- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
113-114

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsingland - Hälsinglands norra nedre kontrakt - Hälsinglands norra öfre kontrakt - Hälsinglands revir - Hälsinglands västra nedre kontrakt - Hälsinglands västra öfre kontrakt - Hälsing-Tuna - Hälsning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den sydligare delen af landskapet kallades
Sundhed, som i något senare tid delades
i prostadömena Alir (sydvästra delen) och
Sundhed (nordöstra delen), eller södra och
norra prosteriet, hvilka i hufvudsak motsvara
det nuv. H. Alir och Sundhed hade hvar sin
lagman, men i slutet af 1300-talet sammanslogos
de båda lagsagorna till en, hvars lagman höll
lagmansting vid sockenkyrkorna och ofta äfven
allmänna landsting för hela landet. Denna
lagman stod dock i ett underordnadt förhållande
till Upplandslagmannen. H. hade en egen lag,
Hälsingelagen (se Landskapslagar). I unionstidens
strider togo hälsingarna en verksam del. Enligt
1634 års R. F. kom H. att tillhöra Norrlands
höfdingedöme och Västernorrlands lagsaga. 1762
förenades H. med Gästrikland och Härjedalen
till Gäfleborgs län. I senare tid har till Los
församling i detta landskap förlagts en del af
Orsa finnmark, som rätteligen tillhör landskapet
Dalarna, hvaremot det af ålder till H. hörande
Hogdal (d. v. s. Ytter-Hogdal med Ängersjö
kapell) öfverflyttats till Härnösands stift
och Jämtlands län. Om man nu icke så strängt
fäster sig vid det gamla landskapet H., utan
anser det lika med Hälsinglands fem kontrakt
och dess fyra domsagor jämte de två städerna,
så omfattar landskapet den del af Gäfleborgs län,
som icke tillhör landskapet Gästrikland.

H:s folkmål, hälsingskan, hör till den
norrländska gruppen af folkmål, med förmjukning äfven
inuti ord, t. ex. äntja, änka, foltje, folket, samt
bestämd plur. mask. och fem. -an; i Delsbo och
annanstädes finnas äfven spår af äldre kort vokal
med kort konsonant i skillnaden mellan bela, börda,
bestämd form bela, och floge, fluga, best. form
flogo. I enlighet med landskapets läge står hälsingskan
nära sveamålen, bl. a. genom saknaden af
diftonger. För landskapets folkmål mer eller mindre
egendomliga drag äro sj-ljud i st. f. r och tjockt
l före t, t. ex. josjt, gjordt, svasjt, svalt;
supradentalt s i st. f. r framför k och p, t. ex. starsk,
stark, korsp, korp; tonlöst l före t, t. ex. hehlt,
svählta; gar, garn, jär, järn o. s. v., samt
förlängning af konsonant i sådana ord som betti, bitit,
söppe, supit, fuggel, fågel; i böjningen plur. utan
r, bestämd sing. fem. vanl. -a, pres. ind. i regel
på -e. Delsbomålet utmärker sig särskildt
därigenom, att det i st. f. y och ö har i och e, gv för
hv: gvit o. s. v., eng. w i ljudförbindelsen kw,
olika form för adj. i attributiv och predikativ ställning
med tre skilda kön i förra fallet, t. ex. attr.
kåsugan, -ga, -t, pred. kåsug, tokig. Tryckta källor:
"Ordbok öfver helsing-dialecten" (suppl. till Ihre af P. Boling), utg. af C J. Lénström (Upps. 1841); "Ordbok öfver allmogeord i Hälsingland" (1873) och "Uppränning till grammatik för Delsbomålet" (1862 och 1870), båda utg. af Hälsinglands fornminnessällskap, den förra genom F. Wennberg, den senare genom L. Landgren; språkprof af A. Hjelmström, "Från Delsbo" ("Sv. landsm.", XI, 1896) och E. O. Nordlinder, "Bärgsjömål" (ibid. 1909).

Om förhållandena i H. under äldre tider se Hjärne, "Helsingelif under Helsingelag" (2:a uppl. 1902). Öfver H. finnes knappast någon annan topografisk litteratur än P. H. Widmarks "Historisk beskrifning öfver provinsen Helsingland" (del I, afd. 1, 1860; del II, 1849). Jfr dock "Helsingeboken"
(se Broman, O.), Lenaeus’ "Delsboa
illustrata" (1764) och Hjelmströms
ofvannämnda uppsats. Upplysningar lämnar
Sv. turistför:s resehandbok 11 ("Norrlands
södra kustlandskap", 1904). Af P. H. Widmarks
karta öfver H. (1851) utgafs 1901 en reviderad
uppl. med ändringar intill 1900 af G. O. Widmark.
K. S. E. E. Lll.

Hälsinglands norra nedre kontrakt, i Uppsala
stift, omfattar de sex pastoraten Hudiksvalls
stad och Idenor; Delsbo; Forsa och Hög; Enånger,
Njutånger och Nianfors kapell; Hälsing-Tuna;
Norrbo och Bjuråker. 2,434 kvkm. 33,222
inv. (1908).

Hälsinglands norra öfre kontrakt, i Uppsala
stift, omfattar de fem pastoraten Harmånger och
Jättendal; Bergsjö; Hassela; Rogsta och Ilsbo;
Gnarp. 1,692 kvkm. 16,833 inv. (1908).

Hälsinglands revir. 1. Norra H:s revir omfattar
samtliga socknar i Bergsjö, Delsbo, Forsa,
Enångers, Arbrå och Järfsö tingslag, Ljusdals
och Ramsjö socknar samt af Färila socken den
n. och ö. om Ljusne älf och Ängraån belägna
delen, allt i Gäfleborgs län. Det är uppdeladt
i 4 bevakningstrakter (Ramsjö, Ljusdals,
Arnö och Dellarnas). Inom reviret finnas 39
allmänna, till ordnad skogshushållning indelade
skogar om 35,633 har, hvaraf 12 kronoparker
om 26,271 har. Reviret lämnade statsverket
1904 en bruttoinkomst af 340,735 kr. och en
nettobehållning af 317,548 kr. eller 14,33
kr. per har skogsmark. - 2. Västra H:s revir
omfattar Los socken med Hamra kapellag, af
Färila socken den v. och s. om Ljusne älf och
Ängraån belägna delen samt Ofvanåkers och Voxna
socknar, allt i Gäfleborgs län, samt af Ängersjö
kapellag i Jämtlands län kronoparkerna Voxna och
Stensjö. Det är uppdeladt i 5 bevakningstrakter
(Fågelsjö-Voxna, Kölsjö, Tandsjö, Hamra och
Färila-Los). Inom reviret finnas 20 allmänna
skogar om 99,069 har, hvaraf 14 kronoparker om
52,415 har. Störst och värdefullast af dessa äro
Hamra (se Hamra 3). Reviret lämnade statsverket
1904 en bruttoinkomst på 379,069 kr. och en
nettobehållning af 322,718 kr. eller 7,84 kr. per
har.
1 o. 2. G. Sch.

Hälsinglands västra nedre kontrakt, i Uppsala
stift, omfattar de sex pastoraten Bollnäs med
Annefors och Katrinebergs kapell; Alfta med
Svabensverks kapell; Arbrå; Undersvik; Ofvanåker;
Voxna. 3,520 kvkm. 32,401 inv. (1908).

Hälsinglands västra öfre kontrakt, i Uppsala
stift, omfattar de fem pastoraten Järfsö;
Ljusdal; Ramsjö; Färila; Los. 5,399 kvkm. 27,287
inv. (1908).

Hälsinglands östra kontrakt, i Uppsala stift,
omfattar de sju pastoraten Mo; Rengsjö;
Söderala med Ljusne kapell; Segersta och Hanebo;
Söderhamns stad; Norrala och Trönö; Skog med
Lingbo kapell. 1,756 kvkm. 40,531 inv. (1908).

Hälsing-Tuna, socken i Gäfleborgs län,
Bergsjö och Forsa tingslag. 11,219
har. 3,968 inv. (1908). H.-T. utgör ett
konsist. pastorat i Uppsala stift, Hälsinglands
norra nedre kontrakt. I socknen ligger Åviks
municipalsamhälle
. Om H. se "Svenska bygder"
(n:r 5-6, 1904).

Hälsning, de åtbörder och ordalag, hvarmed man
vid möte, besök och afskedstagande uttrycker
aktning, vänskap, vördnad o. d. Dessa sedvänjor
tjäna till vidmakthållande af samhällelig
gemenskap och underlättande af umgänge samt ega
sitt kulturhistoriska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbl/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free