- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
111-112

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsinge regemente - Hälsingerunor - Hälsingland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111

Hälsingerunor-Hälsingland

112

folk 1615 bildadt storregemente å 3,000
man. Detta delades på tre smärre regementen,
hvarvid ett fick namnet Hälsinge regemente
och Lennart Torstenson till chef. 1675
beviljades det ständiga knektehållet för detta
regemente, men kontraktet därom uppsattes
först 1682. Regementet var rote-radt med 1,200
nummer i Gäfleborgs län. Till lindring vid
rekryteringen och till understöd för svaga
rotar funnos s. k. uddemantalskassor inom
socknarna. Mötesplats var till april 1909
Mö h e d, nära Söderhamn. Numera erhåller
Hälsinge regemente sitt värnpliktiga manskap
från Gäfleborgs län och är förlagdt i
Gäfle. Jfr 0. Bergström, "K. Helsinge
regementes chefer 1627-1907" (1909).
C. O. N.

Hälsingerunor. Se Runor. Hälsingland, landskap
i Norrland, är beläget mellan 60° 59’ och 62°
21’ n. br. samt 0° 32’ och 3° 277 v. lgd från
Stockholms observatorium. Det gränsar i n. till
Medelpad, i v. till Härjedalen, is. v. till
Dalarna, i s. till- Gästrikland och i ö. till
Bottniska viken. Landskapets största längd i nära
n.-s. är 150 km., och största bredd i ö.-v. är
omkr. 145 km. Arealen är omkr. 15,270 kvkm. (jfr
Gäfleborgs län), och folkmängden var vid 1908
års slut omkr. 151,300 inv. H. har här begränsats
till det egentliga landskapet, hvarvid inräknats
Ytter-Hogdals socken (jfr Har-j e d a l e n), men
ej Orsa finnmark (jfr Dalarna), hvars areal torde
vara 1,000 kvkm. med omkr. 900 inv. Folkökningen
i landskapet har varit ganska stark, i det att
folkstockcn på de sista sextio åren fördubblats
(ökningen har utgjort under de sista femtio och
tjugufem åren resp. 80 och 29 proc.). Landskapet
är i allmänhet ett skogigt bergland, som
med sänkning mot s. ö. är en fortsättning af
de genom Härjedalen från fjällen vid norska
gränsen nedskjutande bergen, och upplöses vid
kusten af Bottniska viken till ett af kullar
samt längd- och tvärdalar omväxlande kustland
om 10-20 km. bredd. I n. uppnår detta bergland
530 m. ö. h. och i v. omkr. 600 m. Landskapet
genomflytes af en mängd vattendrag; af dessa är
Ljusne älf 1. Ljusnan (se d. o.) det mäktigaste
och har många tillflöden, af hvilka må nämnas de
från v. kommande Rossån och Yoxnaälf samt från
n. Hoaälfven och ett vattendrag, som afbördar
Hennan, Storsjön m. fl. vattensamlingar. Ofvan
gränsen mot Medelpad upprinner Svågaälf, som
genomflyter Dellensjöarna och Forsavattnet; från
n. kommer ock Kölån 1. Harmångersån. Flerstädes
utbreda sig vattendragen till långsträckta
sjöar. De största egentliga sjöarna äro de
anförda Norra Dellen, 80 kvkm., och Södra Dellen,
50 kvkm. (båda 42 m. ö. h.), samt de af Ljusnan i
dess nedersta lopp genomflutna sjöarna Bergviken,
42 kvkm., och den ännu mindre Marman. Norra
delen af kusten är i allmänhet öppen, men s. om
den ung. 20 km. mot s. ö. utskjutande halfön

Hälsinglands vapen.

Hornslandet är flerstädes skärgård, och
kustlandet genomskäres af vikar och fjärdar,
hvaraf störst Hudiksvallsviken, utanför hvilken
ligger den största af de många öarna och
holmarna, Agön (omkr. 10 kvkm.). - Berggrunden
inom allra största delen af arealen utgöres
af äldre arkeiska gnejser och gnejsgraniter,
mestadels gråa, på några ställen med inlagringar
af hälleflintgnejs och glimmerskiffer. Endast
inom H:s västligaste del, vid gränsen mot
Härjedalen, består berggrunden af en dels
små-kornig, dels grofkornig, yngre, arkeisk
granit, inom Orsa finnmark af porfyr, och inom
Los socken, intill granitområdet af urlerskiffer,
hälleflintskiffer och diorit. Stort intresse
har Sveriges enda förekomst af den vulkaniska
bergarten andesit 1. delle-n i t (se d. o.) på
landtungan mellan sjöarna Norra och Södra
Dellen, n. v. om Hudiksvall. Bland kvartärtidens
aflagringar, de lösa jordslagen, har morängruset
största utbredningen; mångenstädes täcker det
nästan h. o. h. berggrunden, och ej sällan
är dess yta mycket blockrik och oländig. Ett
tiotal rullstensåsar, här och där afbrutna,
öfver-tvärar provinsen i nordvästlig-sydöstlig
riktning. Af glaciala hafvet ha H:s kustområden
varit betäckta till en höjd af mera än 200
m. ofvan nuv. hafs-yta. Jämte yngre ler-
och sandaflagringar finnes därför den vanliga
hvarfviga ishafsleran utbredd inom delar af
nämnda kustområde. I trakten af Söderhamn är
denna ganska kalkhaltig. Malmförekomster finnas,
men ingen af nämnvärd betydelse. Mest bekanta äro
de vid midten och slutet af 1700-talet bearbetade
koboltgrufvorna vid Los. Med undantag för vissa
trakter af kustlandet och för floddalarna,
i synnerhet Ljusnans, som ha god jordmån,
väl odlade, bördiga och folkrika bygder,
är landskapet i allmänhet magert och i många
delar, där berg och myrar äro vidt utbredda,
tämligen ofruktbart. Af hela landarealen äro 5
proc. odlad jord, 3 proc. naturlig äng och 86
proc. skogbärande mark. Landskapet behöfver
införsel delvis af såväl jordbrukets som
boskapsskötselns alster. En mycket betydande
näring är skogsafverkning, timrets transport och
bearbetande samt skogsalstrens utskeppning. Som
en afsevärd binäring är strömmingsfisket
att räkna, och den förr mera allmänt idkade
odlingen och bearbetningen af lin uppehälles och
omvårdas ännu, så att i landskapet skörden af
spånadsämnen brukar uppgå till ung. 1/s eller
mera af hela rikets. Med frånräkning af ofvan
nämnda Ytter-Hogdals socken ingår landskapet
i Gäfleborgs län (se d. o.), och landsbygden
omfattar jämte Orsa finnmark fyra domsagor,
Bollnäs, Sydöstra, Norra och Västra Hälsinglands,
äfvensom tre fögderier, Södra, Norra och Västra
Hälsinglands, samt bildar inom Uppsala stift
fem kontrakt, Hälsinglands östra, västra nedre,
västra öfre, norra nedre och norra öfre, med 43
församlingar. Inom landskapet ligga två städer,
Hudiksvall och Söderhamn, samt en köping,
Bollnäs. - Landskapets vapen är en bock i svart
fält under hertiglig krona. Om folkdräkter so
d. o., sp. 745 och plansch II.

Om tiden för H:s bebyggande se O. Montelius,
"Hur gammal är bygden i H.?" (i "H:s
fornmin-nessällskaps årsskr.", I, 1901). H. var
före unionstiden det gemensamma namnet för
den norrländska kustbygden n. om ödmården och
omfattade sålunda hela Norrland, så långt det
var bebodt af svenskar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:11:09 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free