- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1261-1262

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hujus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfversättning betyda den kolibri-vänstre (gudens
vänstra fot var prydd med kolibrifjädrar). Om
H. är att betrakta som ursprungligen ett totem
eller som en himmelsgud eller fruktbarhetsdemon,
kan ej afgöras på det utvecklingsskede vi
lärt känna honom. H. dyrkades då mest som
krigsguden, och myterna om honom äro inväfda
med moment, som kunna hänvisa på historiska
händelser under aztekernas vandring till
Mexico; men det berättigar i alla händelser
icke till euhemerism. Dessutom berättas, att
han föddes fullt väpnad och hans aflelse gick
så till, att hans moder gömde vid sin barm en
fjäderboll, som kommit ned från himlen. Hvad
som emellertid gjort denne gud så omdebatterad
är en med hans kult förknippad ceremoni. Denna
bestod i, att man vid en af H:s fester bakade
en kolossalstaty af deg, som ikläddes hans
dräkt och insignier. Sedan denna staty blifvit
tillbedd, företog man ett symboliskt dödande af
den och utdelade degbitarna att förtäras som
sakrament. Munkarna sågo häri ett djäfvulens
försök att efterhärma nattvarden. Man offrade
äfven till hans permanenta bildstod vid vissa
fester många, enligt somliga författare hundra,
ja tusen människor, som sedan förtärdes vid
följande offermåltid.
E. Rld.

Hujus, lat. (genit. af hic, denne, med
underförstått mensis, månad, anni, år, l. d.),
denna, innevarande (månad, år). – Hujus loci, här.

Huk. 1. (Holl. hoek) H. l. Huck,
en liten udde eller utskjutande del af
en strand, t. ex. Smyge huk, Sveriges
sydligaste udde. – 2. Se Brädspel, sp. 409.
1. R.N.*

Hukare l. Hukert, sjöv., fordom i Holland och
Skandinavien brukligt fraktfartyg, som var
flatbottnadt, rundgattadt akter, hade stort
språng och var kändt för att kryssa väl. Ett
sådant fartyg var
tackladt antingen som galeas, med stormasten
stående midskepps, och fick då namn af
hukargaleas (fig. a), eller med en mast och
därjämte någon gång en liten sådan längst
akterut och kallades då hukarjakt.
På senare tider har man borttagit rårna
på aktermasten och i stället för råtoppseglet
börjat använda ett gaffeltoppsegel (fig. b).
R. N.*
illustration placeholder


Hukargaleas, Hukarjakt. Se Hukare.

Hukert, sjöv. Se Hukare.

Hu-kóu, stad i kinesiska prov. Kiang-si vid sjön
Pojangs utlopp i Jang-tse-kiang. Omkr. 300,000 inv. Viktig
handelsstad och mellersta Kiang-sis exporthamn.
J. F. N.

Hukplanka, skpsb. Se Instickare.

Huladansen. Se Hawaiiöarna, sp. 119.

Hulaku, med binamnet Il-kan, Djingis-kans
sonson, d. 1264 l. 1265, grundläggare af
il-kanernas dynasti i Persien. Se Persien,
historia.

Hulared, socken i Älfsborgs län, Kinds
härad. 1,900 har. 210 inv. (1908). Annex till
Dalstorp, Göteborgs stift, Kinds kontrakt.

Huld, en trollkvinna i Ynglingasagan,
som drottning Drifva vidtalade att döda
konung Vanlande, då han mot löfte ej återkom;
trollkvinnan kväfde honom i en maras skepelse. På
uppmaning af konung Visburs söner trollade hon
sedan så, att Ynglingarnas ätt alltid hemsöktes
af släktmord. I en mot slutet af medeltiden
affattad isländsk berättelse omtalas H. som
Odens älskarinna och moder till halfgudinnorna
Torgerd och Irpa. Jfr Holgabrud och Huldra.
Th. W.*

Hulda. 1. Judisk profetissa, på konung Josias
(se denne) tid. – 2. Se Huldra.
3. Rom. myt. Se Faunus, sp. 1460.

Hulder. Se Huldra.

Huldhetsed. Se Hyllning samt Tro- och huldhetsed.

Huldra (no. hulder) kallas i Norge skogsfrun
eller älfvan, och i synnerhet nyttjas denna
benämning om älfvornas drottning. På Island och
i Norge menar man med huldrefolk detsamma som
älfvor (se Älfva) l. de underjordiske, och
namnet brukas som mera eufemistiskt; det betyder
egentligen det dolda ("höljda") folket. Huldran
visar sig än vänlig, än fientlig mot människor;
ofta vill hon byta bort odöpta barn samt narra
unga gossar och flickor till sig. Till vallhjonen
närmar hon sig stundom samt talar och dansar med
dem. Hennes sång och spel, som på norska kallas
huldreslaatt (d.v.s. Huldrans harposlag), andas
ett djupt vemod. Ibland ser man henne i skogen
som en gammal gumma med en mjölkstäfva i handen
tåga i spetsen för en stor och välfödd hjord,
som vaktas af huldrehundar; men oftare visar
hon sig som en ung fager kvinna i blå kjortel
och hvit hufvudbonad. Namnet H. (äfven Huld
l. Hulda) tyckes erinra om en ursprunglig
identitet med den från tyska sägner allbekanta
"frau Holda", som särskildt är en beskyddarinna
af åkerbruk och kvinnlig husslöjd. Tron på
huldrefolket har både i Norge och på Island
alstrat rika skatter af folkpoesi. Huldran
är – säger Asbjörnsen – det principiella i
den norska folkdiktningens natursymbolik. Hon
bor på fjället och i dalen; hon eger all den
norska naturens rikedom, prakt och härlighet,
men hon eger ock dess djupa vemod. De norska
huldresägnerna äro i flera upplagor utgifna af
nyssnämnde P. C. Asbjörnsen; de isländska äro
offentliggjorda af Konrad Maurer (1860) och Jón
Árnason (1862).
Th. W.*

Huldrefolk och Huldreslaatt. Se Bergfolk och
Huldra.

Huldrehatt, no. Se Dvärghatt.

Huliðshjálmr. Se Dvärghatt.

Huliganer l. Holiganer (ry. chuligany),
samhällsdrägg af manligt kön, under ryska
revolutionstider lössläppta eller kanske rent
af besoldade "ligapojkar", som plundra och mörda
judar, frisinnade intelligensmän m. fl.

Hulin l. Hullin [yla’], Pierre Augustin,
grefve, fransk general, f. 1758, d. 1841,
kom 1787 som urmakare till Paris och deltog
efter revolutionens utbrott i anfallet på
Bastiljen. Han blef medlem af konventet och
slöt sig där till det moderata partiet, hvarför
han en tid under Robcspierres skräckvälde satt
häktad. Därefter ingick han i armén, tjänstgjorde
i 1796 års italienska fälttåg som Napoleons


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:47:28 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0659.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free