- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1241-1242

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jang-tse-kiang, flod i Kina - Jania, stad. Se Janina - Janica, stad. Se Janitsa - Janicki, Klemens - Janiculus, en bergshöjd.... midt emot Rom - Janin, Jules Gabriel - Janina, astron., en småplanet - Janina (Jannina, Joannina, Jania), hufvudstad i vilajet J. södra Albanien - Jansson, Hans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bergen. Nedanför dem möter en ny slätt,
där insjön Po-jang utbreder sig ända fram
till J:s bädd, så att, då denna har sitt
högsta vattenstånd, sjön öfversvämmar den
kringliggande slätten. I Po-jang inflyter floden
Kan-kiang. Härifrån går J. i en bred dal mellan
ett par parallellkedjor åt n. ö., genombryter
s. om Nan-kiang de sista utlöparna från Kwen-lun
och strömmar slut]igen nedanför Nan-king genom
ett bredt marskland i sydöstlig riktning ut
i Östkinesiska hafvet under 32° n. br. Dess
mynning är ett trattformigt æstuarium af ända
till 70 km. bredd. – J:s längd är ej fullt känd
och uppskattas olika, från 5,000 till 6,000 km.,
vanligen 5,100 km., men dess vindlande lopp gör
dess längd nära dubbelt större än luftlinjen
från dess källa till utloppet. Flodområdet
beräknas till 1,775,000 kvkm. och är mindre
än Obs, Jeniseis, Amurs och Lenas, men nästan
dubbelt så stort som Hwang-hos. J. är segelbar
till Sui-fu, men de våldsamma ström-hvirflarna
9 km. ofvan I-tshang tvinga i regel större
fartyg att stanna där; endast ångbåtar med
starka maskiner och djonker, som dragas från
stränderna, komma genom dem. Lågvattenperioden
varar dec.–mars. Snösmältningen i Tibet
i förening med sommarregnen kommer floden
att stiga 20–25 m. vid Tschung-king och
12–15 m. Han-kou och Kin-kiang, och floden
anställer då stor skada. Den beräknas föra till
hafvet en vattenmassa af mer än 20,000 kbm. i
sekunden och en kvantitet fasta beståndsdelar
af 182 mill. kbm. om året. Ebb och flod äro
märkbara omkr. 600 km. uppåt floden. Kiang
("floden" framför alla andra) vimlar af
tusentals fartyg, båtar och flottar. Den är
det kinesiska rikets stora handelsväg och
pulsåder. Mer än hundra stora städer ligga vid
dess stränder eller vid dess stora bifloder,
och i dess flodområde bo 200 mill. människor.
J. F. N.

Jania, stad. Se Janina.

Janica [-itsa], stad. Se Janitsa.

Janicki [-ni’tski], Klemens, Polens främste
skald på latin, f. 1516, d. 1543 i Krakau,
lager-kröntes i Eom af påfven Paul III och
promoverades af akademien i Padua till filos.
doktor. Hans förnämsta dikter äro Tristium Iller
/, Variarum elegiarum lib. 7, Epigramatum lib. l
(1542), Querela reipublicce regni Polonice och
Vitce regum polonorum elegiaco carmine descriptce
(1563). En vald samling, dementis Janitii Poloni,
poetce laureati, poemata, trycktes 1755 i Leipzig
(polsk öfv. af L. Kondra-towicz, 1851). Jfr
Maslowski, "De vita et poésia dementis Janicii"
(1857). A-d J.

JanPculus (möns), vanligare Ianifculum, en
bergshöjd på Tibers högra strand, midt emot
Eom, blef redan tidigt under konungatiden -
enl. sagan - befäst och medelst en pålbro
(pons sublicius) förenad med staden, men blef
först under Augustus upptagen som (14:e) regio.
R. Tdh.

Janin [Jana’], Jules Gabriel, fransk
skriftställare, f. 1804 i Saint-Etienne, d. 1874
i Paris, skaffade sig i sin ungdom uppehälle
genom lektioner och tidningsartiklar. Han
medarbetade först (från 1825) i den radikala
antijesuitiska tidningen "Le Figaro", därefter
i den legitimistiska "La quotidienne", för att
sedan ånyo svänga öfver till liberalismen. 1829
debuterade han i bokform med den fantastiskt
satiriska romanen L’äne mört et ila femme
gidllotinée (flera uppl.), i hvilken han
parodierade den öfver-

spända skräckromantiken, af hvilken han själf
just varit angripen. Ho ff manus inflytande
spåras såväl i denna som i hans senare arbeten,
Contes fantastiques (1832) och Contes nouveaux
(1833). Komanen Bar-nave (1831) innehöll
angrepp på huset Orleans, men snart anslöt sig
J. till regeringspartiet och skötte från och
med 1836 i nära 40 år den dramatiska kritiken i
"Journal des débats". Han vann snabbt rykte för
sina spirituella kåserier, hvilka använde det
föreliggande ämnet endast som en utgångspunkt för
vidtsväfvande och ytliga skrifverier. Denna nya
kritiska stil behagade emellertid den bredare
publiken, och J. döptes till le prince des
critiques. Som kritiker var han utan principer,
kunskaper och hållning, följde endast stundens
ingifvelser och lade an på att roa sig själf och
publiken. Han uppträdde först i det ögonblick,
då striden mellan den klassiska och den
romantiska skolan utbrutit. Han tog icke parti
för någondera, men parodierade dem båda. Sina
följetonger samlade han under titeln Histoire de
la litteratur e dramatique (6 bd, 1853-58). Af
hans öfriga romaner och noveller kunna nämnas
Un coeur pour deux amours (1837), Le chemin
de traverse (1841), La religieuse de Toulouse
(1850) och Les oiseaux bleus (1864). Dessutom
författade J. åtskilliga resebeskrifningar
och litterära monografier, såsom Be-ranger et
son temps (1866), Lamartine (1869), Ålex-andre
Dumas (1871), Francois Ponsard (1872) m. fl. J:s
Oeuvres diverses utkommo i 12 bd 1876-78, Oeuvres
de jeunesse i 5 bd 1881-83. I Franska akademien
invaldes han först 1870 efter Sainte-Beuves
död. Af J. ha öfversatts till sv. "Det dubbla
misstaget" (1835), "Grefvinnan Egmont" (s. å.),
"En vinter i Paris" (1845) och "Äktenskap
beslutas i himmelen" (2 uppl. 1889). Litt.:
Sainte-Beuve, "Causeries du lundi", II, V,
Pontmartin, "Cau-series littéraires" (1854-55)’
och "Nouvelles cau-series littéraires"
(1870-75), och Piédagnel, "J. J." (1874).
J. M.

Janina, astron., en af småplaneterna.

Janina (Jannina, Joannina, Jania), hufvudstad i
vilajetet J. (17,900 kvkm., omkr. 527,000 inv.) i
europeiska Turkiet, södra Albanien (Epirus),
vid västra stranden af Janinasjön (forntidens
Pambotis). J. har 20,000–30,000 inv., hvaraf
hälften kristna, mest greker, men äfven albaneser
och slaver. Den glans och europeiska prägel,
som J. hade under Ali paschas tid, ha numera
försvunnit. Fästningen, Demir Kule (Järnborgen),
som var byggd på en i sjön utskjutande udde,
ligger i ruiner. Men staden eger ännu 14 moskéer,
7 kyrkor, 2 synagogor, grekisk skola m. m. Den
driftiga grekiska befolkningen har gjort J. till
en betydande industri- och handelsstad, och
de dyrbara guld- och silfverbroderier, för
hvilka staden länge varit ryktbar, utgöra ännu
de förnämsta artiklarna i stadens basarer. –
J. fanns före 11:e årh., intogs af sultanen
Murad II 1422 och blef i nyare tid ryktbart som
Alis, pascha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:38 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free