- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
13-14

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hypokondri - Hypokondriker, Hypokondrist - Hypokotyl - Hypokristi - Hypokristallinsk - Hypokrit - Hypolais l. Hippolais, Bastardnäktergalsläktet, Bastardsångare - Hypolydisk - Hypomixolydisk - Hyponasti - Hypopeltis - Hypopharynx - Hypophysis cerebri - Hyporchema - Hypospadiasis - Hypostas - Hypostasera - Hyposteni - Hypostyl - Hyposulfat - Hyposulfit - Hypotaktisk satsförbindelse - Hypotaxis - Hypotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

13

Hypokondriker-Hypotek

14

tillbörligt eftertryck på någon af de vanliga
reklamvägarna blifvit öfvertygad. Stundom utgör
hypokondrien ett slags inledningsstadium till en
sinnessjukdom af mycket allvarligt slag, och då
pläga snart föreställningar af mera förryckt art
inställa sig. Den sjuke stannar då t. ex. vid
den Öfvertygelsen, att andra människor äro
skuld till hans lidanden, att läkare med oriktig
medicin och felaktig behandling skaffat honom
ryggmärgslidande, smittat honom med syfilis
o. s. v., att man förgjort eller förtrollat
honom, förgiftat hans mat o. s. v. Stundom
äro idéer af detta slag symtom af förryckthet
(se d. o.), stundom äro de symtom af andra
former af sinnessjukdom, hvilka rätt snart
kunna öfvergå till slöhet. Det är tydligt, att
hypokondriska farhågor lättare rota sig hos en
natur, som genom anlag eller klemig uppfostran
tidigt vant sig vid att egna sina kroppsliga
funktioner en ängslig uppmärksamhet, och det
är därför af betydelse att i tid motarbeta
tendenser af denna art genom en sund härdning,
som stärker kroppen och till en viss grad skyddar
sinnet mot hvarje form af ängslan och oro. Där
hypokondrien är symtom i en sinnessjukdom
af svårare art, där är upphofvet gifvetvis
att söka i ärftliga anlag och degeneration.
G-s.

Hypokondriker, Hypokondrist, den,
som lider af hypokondri (se d. o.).

Hypokotyl (af grek. hypo, under, och kotyle,
hjärtblad), bot., den stamdel af växtämnet
eller groddplantan, som befinner sig emellan
hjärtbladen och roten (se fig. till Groddplanta).
Knölen hos rädisan, Cyclamen
m. fl. består af den starkt uppsvällda
hypokotylen. Jfr Epikoty1. G. L-m.

Hypokrisi (af grek. hypokrisis, skådespelarkonst),
förställning, hyckleri, skenhelighet. - Hypokrit,
hycklare.

Hypokristallinisk (af grek. hypo, under),
petrogr., halfkristallinisk.

Hypokrit. Se Hypokrisi.

Hypolais 1. Hippolais, Bastard-näktergalsläktet,
Bastardsångare, zool., hör till
fam. Turdiformes inom tättingarnas ordning
af fåglarna. Näbben är vid roten mycket bred,
utefter hela sin längd nedtryckt och utan någon
inböjning af käkkanterna under näsborrarna,
pannan föga hög och obetydligt afsatt från
näbbroten samt stjärten tvär. Detta släkte, som
till sin näbbform liknar flugsnapparna, utmärkes
genom egendomlig, omväxlande och vacker sång,
hvari åtskilliga andra fåglars läten inblandas,
samt vistas i trädgårdar och glesare löfskog,
där äfven buskar finnas. Bastardnäktergalen
är ofvan gröngrå, under gul; öfver ögat är
ett gult streck; längd 14-15 cm. I Sverige är
fågeln allmän från Skåne till Västergötland,
längre norrut mera sällsynt, men har
anträffats i Jämtland och Ångermanland. Den
tillbringar vintern i södra Afrika. Den
bygger ett öppet, djupt skålformigt bo.
L-e.

Hypolydisk (af grek. hypo under), mus. Se
Kyrkotonarter och Musik (forngrekernas).

Hypomixolydisk (af grek. hypo, under), mus. Se
Kyrkotonarter och Musik (forngrekernas).

Hyponasti, bot. Se Epinasti.

Hypopeltis, bot. Se Aspidium.

Hypopharynx, zool. Se Diptera.

Hypophysis cerebri, lat. Hypofys,
anat., hjärnbihang (se d. o.). Jfr Inre
sekretion.

Hyporchema, grek. Se Dans, sp. 1315.

Hypospadiasis (af grek. hypo, under, och
spadizein, af slita), kir., ett medfödt
bildningsfel hos manliga individer, bestående
däruti, att den yttre urinrörsmynningen ej
öppnar sig på vederbörligt ställe, utan på
lemmens undersida. I svårare fall är mynningen
belägen så långt bakåt, att ingen del af
urinröret finnes å lemmen, ja man har iakttagit
ännu svårare klyfningar af hela organet. I de
mindre svåra fallen har felet ej någon störande
inverkan på propagationsförmågan, men väl i de
svåraste. Behandlingen är uteslutande kirurgisk.
Rsr.*

Hypostas (grek. hypostasis, bottensats, ämne,
väsen, personlighet). 1. Teol. Se Person.

2. H. l. Sänkningshypereml, med., en
passiv blodöfverfyllnad i organ, som under
längre tid befinna sig i en låg ställning,
såsom nedre bakre delen af lungorna vid
långvarigt stillaliggande; i ett på sådant
sätt förändradt organ uppkommer lätt en
inflammation (t. ex. hypostatisk pneumoni).
2. F. B. (G. F-r.)

Hypostasera (grek. hypostasis, substans),
filos., uppfatta som själfständig verklighet, som
"hypostas" eller substans, något som egentligen
icke i och för sig eger sådan verklighet. Så
ha många filosofer hypostaserat begrepp eller
förhållanden. S-e.

Hyposteni (af grek. hypo, under, och sthenos,
kraft), kraftlöshet.

Hypostyl (af grek. hypo, under, och stylos,
pelare), betäckt pelargång. Se Tempel.

Hyposulfät (af grek. hypo, under, och sulfat,
se d. o.), kem., salt af undersvafvelsyra
l. ditionsyra.

Hyposulfit (af grek. hypo, under, och sulfit,
se d. o.), kem., salt af undersvafvelsyrlighet.

Hypotaktisk satsförbindelse (af grek. hypo,
under, och taxis, ställning), språkv., en
sådan förbindelse af satser, som åstadkommes
genom öfver- och underordning, alltså hvad i
satsläran brukar kallas "satsfogning". "Hästen
skenade, när den fick se tåget komma" och "Vi
mötte en kvinna, som bar en korg" äro exempel
på hypotaktisk förbindelse (satsfogning);
parataktiskt säger man åter: "Hästen fick se
tåget komma och skenade (då)" eller "Vi mötte
en kvinna, och hon bar en korg". Olika språk
ha olika böjelse för ena eller andra slaget
af förbindelse; den hypotaktiska förekommer
i allmänhet oftare i skrift än i samtalsspråk
och folkmål samt är framför allt vanlig i den
s. k. juridiska stilen. Språk, som i ovanligt
hög grad älska att genom öfver- och underordning
af satserna med lämpliga bindeord gifva uttryck
åt det logiska förhållandet mellan dem, äro
latinet och tyskan. Latinet har t. o. m. ofta
dubbel hypotaxis, t. ex. quæ quum ita sint,
non dubito, ordagrant: "när hvilket så är",
d. v. s. men när så är, så tviflar jag icke. I
svenskan uttryckes underordningsförhållandet
genom vissa förändringar af ordföljden. Jfr
Parataktisk. Lll.*

Hypotaxis, språkv., subordinationsförhållande
mellan satser. Se Hypotaktisk satsförbindelse.

Hypotek (af grek. hypoth&#275;ke, underlag, pant),
jur., i allmänhet en sådan pant – d. v. s. ett
annan person tillhörigt förmögenhetsobjekt,
i hvilket en borgenär erhållit säkerhet
för utbekommande af sin fordran –,
som icke öfverlämnats i pantborgenärens
besittning. Hypotek kallas därför i vårt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free