- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1189-1190

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Howitz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

violinprofessor vid konservatoriet i Bruxelles 1882 och
(efter sin fader Karolý H.) vid musikakademien
i sin födelsestad 1886. Han är primviolinist
i en berömd stråkkvartett (med D. Popper
som cellist). H. har i färgrik nationell
stil komponerat bl. a. två violinkonserter,
csárdás-scener (flera häften) för fiol och piano,
en symfoni, sånger och flera operor.
E. F—t.

Hubbard [ha’bəd], Louisa M., engelsk förkämpe
för kvinnosaken, f. 1836, d. 1906, deltog 1864—74
i organiseringen af diakonissverksamheten i
London och egnade sig från 1870 åt ett energiskt
arbete med anvisande af verksamhetsområden för
själfförsörjande kvinnor. Hon deltog 1873 i
inrättandet af ett seminarium, Otter college i
Chichester, för utbildning af folkskollärarinnor,
utgaf 1875 Handbook for women’s work, som
1880—98 redigerades af henne som en årsbok,
"The english-woman’s year book". Därjämte
utgaf hon 1875—93 tidskriften "The woman’s
gazette", ifrade för en rationell utbildning af
barnsköterskor och barnmorskor samt främjade
uppkomsten af sammanslutningen National union
of women workers.

Hubbo, socken i Västmanlands län, Siende
härad. 2,553 har. 789 inv. (1908). Annex till
Tillberga, Västerås stift, Domprosteriet.

Hube, Romuald, polsk jurist, f. 1803,
d. 1890, var 1829—31 professor i kanonisk
rätt och kriminalrätt vid universitetet i
Warschau. Som ledamot af polska lagkommissionen
(sedan 1832) tog H. en viktig del i
lagstiftningsarbetena för Polen och Ryssland
samt utarbetade bl. a. den för Polen gällande
strafflagen. H. utgaf ett flertal skrifter,
särskildt rörande Polens rättshistoria.
(Rld.)

Hubendick, Karl Jakob, ämbetsman, f. 12
nov. 1801 i Karlskrona, d. där 26 febr. 1872,
ingick 1820 som extra kanslist vid befälhafvande
amiralens expedition i Karlskrona, beklädde
efter hvarandra de flesta civila befattningar
vid flottan och erhöll 1840 förordnande att
vara öfverkommissarie, till hvilken tjänst
han utnämndes 1849. — Dels genom att som
redaktör och på egen bekostnad 1842—43 utgifva
"Tidskrift i sjöväsendet", hvars utgifning utan
hans kraftiga ingripande eljest afstannat, dels
genom många däri författade artiklar och dels
genom den mödosamma omredigeringen af Boströms
"Handbok uti tackling" (1837—40), en på sin
tid mycket ansedd lärobok, lade H. sitt stora
nit för flottan i dagen. 1853 bildade han en
änke- och pupillkassa för änkor och barn efter
matroser och daglönare vid Karlskrona station.
L. H.*

Huber. [hōb-] 1. Ludwig Ferdinand H., tysk
skriftställare, f. 1764 i Paris, d. 1804
i Ulm, uppfostrades i Leipzig, där han
förvärfvade en vidlyftig vitter beläsenhet,
och tillhörde Körners och Schillers intimaste
krets. Då han 1787—91, först som sekreterare
vid kursachsiska legationen, sedermera som
ministerresident, vistades i Mainz, knöt han en
nära vänskapsförbindelse med J. A. G. Forster
och dennes snillrika fru, Therese (se H. 2),
med hvilken han gifte sig 1794 efter Forsters
död. 1798 flyttade han till Stuttgart, där
han öfvertog redaktionen af "Allgemeine
literaturzeitung", hvilken han, till följd af
förbud för dess utgifning i Württemberg, från
1803 utgaf i Ulm. H:s teaterstycken sakna
skapande kraft; däremot var han en skicklig
kritiker och en fördomsfri historisk-politisk
skriftställare
(Friedenspräliminarien, 10 bd, 1794—96, och Klio,
3 bd, 1795—98). H:s Sämmtliche werke seit
1802
utgåfvos 1807—19 af hans änka; de
däri upptagna berättelserna äro ej af H.,
utan af utgifvarinnan. — 2. Therese H., den
föregåendes hustru, författarinna, f. 1764 i
Göttingen, d. 1829 i Augsburg, var dotter till
den berömde filologen Ch. G. Heyne. Hennes
första äktenskap, med Forster (se Forster 2),
var icke lyckligt. Efter sitt giftermål med
H. måste hon af ekonomiska skäl försöka sig
på författarbanan. Hennes första arbeten,
Die familie Seldorf (1795), Luise (1796) och
Erzählungen (1800—02), utgåfvos under hennes
mans namn. Sedan hon andra gången blifvit änka,
1804, fortfor hon med litterära arbeten och utgaf
bl. a. 1819—24 "Morgenblatt" i Stuttgart. Hennes
senare arbeten, Erzählungen (1820), Hannah
(1821), Ellen Percy (1822), Jugendmuth (1824)
och Die ehelosen (1829), bära hennes namn och
vittna alla om författarinnans själsbildning,
stora människokännedom och djupa humör. Hon
utgaf äfven "Forsters briefwechsel" (1829, 2
bd) jämte hans biografi. 1830—33 utgaf hennes
son (se H. 3) hennes samlade Erzählungen (6
bd). Se biografi öfver fru H. af L. Geiger
(1901). 1853 utkom i sv. öfv. hennes "Ny
qvinnospegel". — 3. Victor Aimé H.,
de föregåendes son, litteraturhistorisk och
politisk skriftställare, f. 1800, d. 1869,
studerade först medicin, egnade sig sedan
åt litteraturen och blef 1833 professor i
litteraturhistoria och nyare historia i Rostock,
1836 i Marburg och 1843 i Berlin. 1850 tog han
afsked från professuren. H. var en grundlig
kännare af spanska språket och litteraturen,
hvilket hans Geschichte des Cid (1829),
Cronica del Cid (1844) och Skizzen aus Spanien
(1828—35; 4 bd; I och II i 2:a uppl. 1845)
visa. Bland hans öfriga litteraturhistoriska
alster förtjäna nämnas Die neuromantische
poesie in Frankreich
(1833) och Die englischen
universitäten
(1839—40, 2 bd). Som målsman
för det protestantisk-konservativa partiet
uppsatte han tidskriften "Janus, jahrbücher
deutscher gesinnung, bildung und that" (1845—48)
och påpekade i en följd af smärre skrifter,
att den inre missionen, associationen och
kolonisationen voro de bästa medlen att hejda
den förestående sociala revolutionen. Men då
han fann, att reaktionen intet hjärta hade för
de fattigare klasserna, bröt han med sitt förra
parti (Bruch mit der revolution und ritterschaft,
1852) och verkade dels i sin asyl i Wernigerode,
dels på annat praktiskt sätt för de fattiges och
arbetsklassens bästa (Soziale fragen, 1863—69;
Ausgewählte schriften über sozialreform
und genossenschaftswesen,
1894). Se biogr.
öfver H. af Elvers (2 bd, 1872—74) och Jäger,
"V. A. H., ein vorkämpfer der sozialen reform"
(1879).
(R—n B.)

Huber, [hōb-] Johannes, tysk katolsk filosofisk
skriftställare, f. 1830, d. 1879 som professor
i filosofi i München, inlade i den fria
vetenskapens namn i flera skrifter en protest
mot den af jesuiterna i katolicismen införda
ny-skolasticismen samt gällde jämte Döllinger som
en förkämpe för den gammalkatolska rörelsen. Hans
förnämsta skrifter äro Die philosophie der
kirchenväter
(1859), Johannes Scotus Erigena
(1861) och Der jesuitenorden nach verfassung
und doctrin, wirksamkeit und geschichte
(1873),
hvilken i Rom genast uppfördes på de förbjudna
böckernas index, men öfversattes till franska och
vann stor spridning. Han uppträdde äfven kritiskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:29:19 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0623.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free