- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1265-1266

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hujus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tillhörande landtegendom omfattar 5 1/4 mtl i
Kvillinge socken, tax. till 164,200 kr., 1 1/4
mtl i Skedevi socken, tax.-v. 30,000 kr., 1 1/2
mtl Rådga m. m., jämte såg, tax.-v. 176,500
kr. Tillverkning af gjutgods (omkr. 100
ton), järnvägsdressiner, yxor (omkr. 150,000),
klöfvernötare, torkrior m. m. till ett värde af
öfver 300,000 kr. Omkr. 100 arb. – Bruket anlades
1698 af grefve Jakob Reenstierna med privilegier
af 1697, stadfästa 1710 och 1733. Det har förr
varit stångjärnsbruk och ankarsmide. Sedan 1819
har det tillhört släkten Ekelund och tillhör nu
(1909) brukspatron Gunnar Ekelund.

Hult, Hans Ferdinand, skolman, pedagogisk
författare, f. 22 nov. 1828 i Göteborg,
d. där 3 mars 1908, student i Uppsala 1848,
filos. kand. 1857, filos. doktor 1863, lektor
i klassiska språk vid Nya elementarskolan i
Stockholm 1864, var rektor för Beskowska skolan
i Stockholm 1867–71 och för högre allmänna
läroverket i Halmstad 1871–99. H., som erhöll
åtskilliga förtroendeuppdrag, var bl. a. ledamot
af kyrkomötena 1883 och 1888. Bland H:s skrifter
märkas Corn. Taciti de origine, situ, moribus ac
populis Germaniæ liber sueth. redd. et annot.
illustr
. (doktorsdisp., 1863), Granskning
af Abr. Rundbäcks förslag till ändamålsenlig
ombildning af våra läroverk
(1870), Ett ord i
frågan om skolans förhållande till lifvet
(i
"Pedagogisk tidskr.", 1886) och En jemförande
blick på undervisningsväsendet i Sverige
före och efter 1849
(Halmstads läroverks
årsber. 1876). H. utgaf 1870–90 "Pedagogisk
tidskrift" (1870–80 tillsammans med Olbers).

Hult, Ragnar, finsk geograf, f. 4 mars 1857 å
Fiskars, Nyland, d. 25 sept. 1899 i Helsingfors,
blef student i Helsingfors 1875 och efter
studier där och i Uppsala filos. licentiat
1881 på afh. Försök till analytisk behandling
af växtformationerna,
docent i växtgeografi
1886 samt i geografi 1890 vid Helsingfors
universitet. Han sysselsatte sig i början med
floristiska och växtgeografiska forskningar i
finska lappmarken, om hvilka han offentliggjorde
flera afhandlingar. Äfven undersökte han
Blekinges vegetation. H. verkade oförtrutet
för det geografiska studiet i Finland, stiftade
Geografiska föreningen, hvars ordförande han var
i tolf år, och införde geografien som läroämne
vid universitetet; dess geografiska inrättning
grundlades af honom. Han utgaf flera kartor och
läroböcker i geografi, bland dem Grunddragen
af den allmänna geografin
(1894; och Allmän
fysisk geografi
(1901). 1898 erhöll han ett
Rosenbergskt stipendium om 8,000 mark i tre års
tid för geografiska och geologiska forskningar
i Spanien och Central-Amerika, men återvände
redan 1899 från Spanien, i följd af sjukdom,
som snabbt ändade hans lif.
T. C.

Hultafors, klimat- och vattenkuranstalt
vid H. station å Göteborg–Borås järnväg,
i Bollebygds socken, Älfsborgs län, i vacker
bergs- och skogsnatur, 285 m. ö. h. Den är öppen
året om, levererar fullständig varm- och
kallvattenbehandling, moderna luft- och solbad samt
massage och sjukgymnastik.
illustration placeholder
Hultafors kuranstalt. (Se föreg. sp.)


Hultbräken, bot., namn på Phegopteris polypodioides.

Hultén, Anders, matematiker, f. 5 jan. 1757 i
Snaflunda socken i Närke, d. 19 april 1831,
blef student i Uppsala 1779, filos. doktor 1785 och
docent i fysik 1787 samt utnämndes till astronomie
professor i Greifswald 1792. Då fransmännen
besatte Pommern, flydde H. 1807 till Sverige
samt blef professor i dogmatik och moralteologi
i Uppsala 1808 och teol. doktor 1809. H. utgaf
åtskilliga afhandlingar i astronomi och
matematik, de senare dels öfver ekvationsteorien,
dels öfver differentialräkningen och dess
historia. Han redigerade äfven den astronomiska
delen af "Schwedisch-pommersch-rügianischer
staats-kalender" för åren 1796–1808. Under
senare delen af sin lefnad egnade han sig
uteslutande åt teologien. Af hans teologiska
skrifter må nämnas uppsatsen Om grekiska och
romerska språkens nödvändighet för en theolog

(Vitt. hist. o. ant. akad:s handlingar, del
XI, 1822).

Hultén, Lovisa Sofia. Se Almquist, sp. 682.

Hulterstad, socken i Kalmar län, Möckelby
härad. 5,201 har. 801 inv. (1908). H. bildar med
Stenåsa ett konsist. pastorat i Kalmar stift,
Ölands södra kontrakt.

Hultgren, Anders, målare, f. 1763 i Arboga,
d. sannolikt 1840, kom i målarlära i
Stockholm och blef 1789 "styckmästare"
i stadens målarämbete. Han egnade sig
åt rumsdekorering och sysselsattes af den
k. familjen å Stockholms slott, Tullgarn och
Rosersberg. Med tiden blef han hofmålare och
agré af konstakademien, där han förut njutit
undervisning. Några af hans taflor, t. ex. Ragnar
Lodbrok brandskattande Paris,
finnas etsade
af honom själf och af Boije. Originalen
lära förvaras i k. slottets magasin.
–rn.*

Hultin. 1. Karl Magnus H., militär,
skriftställare, f. 1789 i Vimmerby, d. 1883
i Linköping, lämnade Linköpings gymnasium för
att taga krigstjänst och deltog som fänrik vid
Östgöta landtvärn i finska kriget, förflyttades
1809 till Jönköpings regemente som fänrik utan
lön, bevistade äfven fälttågen i Tyskland och
Norge (1813–14), blef 1826 stabskapten och 1828
kompanichef samt erhöll afsked ur krigstjänsten
1842. Han började på gamla dagar nedskrifva
åtskilliga hågkomster, En gammal knekts minnen
(i "Ny illustrerad tidning"; i bokform 1872). –
H:s maka, Emilia Sofia Constance H., född Vänman,
f. 21 dec. 1803 på Åland, d. 23 jan. 1883,
utgaf, under märket H–n, några sagosamlingar,
Lördagsaftnarna eller de sagoberättande barnen
(1841; 2:a uppl. 1895), Den gamla i skogen
(1852) och Blinda mormors sagor (1859), ett par
noveller, Zigenerskan (1842) och Nemesis (1845),
och dikten Aslögs saga (1847).

2. Måns Henrik H., den föregåendes son,
författare, f. 14 sept. 1830 i Rumskulla socken af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free