- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
15-16

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hypotek - Hypotekarisk - Hypoteksbank (se Hypotek)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rättsspråk underpant, till skillnad från
handfången pant l. handpant (pignus). Bortsedt
från de s. k. legala panträtterna, hvilka till
stor del icke äro förenade med besittning
af pantföremålet, och från bodmeriet
(se d. o.), erkänner modern rätt i regel
hypotek endast i fastigheter och fartyg samt
fordrar för detsammas giltighet, att det
skall införas i därtill bestämda offentliga
urkunder (se vidare Inteckning, Inteckningsbok
och Inteckningsprotokoll). I Danmark tillåtes
däremot i allmänhet underpant jämväl i lösören,
och i Norge erkännes underpant i bergverks och
fabrikers produkter för lämnade förlagslån (se
Förlag). Äfven i Sverige hade redan vid slutet
af 17:e och början af 18:e årh. hypotekarisk
förpantning af lös egendom vunnit erkännande,
ehuru med något försvagade verkningar. Genom
k. förordn. 11 nov. 1730 och 1734 års lag
inskränktes hypotekarisk pantsättning till att
gälla blott viss fast egendom. – Pantförskrifning
af fartyg genom bodmeri- och bilbref reglerades
första gången genom 1667 års sjölag. 1864 års
sjölag känner emellertid icke längre bilbref
i denna betydelse (jfr Bilbref). Inteckning i
fartyg infördes i vår rätt 1901. – Uttrycket
hypotek brukas emellertid i våra dagar ej blott
i nu nämnda tekniska betydelse, såsom motsats
till handpant, utan användes äfven mycket ofta
för att beteckna sådana säkerhetshandlingar,
som åt borgenären öfverlämnas ("hypotiseras") som
säkerhet för en förbindelses fullgörande. Detta
s. k. hypotek kan bestå af en annan förbindelse,
som tillhör gäldenären (s. k. hypoteksrevers),
exempelvis ett intecknadt skuldebref, eller af
andra värdepapper, t. ex. obligationer eller
aktier. Här har språkbruket öfverfört benämningen
hypotek på ett pantobjekt, som egentligen
lämnas som handpant. Jfr Pant och Panträtt.
K. H. B. (C. G. Bj.)

Hypotekarisk, som utmärker eller tillhör hypotek
(se d. o.).

Hypoteksbank (se Hypotek), fr. crédit
foncier
, polit. ekon., bank, hvars uppgift är att
utlåna penningar mot säkerhet af fast egendom. På
detta sätt utlånta medel kunna visserligen af
låntagaren användas vare sig till konsumtion
eller produktion, men i de flesta fall upptagas
dock dylika lån, s. k. hypotekslån,
för produktiva ändamål, vanligen sådana, som stå
i samband med den fastighet, som utgör säkerhet
för lånet. Dessa produktiva ändamål kunna vara:
1) anskaffande af medel för förvärf af fastighet
genom köp, utlösning af medarfvingar eller
andra delegare i en fastighet etc., aflösning af
räntor eller besvär, som hvila på fastigheten
o. d.; 2) förbättringar af fastigheten,
anskaffande af för fastigheten erforderligt
fast kapital o. s. v. eller 3) anskaffande
af rörelsekapital för den näring, i hvilken
fastigheten användes. För sistnämnda ändamål bör
dock annan kredit, nämligen personalkredit eller
kredit mot säkerhet af lös pant, kunna anlitas
(se Kredit). Det är således egentligen de under
de två första punkterna anförda behofven, som
hypoteksbankerna ha att tillfredsställa. – För
att låntagaren må ha verkligt gagn och ej rent
af lida skada af beviljad produktionskredit,
är det i regel en oundgänglig förutsättning,
att han ej behöfver återbetala det lånta annat
än i den mån, som den produktiva verksamhet,
för hvars främjande lånet
upptogs, egt rum och gifvit afkastning. Då nu
den, som köper en fastighet, utlöser andra
delegare i en fastighet eller förbättrar en
dylik o. s. v. med lånta penningar, ej när som
helst, utan endast småningom kan genom bruket af
fastigheten vinna medel att återbetala dessa,
så följer däraf, att hypotekskredit, för att
fullt motsvara de ändamål den har att tjäna,
i de allra flesta fall bör vara ouppsägbar
från långifvarens sida och återbetalas genom
amortering under en efter hvarje särskildt fall
lämpad och på förhand bestämd tid. När som helst
uppsägbara eller på för kort betalningstid
ställda lån innebära för låntagaren faran
af att för lånets återbetalning tvingas
att sälja hela eller en del af fastigheten,
och detta ofta under för dylik försäljning
ogynnsamma förhållanden. Därigenom kommer
fastighetsegaren i ett ofta fördärfbringande
beroende af långifvaren. En efter solida
grundsatser handlande hypoteksbank kan
naturligtvis ej åsyfta dylikt. För att nu kunna
ordna sin utlåning enligt ofvannämnda grunder
måste hypoteksbanken ställa sin upplåning
på motsvarande villkor, d. v. s. ouppsägbar
från långifvarnas sida och återbetalbar genom
regelbundna afbetalningar. Den vanliga formen
för dylik upplåning är, att hypoteksbanken
utgifver och försäljer ouppsägbara obligationer
af sådan beskaffenhet, att de med lätthet kunna
ånyo försäljas till annan person, och af hvilka
banken årligen inlöser en viss del. Den, som
förvärfvar dylika obligationer, lider ej något
men af att hans fordran är ouppsägbar, emedan han
genom obligationernas försäljning vinner samma
syfte som genom uppsägning. – En hypoteksbanks
säkerhet för gifna låns återbetalning ligger
i de fall, då låntagaren äfven personligen
står i ansvar, naturligtvis ej blott i den
panträtt i fastigheten, som banken erhåller,
utan låntagarens förmögenhetsställning i öfrigt
är äfven af stor betydelse. Men denna panträtt är
dock i regel den väsentligaste faktorn i denna
säkerhet, och därför är det af största vikt
att riktigt bestämma dels efter hvilka grunder
hypoteksbanken har att uppskatta fastigheters
värde i och för belåning, dels på huru stor del
af detta värde banken med trygghet kan gifva lån
– frågor, som af flera orsaker äro synnerligt
svårlösta. I de svenska hypoteksföreningarna
lämnas hypotekslån till jordegare mot första
inteckning intill jordens halfva värde. Årliga
inbetalningen (annuiteten) å hypotekslånen var i
april 1909 hos Allmänna hypoteksbanken (se d. o.)
Procent (däraf ränta) Amorteringstid
a) 5 3/4 (4) oregelbunden
b) 5 (4) »
c) 6 (4) omkr. 27 år
d) 4 3/4 (4) » 47 »
e) 4 1/2 (4) » 55 »,


hvartill komma i de flesta fall
förvaltningsbidrag från 1/20 till 1/4 proc. för
olika lång tid hos olika hypoteksföreningar.
Nya amorteringslån utlämnas endast af
kategorierna c och e. Dessutom utlämnas lån på
högst 25 år, utan amortering, till en tredjedel
af egendomens värde. – Hypoteksbanker kunna
vara offentliga eller privata inrättningar
eller en blandning af båda slagen. I fall de
upprättas af enskilda, äro de vanligen antingen
aktiebolag eller s. k. hypoteksföreningar. –
Sedan i Frankrike 28 febr. 1852 en lag stiftats,
som medgaf bildande af hypoteksbanker, hvilka,
hvar och en inom sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:35:07 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free