- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
727-728

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hindsgavl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motsv. den nuv. Vadi er-Rahabe, börjar
som en svag sänkning v. om staden, blir därpå en
tämligen bred dalgång, men i den mån den vrider
sig mot ö., aftager bredden, och väggarna bli
brantare. Den utmynnar i Kidrondalen, s. ö. om
Jerusalem. I denna dal skall man under konung
Ahas’ och Manasses tider ha offrat barn åt
Molok (se d. o.), tills konung Josia afskaffade
denna grymhet (2 Kon. 23: 10; Jer. 7: 31; 19: 6;
2 Krön. 28: 3; 33: 6). Denna råa gudsdyrkan
skaffade dalen senare en sådan afsky hos judarna,
att den gaf upphof till namnet på de fördömdes
pinorum, Gehenna (se d. o.), den grekiska
öfv. af Gehinnom.
E. S—e.

Hinnoms dal, Hinnoms sons dal. Se Hinnom.

Hinnö, Se Hindö.

Hinojosa del Duque [inåchå’sa del du’ke],
distriktshufvudstad i spanska prov. Córdoba
(Andalusien), på högslätten Los Pedroches i
Sierra Morena. 10,673 inv. (1900). Spannmåls-,
vin- och olivodling. Tillverkning af lerkrus.
J. F. N.

Hin onde, religionsh. Se Djäfvul och
Hin.

illustration placeholder

Hinschius, Franz Karl Paul, tysk
kyrkorättslärare, f. 1835, d. 1898, var 1863—65
e. o. professor i Halle, 1865—68 i Berlin,
1868—72 professor i Kiel (hvars universitet
han 1871—72 representerade i preussiska
herrehuset) och sedan 1872 professor i
juridiska fakulteten vid Berlins universitet
(dess rektor 1889—90). 1872—78 och 1880—81 var
han medlem af tyska riksdagen samt sedan 1889
Berlinuniversitetets representant i preussiska
herrehuset. 1897 blef han teol. doktor.
H:s stora vetenskapliga anseende grundar sig
företrädesvis på hans omsorgsfulla upplaga af de
"pseudo-isidoriska dekretalen" (1863) och hans
Kirchenrecht der katoliken und protestanten in
Deutschland
(6 bd, 1869—78), hvilket blef en
torso (blott den katolska kyrkorätten, och ej
ens denna helt, är behandlad), men som dock utgör
en af den juridiska och historiska vetenskapens
största prestationer under 19:e årh., utarbetad
med oerhörd lärdom och noggrannhet i
detaljerna, stark objektivitet, följande den
historiska utvecklingen och samlande resultaten
med stor systematisk kraft. H. var äfven mycket
anlitad i praktiska rättsfrågor. I den tyska
kulturkampens kyrkopolitik spelade han en
framskjuten roll och medverkade bl. a. vid det
tekniska utarbetandet af de bekanta majlagarna
m. fl. Han tillhörde den kyrkliga och dogmatiska
liberalismen; hans historiska uppfattning
var påverkad af Ritschl. Klarast framträder
hans ståndpunkt i boken Staat und kirche (1883).
Hj. H—t.

Hinseberg, egendom i Näsby socken, Örebro
län, omfattande med Frövi (2 mtl) och
underlydande omkr. 13 1/4 mtl, tax. till
766,700 kr. (1906), jämte såg, 6,000 kr. Den
prydliga hufvudbyggnaden, i italiensk renässans
(uppförd 1803), ligger å ett utskjutande näs
vid nordligaste viken af sjön
Väringen i en synnerligen vacker omgifning. Den
innehåller ett rikt bibliotek och flera
handskrifter, bl. a. en af amiral Tersmeden
under 60 år förd dagbok i 14 bd. H. egdes
under ett par århundraden (1400—1600-talet)
af den s. k. Hinsebergssläkten, tillhörde
sedan bl. a. M. G. De la Gardie och har sedan
1790 egts af släkten Tersmeden. Nuv. egaren är
Aug. Tersmeden.

Hinsekind, landtegendom i Värnamo socken,
Jönköpings län, synnerligen vackert belägen
vid sjön Hinsen, 2 19/64 mtl, tax. till 166,000
kr. (1907), hvaraf 16,000 å skolbyggnader. Länets
landtbruksskola var förut förlagd till H.;
mejeri och ångsåg. Gården egdes på 1600-talet
af grefliga släkten Lillie och kom genom gifte
till släkterna Palmfelt, Mörner och Eckerman
(början af 1800-talet). Sedan dess har den flera
gånger bytt egare. Nu (1909) eges den af ingenjör
S. Berglund.

Hinter-Glärnisch. Se Glärnisch.

Hinterpommern (af ty. hinter, bakom, nämligen
Oder), den del af preussiska prov. Pommern,
som ligger ö. om Oder. Se Pommern.
(J. F. N.)

Hinterrhein [-ra’jn], en af Rhens båda
källarmar. Se Rhen.

Hintertyg. Se Hindertyg.

Hintzëit, miner., monoklint, surt
borat af sammansättningen
H3 Mg B5 O10+6H2O, funnet i Stassfurt.
A. Hng.

Hinzpeter, Georg, tysk pedagog, kejsar Vilhelm
II:s lärare, f. 9 okt. 1827 i Bielefeld,
d. där 29 dec. 1907, blef 1850 filos. doktor
efter filologiska studier i Halle och Berlin
och verkade sedan som informator i förnäma
familjer till 1866, då kronprins Fredrik
Vilhelm (sedermera kejsar Fredrik III) antog
honom till lärare åt sin då sjuårige äldste son
Vilhelm. Han ledde dennes undervisning till 1877
och var därunder äfven hans handledare under
gymnasietiden i Kassel. Kejsar Vilhelm utnämnde
1888 H. till geheimeregeringsråd och 1903 till
medlem af preussiska herrehuset. H. åtnjöt
städse i hög grad kejsarens förtroende och
rådfrågades under dennes första regeringsår ofta
i sociala och pedagogiska frågor. Han utgaf
1888 en mycket uppmärksammad karaktärsbild af
sin lärjunge, Kaiser Wilhelm II, eine skizze
nach der natur gezeichnet
(9:e uppl. 1889).
V. S—g.

Hiob. Se Job.

Hiogo. Se Hyogo.

Hiolle [iå’ll], Ernest Eugène, fransk
skulptör, f. 1834, d. 1886, utförde mästerliga
porträttbyster (Robert-Fleury, Viollet le Duc
m. fl.) och idealfigurer (Narcissus, Arion på
delfinen,
Luxembourg, m. fl.).

Hiong-nu. Se Hunner.

Hiort, Daniel. Se Hjort.

Hiortdahl, Thorstein Hallager, norsk kemist,
f. 4 maj 1839 i Bergen, blef student 1857, vann
1863 kronprinsens guldmedalj för en skrift om den
utsatta prisuppgiften i kemi, blef s. å. amanuens
vid universitetets mineraliekabinett och 1868 vid
kemiska laboratoriet, 1866 universitetsstipendiat
i kemi samt 1872 professor och föreståndare
för kemiska laboratoriets afdelning B. Han har
utgifvit Kortfattet lærebog i chemie (1870;
många uppl.), skrifvit en mängd afhandlingar
i geologi och kemi (kemiens historia) och
publicerat Historik om bergseminariet (1907).
O. A. Ö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free