Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 1371-1372 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hutter ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framställts af flera tyska skalder. En
dubbelstaty af honom och Franz von Sickingen
af K. Cauer restes 1889 på Ebernburg. — H:s
samlade skrifter äro utgifna af Böcking
(5 bd och 2 suppl.-bd, 1859—70). Jämte äldre
biografier af Burckhard (3 bd, 1717—23), Schubart
(anonym, 1791), Wagenseil (1823), och Bürck
(1846) märkes särskildt Strauss, "Ulrich von
H." (2 bd, 1857, 6:e uppl. 1895). Jfr äfven
Szamatólski, "Ulrichs von H. deutsche schriften"
(1891). En uppsats om H. finnes i O. Levertins
"Essayer" (II, 1907).
V. K—r.*


Hutter [ho’tter], Leonhard, tysk teolog, f. 1563, d. 1616 i
Wittenberg, professor därstädes sedan 1596,
var en oförfärad förkämpe gentemot katolicism,
kalvinism och alla förmedlande riktningar för den
lutherska rättrogenheten, sådan denna förelåg
i konkordieformeln, hvilken bekännelseskrift
han rent af betraktade som inspirerad. Af
hans latinska namnform, Leonardus Hutterus,
bildade en beundrare anagrammet Redonatus
Lutherus ("den återskänkte Luther"). H. utgaf
bl. a. Compendium locorum theologicorum ex
Scriptura sacra et libro concordiæ collectum
(1610), en på offentligt uppdrag författad,
ofta ånyo (senast 1837) upplagd, öfversatt
(bl. a. till svenska 1618) och kommenterad
handbok för religionsundervisningen vid de
sachsiska skolorna. — På grund af H:s rykte
som den ortodoxaste bland de ortodoxe gaf
K. A. Hase sin 1829 utgifna framställning af
den gammallutherska dogmatiken namnet "Hutterus
redivivus".
P. F. (E. Bg.)

Hutton [ha’tn], James, skotsk geolog, en af
sin vetenskaps grundläggare, f. 1726 i Edinburgh,
d. där 1797, egnade sig i början åt medicinen,
blef med. doktor i Leiden 1749, bosatte sig 1768
i Edinburgh och slog sig sedan på mineralogiska
och geologiska forskningar. H. företog
forskningsresor inom olika delar af landet,
kombinerade med klarsynthet sina därvid gjorda
iakttagelser och utgaf 1785 det för sin tid
märkliga arbetet Theory of the earth, or an
investigation of the laws observable in the
composition, dissolution and restoration of
land upon the globe (ny uppl., 2 bd, 1795),
uti hvilket framställdes ännu i dag i många
fall gällande åsikter rörande jordskorpans och
bergarternas bildande och omgestaltningar m. m.
E. E.

Hutton [ha’tn]; Charles, engelsk matematiker,
f. 1737, d. 1823, var 1773—1807 professor
i matematik vid krigshögskolan i Woolwich
och tjänstgjorde någon tid som sekreterare
för Royal society i London. H. inlade stora
förtjänster om utbildandet af artilleri- och
fortifikationsväsendet i England. Bland hans
många matematiska skrifter äro några ännu i
dag förtjänta af uppmärksamhet, i synnerhet
Mathematical tables (1785; ny uppl. 1831),
A mathematical and philosophical dictionary
(1795—96; ny uppl. 1815) och Tracts on
mathematical and philosophical subjects (1812).

Hutton [ha’tn], Richard Holt, engelsk
teolog och litteratör, f. 1826, d. 1897, tänkte
först bli unitarisk predikant och utgaf 1851—53
den unitariska tidskr. "The inquirer", men egnade
sig sedan för en tid åt världsligt författarskap
som utgifvare jämte sin vän W. Bagehot
af tidskr. "National review" (1855—64) och
medutgifvare af "The economist" (1858—60). 1861
blef H. delegare i och biträdande utgifvare
(jämte M. Townsend) af den inom tongifvande
kretsar mycket spridda veckotidskriften
"Spectator", och där utöfvade han genom sina
litterära och religiösa uppsatser till sin död
ett vidsträckt inflytande. I politiska frågor
stödde tidskriften till 1886 det liberala
partiet, men H. bröt sedan med Gladstone till
följd af dennes home-rule-politik. Bland hans
skrifter märkas Essays theological and literary
(2 bd 1871; 3:e uppl. 1888), biografier öfver
Walter Scott (1878) och kardinal Newman (1891)
samt Aspects of religious and scientific thought
(1899).
V. S—g.

Huttonia, paleobot. Se Calamites. sp. 974.

Huvamohel. Se Ceram.

Huwen (namnets skrifning växlar betydligt),
Henrik van, byggmästare, härstammande
från Nederländerna, skall ha begett sig
till Sverige från Antwerpen med anledning af
religionsförföljelserna i hans fädernesland. Han
omtalas först som murmästare 1573, då han
i "Gråmunke klöster" (Riddarholmskyrkan)
jämte en annan uppsatte Magnus Ladulås’
grafmonument. 1597 fick H. befallning att med
några af sina landsmän bege sig till Vadstena,
förmodligen för slottsbyggnaden, men tycks ej ha
dröjt länge där. Från 1582, då omgestaltningen af
Riddarholmskyrkan tog sin början, var han biträde
åt Willem Boy, konung Johans öfverbyggmästare,
i denna byggnadsangelägenhet. Strax därefter blef
H. jämväl ledare af S:t Klara kyrkas byggnad,
som företogs i början af 1580-talet och blef
färdig mot slutet af samma årtionde. Detta
verk kvarstår ännu i tämligen oförändradt
skick, hvad angår själfva planen och det
hufvudsakliga af anläggningen. 1603 blef
han utnämnd till "byggmästare på alla slott
och hus öfver allt Upland", och i denna
egenskap var han några år verksam mest vid
Uppsala slott. Han omtalas sista gången 1610;
förmodligen afled han ej långt därefter.
—rn.*


Huxley [ha’ksli], Thomas Henry, engelsk biolog,
f. 4 maj 1825 i Ealing, d. 29 juni 1895 i
Eastbourne, önskade under sina uppväxtår att
bli maskiningenjör, men på en släktings inrådan
studerade han medicin vid den medicinska skolan
vid Charing Cross hospital. För praktisk medicin
intresserade sig H. emellertid föga. "Den enda
sida af mitt yrkesstudium", säger han i sin
själfbiografi, "som ingaf mig ett sant och djupt
intresse, var fysiologien, som ju är den lefvande
mekanismens maskinlära. Åt samlarverksamhet har
jag aldrig hängifvit mig, och specialarbete har
jag alltid känt som en börda. Hvad som fängslade
mig var det arkitektoniska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>