- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
273-274

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höppener, Per Johan - Höpress. Se Pressfoder - Hör - Hör 1. socken i Malmöhus län - Höör 2. Municipalsamhälle - Höra, f.d. socken i Skaraborgs län - Hörberg, Per

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Höpress-Hörberg

274

Den i kungl. biblioteket förvarade
"Höppenerska samlingen" består af handlingar
och ströskrifter rörande 1700-talet. Jfr
0. Sylwan, "P. J. Höppener" (i "Hist. tidskr.",
1893); i omarbetad och utvidgad form i
dens:s "Från stångpiskans dagar" (1901).
L-S.

Höpress. Se Pressfoder. Hör. 1. Socken i
Malmöhus län, Frosta härad. 6,206 har. 2,552
inv. (1908). H. bildar med Munkarp ett regalt
pastorat i Lunds stift, Frosta kontrakt. -
2. Municipalsamhälle vid Södra stambanan, sedan
1882 förenadt med köpingen Hörby genom den 13
km. långa H.-Hörby järnväg. 172,6 har. 1,065
inv. (1907). Ordnings-, byggnads-och brandstadgan
för rikets städer samt hälsovårdsstadgans
bestämmelser rörande stad tillämpas enligt
k. br. 25 okt. 1901. Samhällets utveckling
daterar sig från Södra stambanans öppnande dit
1857, men har tagit egentlig fart först på senare
tid. Platsen är väl och regelbundet bebyggd och
liknar en större köping, har 6-klassig samskola
med statsunderstöd (1892), elektricitetsverk
vid Hörsån, som delvis lämnar drifkraft,
postkontor, sparbank, afdelningskontor
af Sydsvenska kreditaktiebolaget, stort
hotell, gästgifvar-gård, teater (tillhörig H:s
byggnadsförening), flera fabriker, andelsmejeri,
mek. verkstad, stenhuggeri, träfärgningsfabrik
(a.-b. Naturit), ullspinneri och väfveri,
vagnfabrik, a.-b. Landtmannaaffärens
förädling af spannmål och frö, Klocksjöns
höns- och ankgårdar (de största i sitt slag
i Norden m. m.), ett tjugutal handlande och
ett 60-tal handtverkare. Sommartiden råder
stor tillströmning af sommargäster, för och
af hvilka en mängd villor uppförts i eller i
närheten af samhället. Taxeringsvärdet uppgick
1907 till 1,217,000 kr., hvaraf 159,900 kr. för
jordbruksfastighet.

Höra, f. d. socken i Skaraborgs län, i allo
in-förlifvad med Järpås.

Hörberg, Per, målare, föddes 31 jan. 1746 å
ett soldattorp under gården ^öfre ön, Virestads
socken, Kronobergs län. Uppvuxen i de knappaste

förhållanden, må-i ste han i sitt tionde år taga
l tjänst som vall-I gosse och t. o. m. ibland
gå omkring i bygden l med tiggarpåsen | och
sin "fela". Hågen för teckning och målning
vaknade hos honom i hans späda ålder. Hvad som
först lockade honom till efter-bildning var
illustrationer i almanackan och katekesen. "Jag
var", säger han, "utur stånd att bli egare till
någon slik rar bok; därför måste jag försöka
att själf rita mig sådana arbeten". Medlen att
framställa dem fann han också på: brunrot,
krita och kol gjorde tjänst på släta bräden
eller träväggar, bärsafter och penna, när han
någon gång

Per Hörberg. Själf porträtt, etsning.

kom öfver papper. Emellertid klarnade hos
honom alltmer insikten om, att han behof de
konstnärlig handledning. Han sökte 1760 blifva
antagen som lärgosse hos målaren Zschotzscher
i Växjö och väckte genom sina teckningsprof
dennes uppmärksamhet. Olyckligtvis hade han
någon tid förut, för nöds skull, tagit städja
som reserv för faderns nummer på roten. Förrän
han blef ve fri från denna, ville mästaren
ej taga honom i sin tjänst, och gossen måste
vända hem igen. Först i febr. 1762, sedan
fadern förmått skaffa de tio dalerna till
sonens friköpande, kunde H. börja sin lärotid
i Växjö. Mycket var emellertid ej för honom
att där inhämta. Han lyckades dock förvärfva
sin lärares tillgifven-het, så att denne vid
sin död skänkte honom penningar och kläder i
testamente. 1767 begaf sig H. till Göteborg
och blef där, efter åtskilliga uppskof,
i febr. "in- och utskrifven", som det hette,
såsom gesäll i målarämbetet. Han vandrade sedan
till Karlshamn, där han en kort tid hade tjänst
hos stadens målare, och for därefter tillbaka
till Växjö. Genom en von Schéele erhöll han i
april 1768 lands-höfdingämbetets resolution på
rättighet att nedsätta sig som häradsmålare i
Västra härad, och från maj s. å. tog han sitt
kvarter i Almesåkra. "Och som" - berättar H. på
sitt naiva sätt - "jag nu hade slagit det utur
hågen att vidare försöka min lycka i den lystra
världen, så tänkte jag på, att mina dagar torde
blifva mera nöjsamma uti äktenskapsståndet." Han
gifte sig 1769 med en bondpiga från orten. Tre
år senare kunde han tillträda ett torp, Jonsbo,
på Almesåkra egor, och 1776 ett annat, under
gästgifvargården Stabäck, där han byggde
sig egen stuga, med skylt, som visade hans
yrke. Förtjänsten på detta var emellertid hvarken
stor eller jämn. H. måste då och då förfärdiga
tebord och små schatull, hvilka han målade och
sålde, samt äfven göra slädar, träskor m. m.,
"ty mina behof lärde mig gripa till hvad lofligt
jag kunde". Dessa och dylika enskildheter visa,
under hvilka tryckande villkor H:s målarsnille
måste utvecklas och söka näring. - 1783 fick han
tillträda ett fjärdedels hemman i Mejensjö by
under Eksjö-hofgård, hvilken framgång han själf
betecknar som märkelig. Därigenom befriad från
de gröfsta göro-målen, kunde H. göra sig räkning
på att mer få egna sig åt sin konst. En motgång,
som drabbade honom, i det målningen af Fröderyds
kyrka uppdrogs åt en annan, blef uppslaget
till hans nya utveckling. Han skulle vandra åt
Östergötland för att kopiera några porträtt åt en
prost Nyrén och beslöt att därefter styra kosan
åt Stockholm. Vid framkomsten till Kuddby befanns
prosten ha ändrat tankar, och af beställningen
blef intet. Med fyra daler smt i fickan begaf
han sig vidare, och tio dagar efter sin resa
från hemmet, eller i slutet af juli 1783,
var H. i hufvudstaden. - Hans egen skildring
af sina första små äfventyr i Stockholm är en
genremålning af högt värde. Han blef af professor
Tempelman, Målarakademiens sekreterare, införd i
dennas samlingar, efter hvilka han fick tillstånd
att rita, och rönte mycken uppmuntran från flera
andra håll. H. dröjde två månader i Stockholm
och ritade flitigt. Han begaf sig åter hem på
hösten; men förtjänsten i hemorten var klen,
och först i slutet af okt. 1784 kunde han ånyo
resa till Stockholm. Där besökte han nu konst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free