- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1305-1306

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Humoralpatologi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppe i norden vid Bjarmaland; än gränsar
det till Reidgotaland, än finner man det i
olika delar af Tyskland, än på bägge sidor
af Bottniska viken ända ned till Gästrikland.
Th. W.*

Hunals. Se Hunehals.

Hunan ("söder om sjön", d. v. s. Tung-ting),
provins i det inre af Kina, omfattar landet
s. om den omkr. 5,000 kvkm. stora sjön
Tung-ting, i hvilken provinsens största floder,
Juen-kiang från v. och Hsiang-Kiang från
s. utfalla. 200,500 kvkm. 15,2 mill. inv., 76
inv. på 1 kvkm. Med undantag af trakten närmast
omkring ofvannämnda sjö är landet öfvervägande
bergigt, men synnerligen fruktbart. Dess
jordbruksprodukter äro spannmål, ris, oranger,
citroner, Kinas bästa te (i synnerhet på ön
Kiu-schou i Tung-ting), bomull och kamfer. Bergen
äro delvis skogklädda. Hela sydöstra delen
af provinsen är ett enda stort kolfält, som
sträcker sig öfver en yta af 56,000 kvkm., med
en årlig produktion af 600,000 ton. Dessutom
finnas guld, järn, af hvilket ett utmärkt
stål framställes, koppar, tenn, bly och
cinnober. Industrien omfattar tillverkning af
bomullstyger och papper. Befolkningens välmåga
tyckes vara större i denna än i de andra
provinserna; invånarna där anses mera afvoga
mot européerna än andra kineser. Hufvudstad är
Tschangscha (omkr. 300,000 inv.), men större
och viktigare är Hiangtan (omkr. 1 mill. inv.).
J. F. N.

Hunan fu, en Svenska missionens i Kina
missionsstation i prov. Hunan. Upprättad 1903. Se
Mission.

Húnavatns-syssla, i forntiden isländskt
tingslag, som hade sitt tingsställe vid den
lilla sjön Húnavatn (af isl. húnar, ungar).

Hund. 1. Zool. Se Hunddjuren och Hunden.
2. Krigsv. Se Hane 2. – 3. Bergsv., fyrhjuliga
upfordringsvagnar för donlägig uppfordring. På
några ställen kallas alla vagnar, afsedda för
upp- eller utfordring af malm, för hundar.
3. Th. N-m.*

Hund, Daniel Hansson, till Romelberg,
krönikeförfattare, f. 1537 eller 1541,
d. sannolikt 1611, synes ha deltagit i Erik
XIV:s krig och kallas 1567 denne konungs
trotjänare, inträdde sedan i tjänst hos
hertig Karl, som hvars hofjunkare eller
kammarjunkare han omtalas (t. ex. 1591, 1597,
1600). H. tjänstgjorde äfven någon tid på
1590-talet (ej 1611) som hofmästare hos Karls
syster, hertiginnan Sofia af Sachsen-Engern,
som 1597 yrkade på hans aflägsnande. Om den
gunst, hvari han länge stod hos hertig Karl,
vittna åtskilliga donationer, men 1602 befann
han sig i "djup onåd" och satt t. o. m. en
tid fängslad. 1603 började han skrifva Konung
Erik XIV:s krönika på rim eller uti en visa
författad
(afslutad 1 jan. 1605; tr. 1847 i
Svenska fornskriftsällskapets samlingar). Ehuru
innehållande många felaktigheter, saknar denna
krönika icke historiskt värde. Versen i densamma
är ej sämre än i andra rim från samma tid.
Fr. W.

Hundaporna, Cynopithecidæ l. Cercopithecidæ,
zool.
, en familj inom gruppen smalnäsiga apor
och ordningen Primates bland däggdjuren. De
igenkännas på mer eller mindre utdragen nos,
främre extremiteter endast något längre än
bakre, vanligen väl utbildad svans, alltid
sittvalkar samt i regel kindpåsar. Struphufvudet
är försedt med en oparig luftsäck. Moderkakan
består af två skifvor. De förekomma i
Gamla världens varma länder. Hit höra
de lifligaste och rörligaste bland alla apor;
de äro öfverallt skadliga genom de förödelser
de anställa i planteringarna. Familjen omfattar
öfver 125 arter. De viktigaste släktena äro
babianerna (Papio l. Cynocephalus), makakerna
(Macacus), markattorna (Cercopithecus),
smalaporna (Semnopithecus) och koloberna
(Colobus).
L-e.

Hundare (mht. huntari, ty. hundertschaft,
angls. hundret, mlat. centena) var namnet
på fylkets (landskapets) underafdelningar
hos åtskilliga germanstammar, i Sverige hos
svearna i deras ursprungliga område (Uppland,
Västmanland med "Dala hundare" och Södermanland)
och hos gutarna på Gottland samt hos angelsaxar,
alemanner, franker och möjligen friser. På vissa
håll – hos bajrare, västgoter och langobarder
– där hundare- (centena-) namnet ej är
urkundligt bestyrkt, förekommo dock benämningar
på föreståndaren (domaren) för det hundaret
motsvarande området, hvilka sammanhängde med
centenanamnet och torde varit öfversättningar af
den germanska, af hundare härledda ämbetstiteln
hunno, centenarius, centinus, centurio
(mht. zentgraf; se Centena). De forskare, som
hålla före, att gau (se d. o.) varit namnet
på fylkets underafdelningar, mena, att hundaret
ursprungligen ej betecknat ett territorium,
utan en personlig sammanslutning, som först
senare blifvit territoriell. Häremot talar dock,
att hundaret på vissa håll, som i Svealand,
tydligen varit en urgammal territoriell indelning
af landskapet. Denna uppfattning har senare
gjorts gällande af S. Rietschel i "Zeitschrift
der Savigny-stiftung", Germ. 28 1907. I motsats
till den vanliga uppfattningen, enligt hvilken
ursprunget till namnet hundare skulle varit
en afdelning af 100 l. 120 (storhundare)
härmän, anser Rietschel, att namnet uppkommit
däraf, att vid samlad germansk bosättning det
ursprungliga samhällets område delades i 100
hemman. Att en ursprunglig hundareindelning
saknas hos vissa germanfolk har då kunnat bero
däraf, att hos dessa bosättningen skett genom
enstaka nybyggare. Utom Sverige upplöstes
hundareindelningen genom feodalismen, men i
Sverige har den bibehållit sig, ehuru själfva
hundarenamnet till följd af terminologien i
Magnus Erikssons landslag undanträngdes af
namnet härad, som var dess synonym i Götaland,
så att i stället för hundareindelning äfven
i Svealand trädt häradsindelning (se Härad,
Häradshöfding och Häradsrätt). Spår af
hundarenamnet fortlefver dock i några nutida
häradsnamn i Svealand, såsom Ärlinghundra-,
Seminghundra härad, och i de gamla uppländska
folklandens benämningar: Attundaland, Tiundaland
och Fjärdhundraland (Åttahundare-, Tiohundare-
och Fyrahundareland). Jfr C. von Schwerin,
"Die altgermanische hundertschaft" (1907).
S. B.

Hundbröd, Hundkäx (eng. dog cakes), ett
koncentreradt hundfoder med såväl animaliska
som vegetabiliska beståndsdelar. Det utgöres af
hårda, vanligen fyrkantiga kakor af hvetemjöl
(event. med tillsats af hafre- eller majsmjöl)
med inbakadt kött. Dessa kakor gifvas hunden
antingen torra, krossade eller uppblötta i
vatten. För kortare tid kunna hundar födas
uteslutande med hundbröd, som särskildt på
jaktresor är ett synnerligen bekvämt hundfoder,
Det ställer sig dock något dyrt. Hundbröd
tillverkas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0681.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free