- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1351-1352

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hus, gård och tomt i staden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trädande till husande eller husgud. Jfr Trädkult.
A. M. A. (N. E. H.)

Hus, gård och tomt i staden. Se Hus och tomt i staden.

Hushyra. Se Hyra.

Hushållningsdistriktsafdelning. Se Hushållningssällskap.

Hushållningssällskap, länsföreningar med
uppgift att verka för landthushållningens
främjande. Redan 1742 föreskrefs genom ett
k. br., att ett hushållningssällskap med denna
uppgift skulle bildas i hvarje socken, men
denna maning synes lika litet som en ny i samma
syfte 1775 ha ledt till någon påföljd. Det
första realiserandet af denna tanke var
grundandet af Gottlands hushållningssällskap
1791 (stadgar fastställda 1800) samt Finska
hushållningssällskapets stiftelse 1797 i
samband med firandet af konung Gustaf IV Adolfs
förmälning. Därefter följde snart stiftandet af
åtskilliga liknande sällskap, nämligen Örebro
och Värmlands 1803, Västernorrlands 1805,
Skaraborgs 1807, Kalmar och Hallands 1811
samt Älfsborgs 1812. I stadgarna för den 1811
stiftade Landtbruksakademien hade denna fått
till åliggande att befordra inrättningen af
hushållningssällskap i de län, där sådana ännu
ej funnos. Och sedan af akademien uppgjordt
förslag till grundstadgar för sällskapen
fastställts, utgick 7 sept. 1813 ett k. cirkulär
om detta ärende till länsstyrelserna. Till
följd däraf bildades 1814 ett större antal
hushållningssällskap, nämligen i Kronobergs,
Västmanlands, Uppsala, Östergötlands,
Malmöhus, Kristianstads, Göteborgs och Bohus,
Västerbottens, Gäfleborgs, Jönköpings,
Södermanlands, Blekinge
och Norrbottens län
(stadgar 1816). Jämtlands bildades 1817. I
Stockholms län stiftades hushållningssällskapet
först 1847 och i Kopparbergs län 1851. Åtskilliga
bland sällskapen förde under första tiden eller
efter en kort tid af lifligt organisationsarbete
en tynande tillvaro, några upphörde och blefvo
senare ånyo konstituerade; så Gottlands 1817,
Norrbottens 1850. I två län har området delats
mellan två sällskap, nämligen i Älfsborgs län
1844 och i Kalmar län 1858, så att antalet sedan
dess uppgår till 26.

Hushållningssällskapens stadgar, hvilka skola
fastställas af K. M:t, affattades först i
öfverensstämmelse med de i ofvan nämnda cirkulär
1813 intagna grundstadgar. Dessa ändrades genom
k. br. 16 maj 1848, men senare ha åtskilliga
ändringar fastställts i de flesta sällskaps
stadgar.

Sällskapen, som från början stått i oafbruten
förbindelse med Landtbruksakademien, kommo vid
Landtbruksstyrelsens inrättande 1889 att närmast
höra under denna myndighet. För rådgörande om
angelägenheter tillhörande landthushållningen
ha alltsedan 1869 ombud för sällskapen på
regelbundet återkommande tider, sedan 1908
hvarje år i nov., sammanträdt i Stockholm
("Hushållningssällskapens ombudsmöten", i
dagligt tal "landtbruksriksdagen"). Sällskapen
utgöras af valda ledamöter – under senare
tider ha invalen utsträckts till snart sagdt
alla välfrejdade landtbrukare och för jordbruk
intresserade män inom vederbörande län – samt
likaledes valda hedersledamöter. Ledamöternas
antal 1906 var nära 55,000. Sällskapen
äro för sin verksamhet uppdelade i lokala
underafdelningar ("hushållsgillen",
"hushållningsdistriktafdelningar"), oftast sammanfallande med
ett härad, ett kontrakt, en eller några få
socknar. Sällskapen sammanträda 1–2 gånger
årligen. Styrelsen utgöres af ordf., vice
ordf. och förvaltningsutskott (i Malmöhus
län äfven ett beredningsutskott sammansatt
af förvaltningsutskottets medlemmar
och kontraktskommittéernas ordf.) samt
sekreterare (den verkställande ledamoten) och
skattmästare. Sällskapens verksamhet omfattar de
flesta angelägenheter för landthushållningen,
och sällskapen äro förmedlande organ mellan
statsförvaltningen ock vederbörande områdes
jordbruksnäring i dessa angelägenheter, genom dem
handhafves fördelningen af de flesta statsanslag
till landthushållningens främjande, hvarvid som
norm plägar gälla, att andel i dylika anslag ej
får öfverstiga, hvad sällskapet (stundom jämte
landstinget) själf för ändamålet tillskjuter. –
Till sällskapens viktigaste uppgifter höra:
handhafvande af ledningen af husdjursafveln och
premiering af husdjur (af hästar blott delvis),
af åtgärder för det mindre jordbrukets främjande:
premiering af småbruk, studieresor för mindre
jordbruk och förmedling af egnahemslån, anordning
af landtbruksundervisning och rådgifning
genom landtbruks- och landtmannaskolor,
landtbrukskurser och konsulenter, kemiska
stationer och frökontrollanstalter samt insamling
af jordbruksstatistiska uppgifter. Sällskapens
tillgångar utgjorde vid 1907 års slut i
afrundade tal af ledamotsafgifter 34,000 kr.,
räntor, hyror och arrenden 305,000 kr., samt
andel i brännvinsförsäljningsafgifter (jfr
Brännvinslagstiftning) 1,762,000 kr. eller
sammanlagdt 2,102,000 kr. Därtill kommo bidrag
för särskilda ändamål af staten 560,000 kr. och
af vederbörande landsting 281,000 kr. eller
tillsammans inkomster 3,067,000. Sällskapens
tillgångar utöfver skulderna utgjorde vid
samma tid 6,501,000 kr. .
H. J. Dft.

Hushållsgillen. Se Hushållningssällskap.

Hushållsräkning. Se Bank, sp. 858,

Hushållsskola, läroanstalt för undervisning i
matlagning m. m., som en husmoder behöfver af
såväl teoretisk som praktisk utbildning. Vanligen
är hushållsskolan förenad med serveringslokal,
där den af skolans elever tillagade maten
tillhandahålles allmänheten till billigt pris. Om
de vid åtskilliga allmänna och enskilda skolor
existerande hushållsskolorna se Huslig ekonomi.

Husi [hu{] l. Husch, hufvudstad i rumäniska
länet Falciu, vid högra stranden af Pruth. 15,484
inv. (1899). Säte för en grekisk biskop. Tobaks-
och vinodling. I denna stad undertecknades 22
juli 1711 den s. k. freden vid Pruth mellan
Ryssland och Turkiet, genom hvilken tsar Peter
I:s af storvesiren inneslutna här erhöll fritt aftåg.
(J. F. N.)

Husie, socken i Malmöhus län, Oxie härad. 1,282
har. 1,005 inv. (1908). H. bildar med Västra
Skreflinge ett prebendepastorat (till Lunds
universitet) i Lunds stift, Oxie kontrakt.

Husiter kallades efter Johannes Hus anhängarna
af den bömiska kyrkoreformationen i 15:e
årh. Brytningen med romerska kyrkan var i
Böhmen sedaa lång tid förberedd. Då Böhmens
furstar blefvo vasaller under tyska kronan,
kom äfven dess kyrka i beroende af den tyska,
som där länge förgäfves sökte införa romersk
ritual i st. f. det förut begagnade slaviska
kyrkospråket. Först på 1100-talet lyckades den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 22:09:23 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0708.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free