Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 1339-1340 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jemappes, fabriksort i Belgien - Jemen. Se Arabien - Jemeppe-sur-Meuse l. Jemeppe-lez-Liege, kommun i Belgien - Jemjö. Se Jämjö - Jemshög. Se Jämshög - Jemtland. Se Jämtland - Jen, Japans myntenhet. Se Japan och Yen - Jena, astron., en småplanet - Jena, stad i Tyskland - Jenden, stad. Se Hing-king - Je ne sais quoi, fr., "jag vet icke hvad" - Jeni l. Jenidsche, turk. - Jenidsche. Se Jeni - Jenidsche Vardar. Se Janitsa - Jenidze-i-Vardar. Se Janitsa - Jenikale. Se Kertj - Jenil, flod. Se Genil - Jenischer - Jenischer 1. Stad i Mindre Asien - Jered (Bibeln)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

26,000 man under hertig Albrekt af Sachsen-Teschen.
Striden blef häftig, och dess utgång var oviss, tills
fransmännens vänstra flygel genom sin öfvermakt trängde
österrikarna tillbaka. Belgiens eröfring af fransmännen
blef följden af deras seger.

^{J. F. N. C. O. N.}

Jemen. Se Arabien, sp. 1271.

Jemeppe-sur-Meuse [ʃəme’p syr möṡ] l.
Jemeppe-lez-Liège [-lä liäʃ], kommun i belgiska
prov. Liège, på vänstra stranden af Meuse,
förenadt med det midt emot liggande Seraing genom
en hängbro. 10,560 inv. (1903). Stenkolsgrufvor,
järnindustri och glashyttor.

^{J. F. N.}

Jemjö. Se Jämjö.

Jemshög. Se Jämshög.

Jemtland. Se Jämtland.

Jen, Japans myntenhet. Se Japan (mynt) och Yen.

Jena, astron., en af småplaneterna.

Jena, stad i storhertigdömet Sachsen-Weimar,
ligger vid Saales vänstra strand, där Leutra
infaller i denna flod, i en af höga kalkberg
omgifven vacker dal. 26,360 inv. (1905). De
förnämsta byggnaderna äro Mikaelskyrkan
(från 15:e årh.) med en reliefbild af Luther
(ursprungligen bestämd för hans graf), hotellet
"Svarta björnen", där Luther tillbragte natten
efter sin flykt från Wartburg, öfverlandträttens
hus, dårhuset, de nya universitetsbyggnaderna,
Volkshaus och Zeiss-stiftelsens läsesal. Förr
fanns här ett slott, som 1672–90 var
hertigarnas af Sachsen-Jena residens, men som
nedbröts 1905 för att bereda plats åt den nya
universitetsbyggnaden

Det nya universitetshuset i Jena.

(fullb. 1908; se fig.). På torget är rest
en staty af kurfursten Johan Fredrik den
ädelmodige, universitetets grundläggare,
hvarjämte minnesstoder finnas öfver flera
framstående universitetslärare. I J. finnes
en världsberömd optisk fabrik (grundlagd
af C. Zeiss, se d. o.) samt åtskillig annan
industri. Men sin hufvudsakliga betydelse har
J. som säte för ett af Tysklands berömdaste
universitet. Det började sin verksamhet
1548, erhöll kejsarens privilegium 1557 och
invigdes 1558. De studerandes antal var störst
(omkr. 3,000) i midten af 1700-talet, men sin
mest lysande period hade universitetet under
hertig Karl Augusts tid, hufvudsakligen 1787–1806,
då bl. a. Reinhold, Fichte, Schelling,
Hegel, F. Schlegel, Oken och Schiller där
höllo föreläsningar. Afsedt till ett hem för de
nya religiösa

åsikterna på 1500-talet, har J:s
universitet alltid varit en härd för nya teorier,
särskildt i filosofi, och det öfverträffar
måhända hvarje annat tyskt universitet i
hvad som allmänt anses vara karakteristiskt
för tyskt studentlif, särskildt dueller. Från
början af 1800-talet har J:s universitet haft
att kämpa mot de tyska regeringarnas rädsla för
de demokratiska åsikterna därstädes, hvarjämte
öppnandet af en mängd andra tyska universitet
medfört en tillbakagång. Studentantalet 1909
uppgick till 1,794. Med universitetet äro
förenade ett bibliotek på öfver 260,000 bd samt
1,000 bd handskrifter och urkunder, zoologiska,
etnografiska, arkeologiska och mineralogiska
m. fl. samlingar, anatomiskt museum, ett 1908
invigdt fyletiskt museum, botanisk trädgård,
observatorium, tandläkarinstitut, kliniker,
sjukhus samt veterinär- och landtbruksskola. Af
andra bildningsanstalter må nämnas ett
gymnasium, två realskolor och en yrkesskola. –
I J. utgafs den första tyska litteraturtidningen,
"Litteraturzeitung für Deutschland" (uppsatt
1785), och sedan 1874 utgifves af universitetet
"Jenaer literaturzeitung". – J. nämnes som
stad först på 1200-talet, tillhörde i början
af 1300-talet markgrefvarna af Meissen och kom
1423 till kurfursten af Sachsen. Sedan 1485 har
det tillhört den ernestinska linjen af sachsiska
furstehuset. 1662 tillföll J. hertig Bernhard,
den yngste af hertig Vilhelms af Weimar
söner, och blef hufvudstad i ett särskildt
hertigdöme. När Bernhards linje utgick, 1690,
förenades J. med Eisenach och återgick 1741
tillika med Eisenach till det weimarska
stamhuset. Jfr Stier, "Jena" (1908).

(^{J. F. N.})

I nyare tid har J. blifvit ryktbart genom det
slag, som 14 okt. 1806 utkämpades på höjderna
v. om staden. Napoleon ryckte fram på vägarna
mellan Erzgebirge och Thüringerwald med riktning
mot Leipzig. Preussarna, hvilkas hufvudkrafter
samlats mellan Erfurt och Weimar, inställde
sin tilltänkta framryckning och anträdde med
hufvudkrafterna under hertigen af Braunschweig
13 okt. återtåg mot Naumburg, under det en
afdelning under furst Hohenlohe tillika med en
annan under general Rüchel skulle trygga denna
rörelse emellan J. och Weimar. Sedan Napoleon 13
okt. vunnit känning med preussarna, verkställde
han en snabb svängning med hela sin armé och
anföll med dess hufvuddel, bortåt 100,000 man,
14 okt. Hohenlohe, hvars ännu icke samlade, till
40–50,000 man uppgående trupper efter en fyra
gånger upprepad strid blefvo i grund slagna,
samtidigt med att hertigen af Braunschweig
led nederlag vid Auerstädt (se d. o.).

^{C. O. N.}

Jenden, stad. Se Hing-king.

Je ne sais quoi [ʃən sä kωa’], fr., "jag vet icke hvad",
någonting visst obeskrifligt, som utmärker t. ex. en persons väsen.

Jeni l. Jenidsche, turk., i sammansatta ortsnamn "ny",
t. ex. Jenibazar (se Novibazar).

^{J. F. N.}

Jenidsche. Se Jeni.

Jenidsche Vardar. Se Janitsa.

Jenidže-i-Vardar. Se Janitsa.

Jenikale. Se Kertj.

Jenil [chenil], flod. Se Genil.

Jenischer ("nya staden"). 1. Stad i sandjaket
Biga i Mindre Asien, nära södra inloppet till sundet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>