- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
685-686

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hildebrand ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

började sina konstnärliga studier i Berlin
under Schadow, hvilken han 1826 följde till
Düsseldorf, och blef en af den där grundade
skolans mest framstående lärjungar.
1825 framträdde han med Faust,
1826 med Cordelia och kung Lear och
1828 med Tankred döpande Klorinda.
Ännu större popularitet vann han
1835 för Mordet på kung Edvards söner.
Bland hans genrebilder har i synnerhet
Krigaren och hans son (1832, Berlins nationalgalleri,
ett annat ex. i Kaiser-Friedrichmuseum i Posen,
graverad af M. Mandel) blifvit en älsklingsbild för
tyska folket. H., som för öfrigt utförde illustrationer
och porträtt, kallades på sin tid realist, men
var knappast fri från den melodramatiska ton
och det sentimentala tycke, som tillhöra skolan.
C. R. N.*

illustration placeholder

Hildebrandt, Eduard, tysk målare, f. 1818
i Danzig, d. 1868 i Berlin, utbildade sig
under Isabey i Paris och slog sig sedan
ned i Berlin. Han gjorde flera långa resor
till Brasilien, Österlandet, Nordkap och
slutligen jorden rundt och målade med
förkärlek tropiska landskap med starka
luft- och belysningseffekter. H. är
rikt representerad med oljemålningar och
akvareller i Berlins nationalgalleri. Ett
urval af hans akvareller, Reise um die erde,
utgafs i färgtryck. Sedan följde 4 andra
samlingar. Jfr F. Arndt, "E. H., der maler des
Kosmos" (2:a uppl. 1869). — H:s yngre broder,
Fritz H. (f. 1819, d. 1855), var marinmålare,
representerad i Berlins nationalgalleri.
C. R. N. (G—g N.)

Hildefonsus. Se Ildefonsus.

Hildegaersberch [-gars-], Willem van. Se Holländska litteraturen.

Hildegalt, nord. myt., namnet på en hjälm, som
egdes af Uppsalakonungen Adils. Denna hjälm
samt brynjan Finnsleif och ringen Sviagris
voro konungens yppersta klenoder, hvilka
han lofvat skänka sin styfson Rolf Krake för
dennes hjälp i Adils’ strid mot norske konungen
Ale. Adils bröt likväl sitt löfte, och Rolf
måste med sina kämpar draga till Uppsala för
att tvinga Adils att utlämna gåfvorna. Hjälmen
omtalas äfven under benämningen Hildesvin.
Th. W.*

Hildegard. Karl den stores andra (eller tredje)
gemål, d. 783, härstammade från schwabiska
hertighuset och förmäldes vid tretton års ålder,
antagligen 771, med Karl, åt hvilken hon födde
nio barn, bland dem sönerna Karl, Pippin och
Ludvig (den fromme).

Hildegard den heliga, tysk sierska, f. 1098,
d. 1178, uppfostrades i klostret Disibodenberg
(vid Kreuznach), där hon 1136 blef
abbedissa. Ryktet om hennes helighet ditlockade
flera nunnor, än klostret kunde emottaga,
hvarför hon 1147 stiftade ett nytt, Rupertsberg
(vid Bingen), hvilket hon förestod till sin
död. Hon började 1141 uppteckna sina syner och
uppenbarelser, rådfrågades från när och fjärran i
både andliga och världsliga angelägenheter och
uppträdde kraftigt emot kyrkans världslighet
och förfall.

Hilden, stad i preussiska reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen). 13,948 inv. (1905). Tillverkning af siden- och bomullsvaror, maskiner, bleck, läder- och britanniavaror m. m.
J. F. N.

Hildesheim [-hajm]. 1. Fordom tyskt biskopsstift
och furstendöme, grundlagdt omkr. 817 och lydande
under Mainz. Den mest berömde bland biskoparna
var Bernward (993—1022). Genom den s. k.
hildesheimska stiftsfejden (1519—23)
förlorade biskopen större delen af stiftet
till hertigarna af Braunschweig-Wolfenbüttel,
men 1643 fick biskop Ferdinand, prins af
Bajern (1612—50), tillbaka större delen af de
förlorade besittningarna. 1803 sekulariserades
stiftet, och dess besittningar förenades med
Preussen, men lades 1807 till konungariket
Westfalen. 1815 tillerkändes de Hannover
och kommo 1866 med detta till Preussen. Det
omedelbara biskopsstiftet H. omfattar sedan
1824 Hannover höger om Weser, sedan 1834 äfven
Braunschweig. — 2. Regeringsområde i preussiska
prov. Hannover, består af en nordlig hufvuddel
(f. d. furstendömet H.), en därifrån skild sydlig
(f. d. furstendömena Göttingen och Grubenhagen)
samt en enklav i prov. Sachsen. 5,352
kvkm. 554,040 inv. (1905). Området är indeladt
i 17 kretsar. — 3. Hufvudstad (stadskrets)
i nämnda regeringsområde, vid Innerste, ett
tillflöde till Leine. 47,061 inv. (1905),
hvaraf omkr. 1/3 katoliker. Den inre staden
bär en mycket ålderdomlig prägel med trånga,
krokiga gator, gamla hus, hvilkas öfre
våningar skjuta ut öfver de nedre. Af stadens
4 evangeliska och 5 katolska kyrkor är den
förnämsta den katolska domen (grundad i 11:e
årh., sedermera flera gånger ändrad och nyligen
restaurerad), en romansk basilika, med en samling
af antikviteter och konstföremål, bl. a. biskop
Bernwards bronsdörrar, med reliefer framställande
Adams och Kristus’ historia. I ett sidorum i
kyrkan står den under Bernwards ledning efter
Trajanus’ kolonn bildade s. k. Kristuskolonnen,
som innehåller 28 reliefgrupper ur Kristus’
historia, och utanför grafkapellet står den
ryktbara tusenåriga rosenbusken (8 m. hög och 10
m. i omkrets). Bland de andra kyrkorna förtjäna
omnämnas S:t Godehardskyrkan (byggd 1133—72),
ett mästerverk i romansk stil, Mikaeliskyrkan
(se fig.; invigd 1033), en storartad basilika,
med Bernwards graf, och S:t Martinskyrkan
(nu museum och bibliotek). För öfrigt märkas
det gamla tempelherrehuset, rådhuset (1440),
slaktarskråets hus (1529), wedekindska huset
(1598), det s. k. kaiserhaus (1586), med
medaljonger och statyer af romerska rikets
kejsare på fasaden, samt många andra med rika
plastiska prydnader. Staden har järngjuterier och
maskinverkstäder, sockerraffinaderi, tillverkning
af glas, tapeter, choklad, tobak, cigarrer,
gummivaror, konserver, kvarnstenar m. m. Handel
med socker, spannmål, gödselämnen och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 22:09:23 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free