- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
755-756

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hirschfeld ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I kyrkligt afseende är H. ett imperiellt
pastorat af 2:a kl., hörande till S:t
Michels prosteri af Nyslotts stift.
O. I. (A. G. F.)

Hirvikoski, by i Finland vid Kymmene älfs
västra utloppsgren, 20 km. ofvanför dess
mynning. I maj och juni 1712 lät Lybecker
befästa H., öfver hvilket vägen från Broby
ledde norrut. I aug. s. å. drog han sig
tillbaka hit från Högfors och försvarade sig
sedan här från 2 sept. under flera dagar, men
då han slutligen hotades att blifva afskuren,
gick han tillbaka. I maj 1790 besattes H. än af
ryssarna, än af svenskarna under öfverstelöjtnant
v. Knorring, som slutligen behöll det och
byggde ett batteri, från hvilket han besköt
ryssarnas verk midt öfver älfven. 11 juni
beordrades han rycka fram mot Stor-Kuppis
och Broby med större delen af sin styrka.
L. W:son M.

illustration placeholder

Hirzel [hi’rtsel], schweizisk släkt i
kant. Zürich.
1. Hans Kaspar H., läkare och
filantrop, f. 1725, d. 1803, 1747 praktiserande
läkare och 1761 arkiater i Zürich, fick genom
sin filantropiska verksamhet tillnamnet "Der
menschenfreund" (människovännen). Bland hans
många i filantropiskt ändamål författade
skrifter märkas hans världsberömda Die
wirtschaft eines philosophischen bauers

(1761; tillökad uppl. 1774; i fransk öfv.:
"Le Socrate rustique"), en mängd minnesbilder
(Sulzer, 1778, m. fl.) samt afh. Zur beförderung
der landtwirtschaft und der häuslichen und
bürgerlichen wohlfart
(1792) och Hirzel,
der greis, an seinen freund Heinrich Meister
über wahre religiosität
(1800). I stiftandet
af det patriotisk-vetenskapliga Helvetische
gesellschaft (1761) tog H. en betydande del
och var faktiskt dess förste ordf. — 2. Hans
Kaspar H
., den förres son, läkare och filantrop,
f. 1751, d. 1817, understödde kraftigt fadern
i alla hans sträfvanden och blef 1803 hans
efterträdare som arkiater i Zürich samt utmärkte
sig genom införandet af skyddskoppympningen och
förbättring af barnmorskeväsendet samt genom sina
sträfvanden för döfstummas vård. — 3. Salomon H.,
bokhandlare, f. 1804, d. 1877 i Halle, var först
delegare i den stora Weidmannsche buchhandlung
i Leipzig, men grundlade 1853 eget förlag,
som omfattade vitterhet, betydande historiska
arbeten och andra vetenskapliga verk. H., som
egde ett ytterst rikt Goethebibliotek, lämnade
en bibliografiskt betydande katalog öfver
detta (1874; flera uppl.). — 4. Bernhard H.,
orientalist, f. 1807, blef 1833 privatdocent i
sanskrit i Zürich och 1837 kyrkoherde i Pfäffikon.
Då den mot ortodoxien fientlige teologen
D. F. Strauss af Zürichs regering kallades till
professor, ställde H. sig i spetsen för en
upprorisk folkhop och tvang styrelsen att afskeda
Strauss (1839). 1845 lämnade H. sitt pastorat
och bosatte sig i Zürich som privatdocent, men
måste inom kort, till följd af växelförfalskning,
fly till Paris, där han 1847 beröfvade sig
lifvet. H. öfversatte från grundspråket till tyska "Çakuntala"
(1833), "Urvaçi" (1838), "Höga visan" (1840)
samt "Meghaduta" (1846). — 5. Ludwig H.,
litteraturhistoriker, f. 1838, d. 1897 i Bern
som professor i tyska språket och litteraturen,
skref bl. a. Schillers beziehungen zum altertum
(1872), Goethes beziehungen zu Zürich (1888)
och utgaf Hallers dikter och dagbok m. m.
4. (K. V. Z.)

illustration placeholder

His, Wilhelm, schweizisk anatom, f. 1831 i Basel,
d. 1904 i Leipzig, blef professor i anatomi och
fysiologi i Basel 1857 och i anatomi i Leipzig
1872. H. verkställde viktiga undersökningar
rörande hornhinnan, lymfkärlen och lymfkörtlarna
samt författade värdefulla embryologiska arbeten:
Die entwickelung des hühnchens im ei (1868),
Unsere körperform und das physiologische
problem ihrer entstehung
(1874), Anatomie
menschlicher embryonen
(1880—85) m. fl., i
hvilka han försöker göra gällande en mekanisk
uppfattning af orsaken till kroppsformens
bildning. Med anledning af denna sats råkade
han i en häftig strid med Hæckel. Jämte
Rütimeyer utgaf H. 1865 ett stort arbete öfver
kranieformerna i Schweiz, Crania helvetica. Bland
hans öfriga skrifter må framhållas endast
den förträffliga historiska framställningen
(i "Archiv für anthropologie", 4:e och 5:e
dln) af teorierna för djurens fortplantning
samt hans undersökningar öfver blodets,
blodkärlens, bindväfnadens och nervsystemets
utvecklingshistoria, af hvilka de flesta
äro tryckta i "Abhandlungen der sächsischen
gesellschaf der wissenschaften". Äfven
deltog H. i utarbetandet af den nya, enhetliga
anatomiska nomenklaturen och utgaf densamma
med inledning och förklaringar, Die anatomische
nomenklatur, nomina anatomica
(1895). 1875—76
utgaf H. tills. med W. Braune "Zeitschrift
für anatomie und entwickelungsgeschichte",
hvilken 1877 uppgick i den af dem bägge
redigerade anatomiska afdelningen af "Archiv
für anatomie und physiologie". H. var
medlem al Fysiogr. sällskapet i Lund
(1874), Vet. soc. i Uppsala (1885) och
Vet. akad. (1892). Jfr Embryologi.
R. T—dt.

Hischam, namn på flera kalifer af omajjadernas
dynasti, bland hvilka H. I, som regerade 724—743,
är den mest bekante. Se Kalifat.

Hise [ha͡iṡ], Charles Richard van, amerikansk
geolog. Se Van Hise, C. R.

Hishult, socken, delad med större delen,
9,256 har, 1,682 inv. (1908), å Hallands län,
Höks härad, och med en mindre del, 1,468
har, 250 inv. (1908), å Kristianstads län,
Norra Åsbo härad, tillsammans 10,724 har,
1,932 inv. H. bildar med Fagerhult ett konsist.
pastorat, af hvilket H. tillhör Göteborgs stift,
Laholms kontrakt, men annexet Lunds stift.

Hising. Se under Hisinger.

Hisingen, näst Orust den största af de många öar,
som bilda bohuslänska skärgården, begränsas i
ö. af Göta älf, i n. och n. v. af dess förgrening

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free