- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
637-638

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingenjörkår l. Genikår, krigsv. - Ingenjörpark l. Fortifikationspark - Ingenjörtrupper, Genitrupper, Tekniska trupper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

637

Ingenjörpark-Ingenjörtrupper

G3S

och göra dessa fruktbärande för försvaret, dels
studera landets strategiskt viktiga punkter ur
taktisk-fortifikatorisk synpunkt och uppgöra
förslag till desammas befästande, dels vid
landets militärläroverk handha undervisningen
i till facket hörande ämnen o. s. v. - Den
första militära ingenjörkåren säges ha bildats i
Frankrike 1603 eller 1604, men i själfva verket
var det först Ludvig XIV, som 1699 organiserade
militäringenjörerna som egen kår, i spetsen för
hvilken sattes en "commissaire general des f
ortifications". Det ser därför ut, som om äran af
den första militära ingenjörkårens uppsättande
bör tillfalla Sverige (se Fortifikationen,
sp. 928 och 931). I Österrike bildades sedermera
en ingenjörkår mot slutet af 30-åriga kriget;
i Preussen organiserades en sådan kår af Fredrik
Vilhelm I (1713-40), i Sachsen af August II
(1694-1733) och i Ryssland af Peter I; i
England sattes ingen-jörkåren på militär fot
först 1783; i Danmark och Holstein uppsattes
"Fortifications etater" 1684 och några år
senare sannolikt äfven i Norge, hvarefter
alla dessa "etater" 1763 förenades till en
dansk ingenjörkår; slutligen organiserades den
norska In-genieurbrigade 1817. - Ingenjörskolor
upprättades under 18:e årh. i flera af Europas
stater, såsom i Österrike (Wien och Bruxelles)
1717, i Sachsen 1742, i Frankrike (Méziéres)
1748 och i Preussen (Potsdam) 1788. I Sverige
hade i Fortifikationskontoret meddelats
ingenjörsundervisning redan under Dahlberghs
tid. - I flera länder står ingenjör-kåren
i samband med de tekniska trupperna,
ingen-jörtrupperna, och lämnar befäl till
desamma. Med den ständigt växande betydelsen af
krigstekniken samt den i följd häraf nödvändiga
ökningen och specialiserandet af nämnda trupper
blir detta samband emellertid, huru önskvärdt
det än i många fall kan vara, allt svårare
att bibehålla och har flerstädes ledt till ett
särskiljande af de tekniska trupperna med sitt
befäl från ingenjörstabsofficerarna, hvilkas
hufvudsakliga uppgifter då skulle blifva
att handha den militära byggnadsdetaljen
samt att i fält-och fästningskrigen vara
tekniska biträden åt trupp-ledningen.
L. W:son M.

Ingenjörpark 1. Fortifikationspark kallas de
såväl inom en fästning som på den anfallandes
sida upprättade förråd af tekniska
verktyg och materialier, som erfordras
för fästningskrigets genomförande. Vid
ingenjörparken utföras äfven förberedande
arbeten af olika slag. Den anfallande anordnar
i regel en hufvuddepå och, efter behof,
mellan- eller grendepåer, som alla sättas i
telegraf-förbindelse med hvarandra, under det
att i fästningen dess fortifikationsförråd
bildar hufvuddepån och smärre depåer
anordnas i de olika försvarsområdena.
L. W:sonM.

Ingenjörtrupper, Genitrupper, Tekniska trupper,
bilda numera inom hvarje armé ett särskildt
truppslag, med uppgift att utföra alla inom
krigsteknikens område, undantagande hvad som rör
vapnens teknik, fallande arbeten. Redan romarna
hade sådana i sina fabri. Under medeltiden hade
man skansbyggare för utförandet af befästnings-
och vägarbeten, men för krigsmaskinernas
handhafvande anställdes timmermän och för de
underjordiska arbetena bergsmän; arbetsledningen
utöfvades dock af den skråmässige skans- och
bro-mästaren. Äfven de spanske guastadores
(redan före

1500) och de franske pionniers (omkr. 1500)
äro att anse som ett slags skansbyggare. För
fästningsbyggnad åter användes öfverallt allmoge,
knektar och fångar under ledning af byggmästare
och vall-mästare. För fältarbetenas utförande
medfördes skanstyg å vagnar, men särskildt yxor
buros äfven; och 1566 förordnade Erik XIV, att
det krigsfolk, som åtföljde skyttet, skulle ha
"hwardere sijn hacke, picke eller spade att
bäre um dagenn, opå thett thenn deell motthe
ware widh honden som nian schall haffue till att
begraffue och schantze medh, och hwadh the icke
förmå att bära, da schall mhann framfordrett,
medh the andre Archelij tillbehörin-ger,
så att ther motthe ware femhundrett uthaff
hwartt slaget". Tills vidare utfördes sålunda
de olika fältarbetena af kommenderande knektar,
men behofvet af särskildt utbildadt folk för
dessa arbeten började snart göra sig gällande
och detta ej minst i Sverige. Redan 1644 hade
sålunda Gust. Horn tilldelat sitt avantgarde
vid inmarschen i Skåne 500 med verktyg försedda
"pijoneers"; 1655 föreslogs uppsättandet vid
livländska armén under kriget mot Polen af en
skvadron fältpionjärer om 200 man, och 1677
befallde Karl XI anvärfvandet af ett kompani,
"som wedh fortificationen skulle brukas",
men denna befallning återtogs redan s. å. 22
dec. 1681 fick emellertid öfverstelöjtnant
Jak. v. * Eemphen fullmakt att i Pommern
uppsätta ett kompani "von pioneurs, mineurs
und allerhand im felde nutzlichen leuten"
(fig. 1); men detta kompani, hvars uppsättning
från 1683 fortsattes af kapten Thom. Roger och
som förlades i garnison i Pommern, instacks
dock redan 1688 som ett "compagnie zu fuss"
under ett värfvadt garnisonsregemente;
och såväl en anhållan af Dahlbergh 1683, att
generalkvartermästarlöjtnant Drummondh i Malmö
skulle få uppsätta en "esqua-dron pionierer",
som en af öfverstelöjtnant Paul v. Essen 1688 att
få värfva folk, som kunde användas i Reval både
till vakt och som "pionirer, ar-beiter" m. m.,
blefvo af Karl XI af slagna. Något tidigare
hade i Brandenburg, 1677, och i Frankrike,
1679, minörkårer börjat uppsättas. Sedan
nordiska kriget utbrutit, befallde Karl XII
3 juli 1700 generalkvartermästare Stuart att
uppsätta en arbetstrupp af 12 man "fortifications
handtwärckare, vallsät-tare och timberkarlar"
(fig. 2), för hvilka en särskild uniform
äfven anbefalldes; och för 1718 års fälttåg
bestämdes, att "sappeurer" skulle uttagas
ur regementena. Under 18:e årh. uppsattes
f. ö. här och hvar pontonjärkårer, som vanligen
tilldelades artilleriet, men i Preussen 1742
tills vidare förenades med minörerna. Försök
gjordes sedermera att till en enhet sammanföra de
för olika ändamål uppsatta tekniska trupperna,
men detta ville i allmänhet icke lyckas. Af de
tre tekniska truppslagen, pontqnjärer, sappörer
och minörer, var intetdera omfångsrikt nog för
att ensamt kunna gifva en själfständig och
för ingenjörofficerarna uttömmande uppgift,
men å andra sidan förhindrade deras olika
ändamål och skilda utbildningsvägar deras
sammanslutning till en kår. Pontonjärerna
återfördes därför till artilleriet, och först
nyligen ha de i Frankrike skilts från detta
truppslag. Belgien har ett fästningspontonjär-
och ett artilleripontonjärkompani. I Preussen
upprättades 1810 tre pionjärkompanier, som i sig
förenade alla 3 utbildningsgrenarna och ställdes
i samband med ingenjörkåren. I Österrike-Ungern
funnos intil]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free