- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
627-628

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingefära, bot. farm. - Ingfärssirap. Se Ingefära - Ingegno, l', Andrea Luigi di Assisi - Ingegärd, svenska furstinnor - Ingegärd 1. I., Olof Skötkonungs dotter - Ingegärd 2. I., Harald Hårdrådes dotter - Ingegärd 3. I., jarl Birger Brosas dotter - Ingegärd Knutsdotter - Ingelgren, Georg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

627

Ingefärssirap-Ingelgren

628

och purpurrödt treflikigt labellum, uppkommet af
2 sammanvuxna sterila ståndare. - Drogen ingefära
består af rotstockstycken och förekommer dels
o s k a l a d (svart ingefära), dels skalad
eller skrapad (hvit ingefära). Det förstnämnda
slaget har barken kvar och är torkad antingen
omedelbart eller ock förut indoppad i kokande
vatten, då genom stärkelsens förklistring drogens
inre blir mörkgrått och hornartadt. Den skalade
ingefäran är ofta blott på de plattade ytorna
befriad från barken {halfmunderad drog; fig. 2)
eller ock renskrapad

Fig. 2. Halfmunderad ingefärs-
Fig. 3. Helt renskra-drog.
pad ingefärsdrog.

rundt om (fig. 3), såsom vanligen är fallet med
den hvitaktiga Jamaica-ingefäran, den vanligaste
handelssorten. Ingefära föres i handeln packad
i balar om 25-100 kg. Sådan skrapad ingefära
är ofta nog blekt med klor och då oduglig för
medicinskt bruk. God ingefära har en särdeles
skarp och stickande smak och behaglig aromatisk
lukt. Den är ofta öfverdragen med ett hvitt
pulver (krita eller gips) för att erhålla ett
prydligare utseende. Utom en stor mängd stärkelse
innehåller ingefära 0,6-1,82 proc. gin g er
o l, ett halffly-tande, skarpt smakande ämne,
och 2-3 proc. eterisk olja. Ingefära nyttjas
i matlagning, fortares ofta till sur mjölk
samt begagnas till beredning af ingefärssirap,
syrupus Zingiberis, som användes i medicinen som
smakförbättrande medel m. m. Från Ostindien och
Kina exporteras den äfven kanderad eller syltad
i porslinskrukor. Pulvriserad ingefära är ej
sällan förfalskad med mjöl eller stärkelse eller
med malda, extraherade rotstockar. Ingefärs-te
med honung, drucket morgon och afton, är en
huskur mot katarrer i respirations-organen
(heshet och hosta). Med ingefära beredes
ett slags öl, ginger-beer (se d. o.). - Om
s. k. d an s k i n g e f ä r a se A r u m.
O. T. S. (G. L-m.)

Ingefärssirap. Se I n g e f ä r a.

Ingegno, r [lindje^jå; hans egentliga namn
var Andrea Luigi di Assisi eller, enligt
Crowe och Cavalcaselle, Andrea A l o v i g
i], en mycket omtvistad målare af den umbriska
skolan. Vasari gör honom till Peruginos lärjunge,
Eafaels medtäflare och Peruginos medhjälpare
i Sala del Cambio (Perugia) samt i Sixtinska
kapellet (Rom). I. skulle slutligen ha mist
sin syn och dött vid hög ålder. Men fakta äro
så sammanställda, att han skulle ha träffats
af blindhet 20 år före sin täflan med Rafael,
hvilket är orimligt. F. ö. har man efter honom
funnit ett kvitto, undertecknadt "Ingegno di
maestro Allovisi" och dateradt 1509.

"L’ingegno" är tills vidare ett släktbegrepp,
under hvilket ett rätt stort antal
bilder i Europas gallerier sammanföras.
c- B- N-*

Ingegärd, svenska furstinnor. 1. L, dotter till
Olof Skötkonung, blef enligt Snorres berättelse
af sin fader å Uppsala ting 1018 lofvad till
brud åt norske konungen Olof Haraldsson som
en underpant på försoning mellan de bägge
konungarna. Men Olof Skötkonung bröt sitt
löfte, och I. blef 1019 gift med den ryske
fursten Jaroslav. Snorre berättar, att hon till
sitt nya hem på andra sidan hafvet följdes af
västgötajarlen Ragnvald Ulfsson, hvilken på eget
bevåg verkställt Olof Haraldssons förening med
sveakonungens andra dotter, Astrid. I. dog
1050. Ännu visas i Sofiakyrkan i Novgorod
hennes grafvård, dock med inskrift från en yngre
tid. Se Jaroslav.

2. L, den föregåendes dotterdotter, var
dotter till norske konungen Harald Hårdråde och
Elisabet (Ellisif), blef först gift med konung
Olof Svensson (Hunger) i Danmark och efter
dennes död (1095) med svenske konungen Halstens
äldste son, sedermera konung Filip Halstensson
(d. 1118).

3. I., dotter till jarl Birger Brosa och den
norske konungen Harald Gilles dotter Birgitta,
blef konung Sverker (II) Karlssons gemål i hans
2:a gifte och bidrog att stärka konungens
förbindelse med den mäktiga Folkungaätten.
I. öfverlefde sannolikt sin gemål (d. 1210)
och var moder till konung Johan (I) Sverkersson.

Ingegärd Knutsdotter, abbedissa i Vadstena
kloster, dotter af riddaren Knut Algotsson
och den hel. Birgittas dotter Märta, fick
jämte sin fostersyster, sedermera drottning
Margareta, en sträng uppfostran af sin moder
och inträdde enligt klostrets dagbok vid knappt
fyllda 18 års ålder i mormoderns stiftelse,
samma år som Birgittas ben dit öfveriördes
från Rom (1374). I. var den första, som
vigdes till klostrets abbedissa, S:t Eriks
dag, 18 maj 1388; såsom abbedissa namnes hon
emellertid redan 1385. Efter hand uppväxte dock
bland klosterfolket ett starkt missnöje med
förestånder-skan; man klagade öfver, att hon
egenmäktigt lät klostrets egodelar förfaras
samt att hon förfalskade dess handlingar,
hvarjämte man beskyllde henne för lättfärdig
vandel. Slutligen förklarade man henne formligen
för afsatt, och trots sina mäktiga förbindelser,
särskildt Linköpingsbiskopen Knuts våldsamma
understöd, måste I. 3 febr. 1403 af-träda
från sitt ämbete, sedan biskop Petrus
Johan-nis i Strängnäs på påflig befallning
anställt undersökning och funnit anklagelserna
grundade. I. återtog en plats bland de öfriga
systrarna och dog i klostret natten mellan 14
och 15 sept. 1412. (T. H-r.)

Ingelgren, Georg, skald, f. 24
nov. (enl. kyrkboken, som ock upptager
dopnamnet Johannes) 1782 i Växjö, d. 19
sept. 1813 i Stockholm, var oäkta son till
en städerska, erhöll hjälp till sin skolgång,
blef student i Uppsala 1804 och filos. magister
1812 samt ingick s. å. i konungens kansli. -
Då Atterbom i okt. 1807 stiftade sällskapet
"Musis amici", hvars namn 1808 ändrades till
"Auroraförbundet", var I. en af dess fem första
medlemmar och tillförde förbundet strax därpå
skalden Elgström. I. hade grundliga klassiska
studier och utmärkte sig snart som öfversättare
från både latin och grekiska; hans originaldikter
däremot bedömdes af Atterbom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:11:09 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free