- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1243-1244

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Janina (Jannina, Joannina, Jania), hufvudstad i vilajet J. södra Albanien - Janinasjön. Se Janina - Janins plåster, med. farm. - Janitor, lat. Se Ostiarius - Janitsa (Janica, Jendsche, Vardar, Jenidze-i-Vardar, stad i Saloniki - Janitscharer, det osmanska rikets ryktvara fotfolk - Janitscharmusik l. Turkisk musik - Janitschek, Marie - Jan Jansson, pseudonym. Se Livijn, K. J. - Jank, Angelo - Jankau. Se Jankow - Janko Hovora, pseudonym. Se Neruda, J - Jankoklaviatur. Se Pianoforte - Jankow, köping i Böhmen - Jansson, Hans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af J., hufvudstad (1788–1822). – Janinasjön är
9,5 km. lång och högst 4,5 km. bred. Enligt
G. Coras undersökningar 1878 är den högst 10
m. djup. Nästan i midten af sjön ligger en ö,
med en by, flera kloster och lämningar af Alis
sommarpalats. Sjön har små tillflöden och till
aflopp endast underjordiska kanaler (katavotrer),
som sträcka sig flera km. genom kalkklipporna.
(J. F. N.)

Janinasjön. Se Janina.

Janins plaster,
med. farm., kallas i Sv. farma-kopén Emplastrum
Cantharidis cum Etiphorbio och beredes af
veneziansk terpentin och mastix (af hvar-dera
6 delar), hvilka sammansmältas och blandas med
(l del) pulveriserad prustkåda (Enphorbium)
och (2 delar) pulver af spansk fluga. - Janins
plåster "drager" starkt, d. v. s. upplyfter
epidemis (öfver-huden) till en blåsa, men
kvarsitter, om det icke med afsikt bortryckes,
tills såret är nästan läkt. O. T. S.* Jänitor,
lat. ("dörrvaktare"). Se Ostiarius. Janitsa
(Janica, Jenidsche Värdar, Jenidze-i-Vardar),
stad i turkiska vilajetet Saloniki, på en höjd
22 km. v. om floden Värdar. Omkr. 9,000 inv.,
turkar och bulgarer. I närheten ligger byn
Åla Xilisa med ruiner af Pella (se d. o.).
(J. F. N.)

Janitscharer, det osmanska rikets ryktbara
fotfolk, uppsattes under sultan Orchans regering
(1326–60) i stället för en af denne bildad
äldre infanteristyrka och fingo däraf sitt
namn (turk. Jeni’-tjeri’, ny trupp). För att
denna trupp skulle blifva ett blindt verktyg
i sultanens hand och ej med några band
vara fäst vid samhället, rekryterades den
länge endast med män, hvilka som barn röfvats
från sina kristna föräldrar samt uppfostrats i
islam och för krigaryrket. Kårens officerare
och underofficerare buro benämningar efter
kökssysslor (så förde t. ex. dess aga’
eller chef titeln schorbadji’-baschi’,
förste sopputdelare), och fältkitteln
(kasa’n) hade samma betydelse som fanan för
andra trupper. Janitscharernas antal ökades
med hvart århundrade: den effektiva styrkan
har uppgifvits till 13,600 man 1574, 45,000
år 1595, 54,900 år 1678, 81,000 år 1727 och
110,000 år 1805. Under 1600-talets senare del
öfvergafs det gamla rekryteringssättet, och
luckorna fylldes med janitscharernas barn och
släktingar; slutligen antogs till janitscharer
allt slags folk utom negrer. De voro fördelade
i 196 bataljoner (orta), jämte särskilda
afdelningar af rekryter (adje’mi ogla’n); hela
kåren kallades odja’k. Hvarje orta hade sin oda
(kasern). Ett långt gevär, pistol, knif och en
kort sabel utgjorde janitscharernas beväpning. I
början utmärkte sig dessa genom sträng disciplin,
men med tiden slappades tukten. Redan Osman II
försökte upplösa kåren, men försöket kostade
honom

illustration placeholder
Janitschar med full beväpning (1700-talets slut).

Efter I. M. D’Ohsson.


lifvet (1622), och flera andra sultaner
störtades af janitscharerna. De utsögo
landet, störde dess lugn och visade feghet på
slagfältet; deras militäriska organisation blef
föråldrad och oduglig. Mahmud II (1808–39)
lyckades ändtligen befria Turkiet från denna
landsplåga. Ett reorganisationsförslag, enligt
hvilket bl. a. europeisk exercis infördes,
vann i maj 1826 understöd af en af mufti
utfärdad fetva. Då janitscharerna satte sig
till motvärn (natten till 16 juni), lyckades
sultanen med trogna trupper och kanoner nedgöra
och innebränna i kasernerna en stor del af dem;
kåren förklarades upplöst 17 juni, och försök
till motstånd af janitscharerna i provinserna
kväfdes i blod. Antalet dödade har uppskattats
till 15,000 och antalet förvisade till mer
än 20,000. – Litt.: Essad Efendi, "Précis
historique de la destruction des janissaires"
(öfv. från turk. af Caussin de Perceval 1833),
Djevad Bey, "État militaire ottoman depuis la
fondation de l’empire jusqu’à nos jours", bd I
(öfv. från turk. af G. Macridès 1882). V. K-r.*

Janitschärmusik (jfr Janitscharer) 1. Turkisk
musik, militärmusik för blås- och slaginstrument.
A. L.*

Ja’nitschek, Marie, tysk författarinna, född
T ö l k, f. 1860 i Mödling, d. genom själfmord
1909 som änka efter konsthistorikern professor
Hubert J. (f. 1846, d. 1893), författade såväl
dikter (Irdi-sclie und nnirdische träume 1889,
Gesammelte ge-dichte 1892) som romaner och
noveller (Lichthung-rige leute 1892, Lilienzauber
1895, Ninive 1896, Ins leben verirrt 1897,
Ans Aphroditens garten 1902, Mimicry 1903 m
fl.) af lidelsefull, oklar och nervös läggning,
symtomatiska för en icke obetydlig del af den
moderna kvinnliga samtidsskildringen.

Jan Jansson, pseudonym. Se L i v i j n, K. J.

Jank, A n g e l o, tysk målare, f. 1868 i
München, professor därstädes, medlem af
Secessionen, är en omtyckt representant för
modernism och kolorism, dessutom en betydande
monumentalmålare. Han målar landskap, utsikter
från gamla städer (Motiv från Rothenburg, 1899,
i nya pinakoteket), bilder från sportvärlden,
porträtt i friluft (Parforsjakt, 1801, Ella
och Bella - dam med häst - 1903). Senast har
han utfört tre väggmålningar, beställda för
plenisalen i Berlins riksdagshus: Karl den store,
Fredrik Barbarossa och Vilhelm l rider öfver
slagfältet vid Sedan. De beställda målningarna,
fullbordade och uppsatta på sina platser hösten
1908, blefvo emellertid efter riksdagens
beslut nedtagna igen - ett förfarande, som
åstadkom mycken harm och skarpa protester från
konstnärskretsar och tidningar. Målningarna
blefvo 1909 uppsatta i en annan sal i
riksdagshuset. G-g N.

Jankau. Se Jankow.

Janko Hovora, pseudonym. Se Neruda, J.

Janköklaviatur. Se Pianoforte.

Jankow (Jankau), köping i Böhmen, 47
km. s. s. ö. om Prag. 684 inv. (1900; som kommun
2,162, tjecher). J. är bekant genom slaget 6
mars 1645. Sedan den kejserliga armén under
Gallas blifvit förstörd, inryckte Torstenson
i Böhmen för att genom detta land och Mähren
åter framrycka mot Wien. En ny kejserlig armé
hade emellertid blifvit bildad, under befäl af
general Hatzfeldt, och denna mötte Torstenson
vid J. Torstenson hade 6,000 man infanteri,
9,000 man kavalleri och 80 kanoner, Hatzfeldt
åter 5,000 man infanteri, 10,000 man kavalleri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free