Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
exekvatur är nödvändigt för hans installation. 1901
var antalet församlingar 20,707, det sekulära
prästerskapet räknade 68,844 medlemmar,
ordensandliga (munkar, lekbröder, nunnor
o. s. v.) 48,043, sakristaner o. d. voro
12,129. Det fanns 1901 458 evangeliska präster
och 69 judiska rabbiner. Redan 1855 antogs en lag
i Sardinien, att alla kloster, hvilkas invånare
ej befattade sig med undervisning eller sjukvård,
samt alla domkapitel vid kollegiatkyrkor, som
ej utöfvade själavård eller som funnos i städer
med mindre än 20,000 inv., skulle indragas
och deras egendom tillfalla staten. Denna lag
utsträcktes 1866 till det öfriga konungariket
och 1873 till den förra kyrkostaten. Kyrkojorden
såldes, hus, som användts till skolor eller
sjukhus, öfverlämnades till kommunerna
eller till välgörenhetsinrättningar,
af klosterbyggnaderna behöll staten
somliga, andra lämnades till kommuner eller
provinser. Det utdrifna klosterfolket erhöll
lifstidspensioner. Blott kyrkor, som voro nödiga
för gudstjänsten, samt byggnader utmärkta
i arkitektoniskt afseende bibehöllos; dock
skyddades korporationerna i Lombardiet genom
bestämmelser i Zürich-freden. Som privata
föreningar bestå likväl ännu många kloster
(3,139 1901), och dessa föreningar utvidga
sin verksamhet och sin egendom årligen.
J. F. N.
Försvarsväsendet har fått sin
nuv. form genom lagen af 29 juni 1882, som
gaf armén en betydlig tillökning, och efter
täta därpå följande förändringar genom lagen
af 28 juni 1897. Konungen är arméns högste
befälhafvare, och hans befallningar utfärdas
genom krigsministern, som är ansvarig inför
parlamentet. I afseende på sin användbarhet
består armén af den aktiva armén, mobilmilisen
och territorialmilisen. Aktiva armén
(l’esercito permanente) utgöres af 12 armékårer
med trupper af alla vapen. Infanteriet räknar
25 divisioner (2 på hvarje armékår samt en
på Sardinien), hvar och en på 2 brigader,
hvarje brigad i allmänhet på 2 regementen,
tillsammans 96 regementen. Regementet har
3 bataljoner på 4 kompanier, med 110 man
på fredsfot (styrkan nås sällan) och 225
på krigsfot. Till infanteriet höra vidare
12 bersaglieri-(skarpskytte-)regementen
(i allmänhet ett till hvarje armékår), med
liknande sammansättning som linjeinfanteriet,
samt 7 alpjägarregementen med 22 bataljoner
och 75 kompanier till bergpassens bevakning och
försvar. Kavalleriet består af 24 regementen
(10 lanciär- och 14 lätta) på 6 skvadroner (142
hästar i fred, 137 i krig) och en depå, hvartill
i krigstid komma 2 ordonnansafdelningar;
vid krigsformering delas 2 skvadroner från
hvarje regemente till en infanteridivision,
hvarefter regementet med sina återstående
4 skvadroner ingår i brigad- och möjligen
divisionsförband (9 brigadförband finnas i
fredstid). Utom af 6 territorialkommandon
och 14 territorialdirektioner med en talrik
artilleristab utgöres artilleriet af 24
fältartilleriregementen, med tillsammans 186
åkande batterier (hvart och ett på 4 kanoner i
fred, 6 i krig), 36 trängkompanier (för allmänna
trängen) och 24 depåer; på krigsfot delas
hvartannat regemente så, att 4 batterier komma på
hvarje infanteridivision och hvartannat regemente
blir kårartilleri. Vidare höra till artilleriet
1 regemente ridande artilleri på 6 batterier,
1 bergsartilleriregemente på 18 batterier och 6
fästnings- och kustartilleriregementen med 25
bataljoner och 78 kompanier. Ingenjörväsendet
innesluter förutom 6 territorialkommandon och
19 territorialdirektioner 5 regementen med
21 bataljoner och 60 kompanier. Härtill
komma ytterligare 12 sjukvårds- och 12
förplägnadskompanier samt gendarmeriet
(carabinieri reali) med 43 bataljoner m. m.
– Mobilmilisen, eller andra linjens armé,
som först vid krigsutbrott sammandrages och som
har till uppgift att lämna besättningstrupper
och att i nödfall förstärka fältarmén,
beräknas kunna uppsätta 48 regementen
infanteri, 19 bersaglieribataljoner,
38 alpjägarkompanier, 30 skvadroner,
61 åkande batterier, 15 bergsbatterier,
78 fästningskompanier, 24 träng- och 57
ingenjörkompanier, alla truppdelar med
liknande sammansättning som vid aktiva armén. Af
alla dessa trupper afser man att bilda 12
infanteridivisioner. Till mobilmilisen
hör vidare ön Sardiniens uteslutande för
eget försvar afsedda milis, som utgöres af 3
infanteriregementen, 1 bersaglieribataljon,
1 skvadron, 2 batterier, 1 ingenjörkompani o.
s. v. – Territorialmilisen, som hufvudsakligen
är afsedd till garnisonstjänst i krigstid,
består af 320 bataljoner infanteri, 75
alpjägarkompanier, 100 fästningsartilleri-
och 30 ingenjörkompanier. – Arméns verkliga
fredsstyrka plägar uppgå till 13,600 officerare
och vederlikar, 236,000 man och 46,000
hästar och dess krigsstyrka, utom depåer
o. s. v., till 952,000 man, nämligen aktiva
armén (375 bataljoner, 146 skvadroner,
1,260 kanoner m. m.) 452,000 man,
mobilmilisen och garnisonstrupper 200,000
man samt territorialmilisen 300,000 man.
– I afseende på rekryteringen gäller, dock
icke i sin helhet, en i dec. 1907 antagen
lag. Hvarje krigsduglig italienare är skyldig
till krigstjänst från 20:e till och med
39:e lefnadsåret, utan rätt till friköp eller
att sätta annan man i sitt ställe. Yngsta
åldersklassen delas i tre kategorier, af hvilka
den första, hvars styrka beräknas till 108,000
man (förut vanligen 80,000), inkallas till 2
års tjänst i aktiva armén och därefter tillhör
aktiva arméns reserv 6 år, mobilmilisen 4 år
och territorialmilisen 7 år. Andra kategorien
utgöres af en del på grund af familjeskäl
befriade och tillhör aktiva arméns reserv 8
år, mobilmilisen 4 år och territorialmilisen
7 år. (Öfning under sex månader är afsedd;
detta manskap tilldelas vid krigsutbrott
depåerna.) Tredje kategorien, till hvilken
öfriga öfverföras, som på grund af familjeskäl
o. d. böra komma i åtnjutande af lindring,
tillhör territorialarmén alla 19 åren och öfvas
möjligen 15 dagar. Dessutom antagas frivilliga
för längre tjänstetid och enårsfrivilliga.
Hela landet är för rekryteringen deladt i
armékårs- och divisionsområden samt ytterligare
i 88 militärdistrikt; inom de sistnämnda
ombesörjas alla rekryteringsåtgärder. Hvarje
truppafdelning erhåller sina rekryter från
fyra olika militärdistrikt, på det manskap
från landets alla delar må sammanföras
i de olika afdelningarna, och dessutom
växla trupperna ofta garnisonsorter. –
Underofficerare erhållas dels af korpraler,
som utbildats vid trupperna, dels af sådana,
som genomgått de vid vissa, f. n. 39, truppaf
delningar inrättade underofficersskolorna, med
1 1/2 års kurs. De tjäna på samma villkor som
manskapet, men deras ställning och aflöning
ha blifvit mycket förbättrade. – Officerare
för infanteriet och kavalleriet erhållas från
militärskolan i Modena med tvåårig kurs (en
särskild kurs för underofficerare och en för
intendenturaspiranter), för artilleriet
och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
