Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Hildebrand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
industrialster. H. har ett evangeliskt
och ett katolskt gymnasium, en realskola,
en landtbruksskola, katolska skollärar- och
prästseminarier, flera fackskolor, ett värdefullt
museum, ett musikkonservatorium. Det är säte
för en landgericht, en evangelisk superintendent
och en katolsk biskop. — H. är en
urgammal stad, som egentligen uppblomstrade
efter biskopssätets flyttning dit (822). I
synnerhet befordrades dess framåtskridande genom
biskop Bernward (d. 1022), som bl. a. främjade
guldsmedskonsten, för hvilken staden sedan
åtnjöt stort anseende ända till medeltidens
slut. I midten af 1200-talet slöt staden sig
till hansan. Med biskoparna låg den ofta i
fejd och ingick till skydd mot dem flera gånger
förbund med huset Braunschweig-Lüneburg. 1542
infördes reformationen i staden. I juni
1632 lågo svenskarna under Baudissin och
hertig Georg af Lüneburg i ett befäst
läger vid H. I aug. s. å. intogs H. af
Pappenheim. Om det i H:s närhet gjorda
fyndet (hildesheimsfyndet) af dryckes- och
bordskärl se Guldsmedskonsten, sp. 603—604.
(J. F. N. L. W:son M.)
 |
| Mikaeliskyrkan i Hildesheim. |
Hildesheimska stiftsfejden. Se Hildesheim.
Hildesvin, nord. myt. Se Hildegalt.
Hildesvine, nord. myt., en gullborstig galt,
som de konsterfarne dvärgarna Daen och Nabbe förfärdigade
åt Freja. I eddasången Hyndluljoð skildras Freja ridande på H.
Th. W.*
Hildiger. Se Hildebrand, sp. 680.
Hilditch, Jakob, norsk författare, f. 20
jan. 1864 i Kristiania, idkade en tid handel,
slog sig sedan på tekniska studier och fick
tillfälle att företaga resor till Amerika
och Syd-Europa. Han vann hastigt plats
bland de mest läste författare genom sina
urspr. i "Dagbladet" införda skildringar ur
hvardagslifvet,
Under norsk flag (1889),
Bande-Lava og andre fortællinger (1890),
Paa nært hold (1892),
Fremmede (1893; "Främlingar", 1899),
Kristiania-portræter (1895),
Vandreliv (s. å.),
Sjö og sjöfolk (s. å.),
Fra land og sjö (1897),
Stormnatten og andre fortællinger (1899),
Sjöfortællinger, I—II (1906),
Fjeld og fjære (1905; "Från fjäll och kust", s. å.).
I svensk öfv. ha vidare utkommit samlingarna
"I lä och lovart" (1896), "Från skogsbygden" (1897),
"Nya sjöberättelser" (s. å.), "Främlingar" (1899),
"I skuggan" (s. å.), "Där vågorna gå" (1900) och
"Vildmarkshistorier och hvardagsöden" (1901).
Till pressen har H. lämnat förträffliga bidrag i
följetongsstil och kåserier. Bland dessa ha de
senare i bokform utgifna årgångarna af "Trangviksposten"
genom sin humor rönt mycken framgång.
O. A. Ö.
Hildreth [hi’ldreth], Richard, nordamerikansk
författare, f. 1807 i Deerfield, Massachusetts,
d. 1865 i Florens, var bl. a. redaktör
(1832—40) för tidningen "Boston Atlas",
senare tidningsutgifvare i Demerara och en tid
medarbetare i "New York tribune". Mot slafveriet
uppträdde han med stor ifver både som tidningsman
och i synnerhet i romanen
The slave or memoir of Archy Moore (1836;
ny uppl. 1852 under titeln The white slave; "Den hvita slafven", 1853).
Hans förnämsta verk är
History of the United states (6 bd, 1849—52, ny uppl. 1880; går till 1821),
som röjer noggranna studier och ärlig sträfvan
efter opartiskhet.
A. B. B.*
Hildyard [hi’ldjəd], sir Henry, engelsk militär,
f. 1846, ingick i armén 1867, avancerade 1882
till major, 1886 till öfverste och 1899 till
generalmajor. Han deltog med utmärkelse i
flera drabbningar under 1882 års egyptiska
expedition, anförde under boerkrigets första
skede 2:a infanteribrigaden i Natal-armén
och ledde bl. a. striden vid Willow grange
(22—23 nov. 1899) samt frontanfallet mot
boernas center vid Colenso (15 dec. s. å.). Han
blef (febr. 1900) efter Warren befälhafvare
för 5:e infanteridivisionen samt var efter
Ladysmiths undsättning synnerligen verksam vid
boerarméns utträngande ur Natal. H. var 1903—04
generaldirektor för de engelska militärskolorna
och 1905—07 högste befälhafvare öfver de
brittiska trupperna i Syd-Afrika. H. blef
1904 generallöjtnant och 1907 general.
V. S—g.
Hilfeling, Karl Gustaf Gottfrid,
antikvitetstecknare, f. 1740 i Östergötland,
d. 22 okt. 1823 i Sköfde, var son af
miniatyrmålarinnan Anna Maria H., född Lange
(f. 1714 i Stockholm, d. 1783), och erhöll
tvifvelsutan af sin moder undervisning i
teckningskonsten. H. var först ritlärare,
sedermera, i slutet af 1770- och början af
1780-talet, "kungl. dansk antikvitetsritmästare"
med uppgift att afteckna fornlämningar af
alla slag, mest i Skåne och Blekinge. Hans
teckningar berömmas för "mycken finhet och
noggrannhet samt en makalös flit". De förvarades
omkr. 1830 i danske konungens handbibliotek. 1788
begynte H. företaga liknande forskningsresor i
Västergötland, Småland, på Öland och Gottland,
på bekostnad af Tham på Dagsnäs. Frukterna
af sina undersökningar nedlade han i en
följd dagböcker, hvilka numera till största
delen förvaras i k. biblioteket. De äro alla
rikt utrustade med för sin tid särdeles
noggranna och prydligt utförda teckningar
samt af värde genom tillvaratagandet i ord
och bild af mycket, som sedan dess gått
under eller fördärfvats. Med år 1801 synes
Thams nit ha svalnat och H:s anställning
upphört. Sedan dess känner man föga om honom.
—rn.*
Hilferding, Aleksandr Fedorovitj, rysk slavist,
f. 1831, d. 1872, blef 1856 rysk konsul i Bosnien
och inträdde 1861 i kanslitjänst samt deltog
kraftigt i den polska förvaltningen efter
1863. 1865 blef han förste president i den
första slaviska föreningen i Petersburg. Han
utvecklade ett mångsidigt författarskap om de
slaviska folkens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0364.html
