- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
979-980

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter Henrik Raspes död, valdes till tysk
motkonung mot Fredrik II. Med Vilhelm II:s
sonson Johan I (1296–99) utdog grefvesläkten
på manssidan, hvarefter H. tillföll Vilhelms
systerson Johan II af Avesnes (d. 1304),
tillika grefve af Hainaut. Efter huset Avesnes’
utslocknande med Vilhelm IV, 1345, utbröt ett
inbördes krig i H. och uppstodo de ryktbara
partierna hoeks och kabeljaouws. Vilhelm IV:s
syster Margareta, gift med tyske kejsaren Ludvig
af Bajern, besteg tronen och fick understöd
af de aristokratiske "hoeks", men bekämpades
af det borgerliga partiet, "kabeljaouws", som
stredo för hennes son Vilhelm V. Sedan denne vid
Brielle besegrat "hoeks" och de med dem förbundne
engelsmännen (1351), afstod Margareta (1354)
från tronen. När Vilhelm ej långt därefter blef
vansinnig, inkallade "hoeks" hans broder Albrekt
till ståthållare l. "ruwaert" (1358), och efter
Vilhelms död (1389) blef Albrekt grefve af H. och
Zeeland (till grefskapet hörde sedan 1355 äfven
Hainaut). Dennes sondotter Jakobæa, den
holländska historiens mest romantiska figur,
nödgades 1428 afträda H. till sin morfader,
hertig Filip den gode af Burgund. Därefter
delade H. de öfriga burgundiska ländernas öde,
öfvergick 1477 till habsburgska huset och vid
de habsburgska ländernas delning 1556 till
Spanien. H. var en af de sju provinser, hvilka
genom nederländska frihetskriget (1568–1648)
lössleto sig från Spanien och 1648 erkändes såsom
själfständig republik under namnet Förenade
Nederländerna. Det blef den mäktigaste af
provinserna; det bidrog ensamt med mer än
hälften till Nederländernas inkomster och
utöfvade på dess politik ett så bestämmande
inflytande, att republiken vanligen benämndes
H. Dess rika handelsstäder voro hufvudsätet
för det aristokratiska patriotpartiet, hvilket
bekämpade det oraniska husets herravälde. Sedan
Bataviska republiken upprättats (1795), ingick
den gamla provinsen H:s område i det närmaste
i dep. H. Sedan 1814 konungariket Nederländerna
bildats, återställdes provinsen H. till sina
gamla gränser. Den styrdes af två guvernörer,
och dess representation sammanträdde än i
Haag, än i Haarlem. 1840 delades den i två
provinser, Nord-H, och Syd-H. – 5. [hå’tend]
Administrative county i östra England, södra
delen af det gamla grefsk. Lincoln, vid Wash,
ett fruktbart marskland, i området Fens (se
d. o.). 1,063 kvkm. 77,610 inv. (1901). Hufvudort
är Spalding. - 6. [hå’tend] Stad i
nordamerikanska staten Michigan vid Black
river, grundlagd af holländare. 7,790
inv. (1900). Hope college (tillhörigt
reformerta, grundadt 1865). Stenkolsgrufvor.
(J. F. N.)

Holland [hålond], engelsk adelstitel. Karl I:s
gunstling, sir Henry Rich, f. 1590, afrättad
1649, upphöjdes 1624 till earl af H. Sedermera
gafs titeln baron H. 1763 åt Henry Fox och
förblef i dennes ätt till 1859; jfr Fox 2 och 4.

Holland [hå’tend], Josiah Gilbert, amerikansk
författare, f. 1819 i Belchertown, Massachusetts,
d. 1881 i New York, praktiserade några år
som läkare i Springfield, men ingick sedan i
redaktionen af "Springfield republican", där
han publicerade History of western Massachusetts
(1855), romanen The bay path (1857) och, under
pseudonymen Timothy Titcomb, en följd bref och
essayer, sedan utgifna i bokform som Letters to
young people
(1858; "Bref till ungdom och unga
makar", 1874; 2:a uppl. 1884), samt skaldestycket
Bitter-Sweet (1858). Vidare märkas dikterna
Kathrina (1867) och The marble prophecy
(1872), romanerna Miss Gilbert’s career (1867),
Arthur Bonnicastle (1873) och The mistress of
the manse
(1874), en biografi öfver Lincoln
(1865) m. m. Från 1870 till sin död redigerade
han Scribners "Monthly magazine" (sedan "The
century"). Complete works utkommo 1897 i 16
bd. Se biogr. öfver H. af fru Plunkett (1894).

Holland [hå’llant], Wilhelm Ludwig, tysk
språkforskare, f. 1822 i Stuttgart, d. 1891 i
Tübingen, där han verkat sedan 1847 som docent
och professor. H. offentliggjorde ett stort
antal arbeten i romansk och germansk filologi,
bland hvilka märkas Crestien von Troies, eine
literaturgeschichtliche untersuchung
(1854)
samt upplagor af "Schauspiele des herzogs
Heinrich Julius von Braunschweig" (1855),
"Buch der beispiele der alter weisen" (1860),
"Li romans dou chevalier au lion von Crestien
von Troies" (1862; 3 :e uppl. 1886) och "Briefe
der herzogin Elisabeth Charlotte von Orléans"
(1867–82), en kritisk upplaga af Uhlands poetiska
skrifter (1863, flera uppl.) samt arbeten om
denne (1876 och 1886).

Holland [hå’lend], Thomas Erskine,
engelsk folkrättslärd, f. 1835, blef
1874 lärare i engelsk rätt och sedermera
professor i internationell rätt vid Oxfords
universitet. Bland H:s många skrifter märkas
The elements of jurisprudence (1880; 10:e
uppl. 1906), Studies in international law
(1898), The laws and customs of war on land
(1904) och Neutral duties in a maritime
war
(1905). H. har äfven i tidningar och
tidskrifter ofta gjort uppmärksammade inlägg i
dagspolitiska frågor af folkrättslig innebörd.
V. S-g.

Holland–Amerika-linie. Se Ångfartygslinjer.

Hollander. 1. Sofia Henrika H. Se Lundeqvist,
N. V.


2. Sven August H., den föregåendes broder,
vitterhetsidkare, f. 1817 i Stockholm, d. 21
mars 1896 i Strängnäs, erhöll 1846 Svenska
akad:s andra pris för skaldestycket Den första
bönhörelsen
och utgaf 1849 sina Vitterhets-försök
(2:a uppl. 1853) samt 1874 det biografiska
arbetet Biskopar och superintendenter i
Sverige och Finland efter reformationen.
Han
samlade och utgaf under titlarna "Minne af"
etc. dödsrunorna öfver J. 0. Wallin (1865),
Es. Tegnér (1866), F. M. Franzén (1868)
och E. G. Geijer (1869). Dessutom ombesörjde
H. upplagor af Wallins "Vitterhetsarbeten" m. m.

Hollandsch diep [dip], en af Maas’
mynningsarmar, på gränsen mellan Syd-Holland och
Nord-Brabant. Den bildades 1421 och försvaras
af Fort Ooltgensplaat i n. samt Fort De Ruyter
och Willemstad i s. En väldig järnvägsbro
(Breda–Dordrecht) går öfver flodarmens inre del.

Hollandstimmer, Holländska bjälkar, skogsv.,
senvuxet, obarkadt grantimmer om 14–20 fots
längd och öfver 9 tums toppmått, som exporteras
till Holland för försågning på därvarande vind-
och ångsågar. Hollandstimret skeppas i två
klasser: prima, som är rakt, fritt från blåyta,
röta, större sprickor och större kvistar, och
sekunda, där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free