- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1267-1268

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hujus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kalmar län, drunknade i Mälaren 17 juli 1869,
blef student i Uppsala 1851 och medicine
kandidat 1863. Han hade många läkarförordnanden,
bl. a. på emigrantfartyget "Ernst Merck"
1864, och arbetade dessutom emellanåt i ett
par af Stockholms tidningar. — H. gjorde sig
känd genom humoristiska kåserier och visor,
af hvilka en stor del stod att läsa i "Nya
dagligt allehanda". I bokform utgaf H., under
märket Måns Månsson, Samlade berättelser (2 bd,
1859), Doktor Roback eller en svensk bonde i
Amerika
(1865) och Upsalasångarnes pariserfärd
(1868). A. Flodman utgaf 1875 Valda skrifter af
H. (med lefnadsteckning öfver H. af utg.).

Hultin, Arvid Edvard, finsk litteraturhistoriker,
f. 3 aug. 1855 i Helsinge, Nyland, blef
student 1872, filos. kand. 1878, amanuens vid
universitetsbiblioteket i Helsingfors 1879
och, efter 1902 aflagd filos. licentiatexamen,
vicebibliotekarie 1903. H. tillhörde 1883—1900
tidningen "Nya pressens" redaktion, som
utrikesredaktör, men har, sedan han 1895 valts
till sekreterare i Svenska litteratursällskapet
i Finland, alltmer uteslutande egnat sig åt
litteraturhistorisk forskning. Han har utgifvit
Studier bland inhemske lyriker (1881), biografien
Daniel Achrelius (1895), "Samlade dikter
af K. K. Malmström" (jämte lefnadsteckning,
1900), "Valda skrifter af Jakob Frese" (med
en teckning af hans lefnad och skaldskap,
1902), Torsten Rudeen (biografi, s. å.), Den
svenska vitterheten i Finland 1640—1720
(1904)
och Finlands litteratur under frihetstiden,
I (1906). Dessutom har han offentliggjort
en mängd på själfständig forskning hvilande
uppsatser i Svenska litteratursällskapets
"Förhandlingar", i "Finsk tidskrift"
och tidigare i svenska tidskrifter samt
bibliografien Den svenska skönliteraturen i
Finland t. o. m. år 1885
(1888).
T. C.

illustration placeholder

Hultkrantz. 1. Klas Adolf H., teolog, f. 16
jan. 1823 i Flisby socken, Jönköpings län,
d. 11 juni 1877 i Uppsala, student i Uppsala
1843 och filos. kandidat 1849, prästvigdes
s. å., hvarefter han tjänstgjorde dels som präst
inom Linköpings stift, dels som t. f. lektor
vid Stockholms gymnasium. 1851 återkom han
till universitetet, blef filos. magister s. å.,
aflade 1853 teol. kandidatexamen och kallades
till docent i pastoralteologi. 1858 blef
han adjunkt och 1862 e. o. professor i samma
ämne samt utnämndes 1864 till ord. professor
i exegetik, från hvilken plats han 1865
transporterades till professor i dogmatik och
moralteologi. H. blef 1868 teol. doktor, 1869
ledamot af katekeskommittén och var vid 1873
års kyrkomöte ombud för teologiska fakulteten
i Uppsala. 1876 utnämndes han till kyrkoherde
i Förslöfs pastorat af Lunds stift. — H. var
en skarpsinnig man, med djupa filosofiska och
teologiska insikter. Bland hans skrifter märkas:
Historisk framställning och granskning utaf
hufvudpunkterna i Plotini theoretiska philosophi

(1851), Om olika slag af religionsfrihet och
möjligheten af deras införande i Sverige

(1857), Om den kyrkliga separatismens orsaker
och botemedel
etc. (1858), Om ebreerbrefvets
citater ur det Gamla testamentet
(1864) samt
D:r Martin Luthers Lilla katekes och den antagna
förklaringen, med korta anmärkningar och tillägg

(1866; 90:e uppl. 1884) m. fl. kateketiska
arbeten.

2. Johan Vilhelm H., den föregåendes son,
anatom, f. 11 dec. 1862 i Uppsala, student
1880, med. kandidat 1888, med. licentiat
1891 och med. doktor 1897 på afhandlingen
Das ellenbogengelenk und seine mechanik,
förordnades s. å. till docent i anatomi
vid Karolinska institutet och utnämndes
1899 till e. o. professor i anatomi i
Uppsala. Bland H:s skrifter märkas vidare Om
diaphragmas respiratoriska rörelser
(Uppsala
läkarfören:s Förh. 1889), Om svenskarnes
kroppslängd
(i "Ymer", 1896) och Antropologiska
undersökningar å värnpliktige
(i "Tidskrift i
militär hälsovård", 1897). Därjämte har han
behandlat den antropologiska afdelningen af
Magalhãesexpeditionens vetenskapliga resultat. I
kommittén för reformer af det medicinska
undervisningsväsendet har H. varit en mycket
verksam ledamot.
1. (E. M. R.) 2. R. T—dt.

Hultman, Johan, taffeltäckare hos Karl XII,
memoarförfattare, blef 1694 lakej hos prins Karl
(sedermera Karl XII). Under Karl XII:s vistelse
i Bender blef H. taffeltäckare hos konungen,
hvilken tjänst han behöll till dennes sista
dag. Efter konungens död innehade han samma
befattning hos drottning Ulrika Eleonora
och konung Fredrik, åtminstone till 1734,
då han till dem öfverlämnade sina Enfaldige,
dock sannfärdige annotationer och anmärkningar
öfver.....konung Carl XII:s för hela världen
namnkunnige hjeltebedrifter
etc. Från 1707
följde H. Karl XII under alla hans fälttåg och
farligheter hvarenda dag — utom under färden från
Bender till Stralsund — ända till löpgrafven
vid Fredrikshald, där han serverade konungens
sista måltid och af denne fick löfte om utnämning
till köksmästare. Ehuru H:s lif förflöt i djup
skugga — såväl hans födelse- och dödsår som hans
föräldrars namn äro obekanta —, bidrog han likväl
genom sina trogna anteckningar att sprida ljus
öfver Karl XII:s enskildare historia, i hvilken
H. själf, enligt Atterboms omdöme, "är en högst
poetisk figur, icke allenast genom den lika
underhållande som fromma och naiva folksagoton,
hvari han berättar henne, utan ock genom den rol
han spelar deri". H:s memoarer äro tryckta i
"Handlingar hörande till Carl XII:s historia",
utgifna af G. Floderus, del I, s. 1—169. Jfr
Atterbom, "Bidrag till Svenska skaldekonstens
historia", s. 127 ff.

Hultman, Frans Vilhelm, matematiker, f. 25
maj 1829 i Rångedala socken, Västergötland,
d. 19 febr. 1879 i Stockholm, blef student
i Uppsala 1848, filos. doktor 1854, vice
lektor vid Stockholms gymnasium 1859 samt
lektor i matematik och fysik därstädes
1860. H. var 1861—71 äfven t. f. lärare vid
Högre lärarinneseminariet och deltog 1870—71
såsom ledamot i kommittén för granskning af
läroböcker i matematik och naturvetenskap. —
I den svenska elementarundervisningens historia
intager H. en högt aktad plats både som lärare
och skriftställare. Han utgaf "Todhunters
geometriska öfningssatser till Euklides" (1864;
2:a uppl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 22:09:23 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free