- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1355-1356

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jeremie, sjöstad på Haiti - Jeres l. Xeres, ett spanskt vin - Jerer de la Frontera, kretsstad i prov. Cadiz, Spanien - Jeres de los Caballeros, kretsstad i prov. Badajos, Spanien - Jerfolandet, kronopark i Arvidsjaurs socken - Jerfsö, socken. Se Järfsö - Jerfälla, socken. Se Järfälla - Jerichau - Jerichau 1. Jens Adolf J. - Jerichau 2. Elisabet Maria Anna Baumann-J. - Jerichau 3. Harals Adolf Nikolaj J. - Jerichowkanalen. Se Dismal swamp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jérémie [jereml], sjöstad på sydvästra
halfön af republiken Haiti, med dålig
redd. 6,000 inv. Export af kakao och kaffe.
J- F- N-Jeres 1. Xeres [chere’s], ett spanskt
vin, i Sverige vanligen benämndt sherry. Se
Spanska viner.

Jeres de la Frontéra [chere’s], kretsstad i
spanska prov. Cådiz (Andalusien), nära floden
Guadalete och vid järnvägen Cådiz-Sevilla. 63,473
inv. (1900). Staden har ett naturskönt läge på en
fruktbar, något kuperad slätt, omgifves delvis
af gamla moriska murar och är, med undantag af
de äldsta stadsdelarna, välbyggd, med breda,
raka gator och palatslika byggnader. Den har 10
kyrkor, hvaribland den gotiska San Miguel, en
högre borgarskola och ett bibliotek. Förnämsta
handelsartikeln är vin (Jeres; eng. Sherry;
se Spanska viner). - J. identifieras ofta
med den romerska kolonien Asta regia, men
är sannolikare Plinius’ Asida. Araberna
kallade staden Scherisch. Om det påstådda
slaget vid J. se Vejer de la Frontera.

(J. F. N.)

Jeres de los Caballeros [cherers de
lås kavalje-rås], kretsstad i spanska
prov. Badajoz (Estrema-dura). 10,271
inv. (1900). J. har en stadsmur med 6 portar
och 3 torn (från morernas tid) och är Bal-boas
födelseort. Linne- och yllemanufakturer samt
handel med landtmannaprodukter, i synnerhet
svin. Staden uppgifves vara anlagd 1229 af
Alfons IX i Leon och skänktes af hans son,
Ferdinand den helige, till tempelherrarna
(däraf tillägget "de los Caballeros").

(J. F. N.)

Jerfolandet, kronopark i Arvidsjaurs socken,
öfre Byske revir, Norrbottens län, efter
afvittring afsatt genom k. br. 20 okt. 1899,
med benämningen fastställd af Kammarkollegium
10 juli 1902. Areal 29,666 har. Å kronoparken
äro belägna enskilda tillhöriga ströängar med
en areal af 422 har. M-g. Jerfsö, socken och
tingslag. Se Järfsö.

Jerfälla, socken. Se Järfälla.

Jerichau. 1. Jens Adolf J., dansk skulptör,
f. 17 apr. 1816 i Assens på Fyn, d. 24 juli 1883, kom
som målarlärling till Köpenhamn, studerade först måleri,
sedan skulptur på konstakademien, reste
till Kom 1838, väckte 1845 mycket uppseende
med gruppen Herkules och Hebe (i marmor
i Konstmuseet, Köpenhamn). S. å. utförde
han statyn Penelope i marmor (Glyptoteket)
och året därpå statyn Panterjägaren (flera
exemplar i marmor finnas, ett i brons eges af
Konstmuseet), ett verk, liksom de föregående
af antikiserad formgifning, vackert plastiskt
byggdt och med stark spänning i rörelsen. En
Kristusstaty utfördes 1848 (grafmonument i
Ehrbach vid Ehen) och 1849 gruppen Adam och
Eva efter syndafallet (ett senare exemplar i
marmor i Konstmuseet). S. å. blef J. medlem
af akademien och professor vid modellskolan;
han förblef sedan bosatt i hemlandet och var
akademiens direktör 1857–63. Bland hans arbeten
märkas, förutom de redan
nämnda, statyetten Tor (med hvilken J. år
1850 täflade med Bissens Landsoldat för
segermonumentet i Fredericia - Bissens förslag
segrade), En slafvinna i kedjor (1852, i
marmor, Glyptoteket), David (staty utanför
Vor Fruekirke (1858), Badande flickor (1862,
i marmor i Konstmuseet), Evas skapelse (1863,
ett senare exemplar i marmor sammastädes),
H. K. or-steds monument i örstedsparken (färdigt
1871), dessutom porträtt i byst och medaljong,
förträffliga djurbilder, reliefer med antika
motiv - hans sista arbete var frisen Hektors och
Aias tvekamp (1879–80), uppsatt i Glyptoteket,
som eger ett 40-tal af hans arbeten i marmor,
gips och lera och dessutom en del teckningar. Jfr
N. Bögh, "Erindringer af og om J. A. J." (1884).

2. Elisabet Maria Anna Baumann-J., f. Baumann,
målarinna, f. 27 nov. 1819 af tyska
föräldrar i närheten af Warschau, d. 11 juni
1881 i Köpenhamn, studerade i Düsseldorf och
väckte uppseende genom sina målningars styrka -
"fröken Baumann är den ende karlen i Dusseldorf", yttrade
Cornelius –, reste 1845 till Rom, gifte sig 1846 med
Jens Adolf J. (se J. 1) och följde honom till
Köpenhamn. Hon vistades likväl sedan ofta
på resande fot, och hennes måleri afspeglar
ofta nog reseintryck, framställer folktyper
och genrer från olika länder. Hon målade äfven
porträtt - hennes mam porträtt (1846) är ett af
hennes bästa. Förutom detta eger Konstmuseet i
Köpenhamn den högeligen populära målningen Den
sårade soldaten (1868). Glyptoteket eger den
likaledes ytterst omtyckta Danmark i gestalt af
en kvinna med svärd och fana (1851), Graziella,
Italiensk moder med sitt barn
och En hafsfru
(1873). Italiensk osteria eges af Sveriges
nationalmuseum, Savojardgosse m. fl. af Göteborgs
museum, ett dubbelporträtt af bröderna Grimm
(1855) af Berlins nationalgalleri. Fru B.-J:s
målningar äro kraftigt hållna, men färgen är
ytlig och okänslig. Mångsidigt begåfvad – hon
skref vers och sjöng förträffligt – utgaf hon på
trycket bl. a. Ungdoms-erindringer (1874) och
Brogede reisebilleder (1881). – Jfr monografi
af N. Bögh 1886.

3. Harald Adolf Nikolaj J., de föregåendes son,
målare, f. 17 aug. 1852 i Köpenhamn, d. 6 mars
1878 i Kom, studerade i Kom och förde ett rörligt
lif, målade hufvudsakligen bilder från Italien,
Grekland och Orienten. Konstmuseet eger hans
sista och mest betydande målning, Slätten vid
Sardes
, Glyptoteket Moské i Konstantinopel
(1875) och Kustparti från Sorrento (1878)
m. fl. och Göteborgs museum Strandparti från
Capri
(1876). Jfr hans moders efter sonens
död utgifna skrift "Til erindring om Harald J."
(1879). – Dennes yngre broder, Holger Hvitfeld
J.
, f. 1861, är äfvenledes målare och har
utställt danska, men mest utländska landskap.

1–3. G–g N.

Jerichowkanalen [djerikåu-]. Se Dismal swamp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0738.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free