Print (PDF) - On this page / på denna sida - Hälsingland - Hälsinglands norra nedre kontrakt - Hälsinglands norra öfre kontrakt - Hälsinglands revir - Hälsinglands västra nedre kontrakt - Hälsinglands västra öfre kontrakt - Hälsing-Tuna - Hälsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den sydligare delen af landskapet kallades Sundhed, som i något senare tid delades i prostadömena Alir (sydvästra delen) och Sundhed (nordöstra delen), eller södra och norra prosteriet, hvilka i hufvudsak motsvara det nuv. H. Alir och Sundhed hade hvar sin lagman, men i slutet af 1300-talet sammanslogos de båda lagsagorna till en, hvars lagman höll lagmansting vid sockenkyrkorna och ofta äfven allmänna landsting för hela landet. Denna lagman stod dock i ett underordnadt förhållande till Upplandslagmannen. H. hade en egen lag, Hälsingelagen (se Landskapslagar). I unionstidens strider togo hälsingarna en verksam del. Enligt 1634 års R. F. kom H. att tillhöra Norrlands höfdingedöme och Västernorrlands lagsaga. 1762 förenades H. med Gästrikland och Härjedalen till Gäfleborgs län. I senare tid har till Los församling i detta landskap förlagts en del af Orsa finnmark, som rätteligen tillhör landskapet Dalarna, hvaremot det af ålder till H. hörande Hogdal (d. v. s. Ytter-Hogdal med Ängersjö kapell) öfverflyttats till Härnösands stift och Jämtlands län. Om man nu icke så strängt fäster sig vid det gamla landskapet H., utan anser det lika med Hälsinglands fem kontrakt och dess fyra domsagor jämte de två städerna, så omfattar landskapet den del af Gäfleborgs län, som icke tillhör landskapet Gästrikland. H:s folkmål, hälsingskan, hör till den norrländska gruppen af folkmål, med förmjukning äfven inuti ord, t. ex. äntja, änka, foltje, folket, samt bestämd plur. mask. och fem. -an; i Delsbo och annanstädes finnas äfven spår af äldre kort vokal med kort konsonant i skillnaden mellan bela, börda, bestämd form bela, och floge, fluga, best. form flogo. I enlighet med landskapets läge står hälsingskan nära sveamålen, bl. a. genom saknaden af diftonger. För landskapets folkmål mer eller mindre egendomliga drag äro sj-ljud i st. f. r och tjockt l före t, t. ex. josjt, gjordt, svasjt, svalt; supra-dentalt s i st. f. r framför k och p, t. ex. starsk, stark, korsp, korp; tonlöst l före t, t. ex. hehlt, svählta; gar, garn, jär, järn o. s. v., samt förlängning af konsonant i sådana ord som betti, bitit, söppe, supit, fuggel, fågel; i böjningen plur. utan r, bestämd sing. fem. vanl. -a, pres. ind. i regel på -e. Delsbomålet utmärker sig särskildt därigenom, att det i st. f. y och ö har i och e, gv för hv: gvit o. s. v., eng. w i ljudförbindelsen kw, olika form för adj. i attributiv och predikativ ställning med tre skilda kön i förra fallet, t. ex. attr. kåsugan, -ga, -t, pred. kåsug, tokig. Tryckta källor: "Ordbok öfver helsing-dialecten" (suppl. till Ihre af P. Boling), utg. af C J. Lénström (Upps. 1841); "Ordbok öfver allmogeord i Hälsingland" (1873) och "Uppränning till grammatik för Delsbomålet" (1862 och 1870), båda utg. af Hälsinglands fornminnessällskap, den förra genom F. Wennberg, den senare genom L. Landgren; språkprof af A. Hjelmström, "Från Delsbo" ("Sv. landsm.", XI, 1896) och E. O. Nordlinder, "Bärgsjömål" (ibid. 1909). Om förhållandena i H. under äldre tider se Hjärne, "Helsingelif under Helsingelag" (2:a uppl. 1902). Öfver H. finnes knappast någon annan topografisk litteratur än P. H. Widmarks "Historisk beskrifning öfver provinsen Helsingland" (del I, afd. 1, 1860; del II, 1849). Jfr dock "Helsingeboken" (se Broman, O.), Lenaeus' "Delsboa illustrata" (1764) och Hjelmströms ofvannämnda uppsats. Upplysningar lämnar Sv. turistför:s resehandbok 11 ("Norrlands södra kustlandskap", 1904). Af P. H. Widmarks karta öfver H. (1851) utgafs 1901 en reviderad uppl. med ändringar intill 1900 af G. O. Widmark. K. S. E. E. Lll. Hälsinglands norra nedre kontrakt, i Uppsala stift, omfattar de sex pastoraten Hudiksvalls stad och Idenor; Delsbo; Forsa och Hög; Enånger, Njutånger och Nianfors kapell; Hälsing-Tuna; Norrbo och Bjuråker. 2,434 kvkm. 33,222 inv. (1908). Hälsinglands norra öfre kontrakt, i Uppsala stift, omfattar de fem pastoraten Harmånger och Jättendal; Bergsjö; Hassela; Rogsta och Ilsbo; Gnarp. 1,692 kvkm. 16,833 inv. (1908). Hälsinglands revir. 1. Norra H:s revir omfattar samtliga socknar i Bergsjö, Delsbo, Forsa, Enångers, Arbrå och Järfsö tingslag, Ljusdals och Ramsjö socknar samt af Färila socken den n. och ö. om Ljusne älf och Ängraån belägna delen, allt i Gäfleborgs län. Det är uppdeladt i 4 bevakningstrakter (Ramsjö, Ljusdals, Arnö och Dellarnas). Inom reviret finnas 39 allmänna, till ordnad skogshushållning indelade skogar om 35,633 har, hvaraf 12 kronoparker om 26,271 har. Reviret lämnade statsverket 1904 en bruttoinkomst af 340,735 kr. och en nettobehållning af 317,548 kr. eller 14,33 kr. per har skogsmark. - 2. Västra H:s revir omfattar Los socken med Hamra kapellag, af Färila socken den v. och s. om Ljusne älf och Ängraån belägna delen samt Ofvanåkers och Voxna socknar, allt i Gäfleborgs län, samt af Ängersjö kapellag i Jämtlands län kronoparkerna Voxna och Stensjö. Det är uppdeladt i 5 bevakningstrakter (Fågelsjö-Voxna, Kölsjö, Tandsjö, Hamra och Färila-Los). Inom reviret finnas 20 allmänna skogar om 99,069 har, hvaraf 14 kronoparker om 52,415 har. Störst och värdefullast af dessa äro Hamra (se Hamra 3). Reviret lämnade statsverket 1904 en bruttoinkomst på 379,069 kr. och en nettobehållning af 322,718 kr. eller 7,84 kr. per har. 1 o. 2. G. Sch. Hälsinglands västra nedre kontrakt, i Uppsala stift, omfattar de sex pastoraten Bollnäs med Annefors och Katrinebergs kapell; Alfta med Svabensverks kapell; Arbrå; Undersvik; Ofvanåker; Voxna. 3,520 kvkm. 32,401 inv. (1908). Hälsinglands västra öfre kontrakt, i Uppsala stift, omfattar de fem pastoraten Järfsö; Ljusdal; Ramsjö; Färila; Los. 5,399 kvkm. 27,287 inv. (1908). Hälsinglands östra kontrakt, i Uppsala stift, omfattar de sju pastoraten Mo; Rengsjö; Söderala med Ljusne kapell; Segersta och Hanebo; Söderhamns stad; Norrala och Trönö; Skog med Lingbo kapell. 1,756 kvkm. 40,531 inv. (1908). Hälsing-Tuna, socken i Gäfleborgs län, Bergsjö och Forsa tingslag. 11,219 har. 3,968 inv. (1908). H.-T. utgör ett konsist. pastorat i Uppsala stift, Hälsinglands norra nedre kontrakt. I socknen ligger Åviks municipalsamhälle. Om H. se "Svenska bygder" (n:r 5-6, 1904). Hälsning, de åtbörder och ordalag, hvarmed man vid möte, besök och afskedstagande uttrycker aktning, vänskap, vördnad o. d. Dessa sedvänjor tjäna till vidmakthållande af samhällelig gemenskap och underlättande af umgänge samt ega sitt kulturhistoriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
