Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jersin, Jens Dinesen - Jersnäs, socken. Se Järsnäs - Jerstad, socken. Se Järstad - Jerstorp, socken, Se Järstorp - Jersö. Se Jarlsö - Jertegnspostil, dansk uppbyggelseskrift. Se Kristiern Pedersen - Jerubbaal. Se Gideon - Jerusalem, stad i Israel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pits af den praktiska, fromma riktning, som utgått
från Weigell och J. Arndt och sedermera gaf upphof
åt pietismen. Han väckte stor rörelse som predikant
i Köpenhamn genom att alltid söka inskärpa
betydelsen af en fruktbärande lefvande tro i motsats till
en blott ortodox dogmatisk lära. Som biskop hade
han många svårigheter att utstå, därför att alla
förhållanden voro högst förvirrade i följd af
Wallensteins årslånga härjningar. Särskildt måste han
kämpa mot en öfverhandtagande vidskepelse och skref
i detta syfte Om miracler, tegn oc obenbaringer oc
deris udleggelse (1632; 5:e uppl. 1746), där han med
en då för tiden sällsynt andlig frihet starkt framhöll,
att dylikt oftast är inbillning eller bevislig lögn. J:s
två praktisk-religiösa skrifter, Vera via vitæ, en rigtig
vei til det evige liv (1633) och Troens kamp oc
seier (1636), tillhörde länge de mest omtyckta
andaktsböcker bland allmogen i Danmark och Norge
(de utkommo i många uppl., sista gången i Danmark
1866-69, i Norge 1878) samt öfversattes till svenska
(den förra 1683, den senare 1678; flera uppl.),
isländska och tyska. E. Ebg.
Jersnäs, socken. Se Järsnäs.
Jerstad; socken. Se Järstad.
Jerstorp, socken. Se Järstorp.
Jersö. Se Jarlsö.
Jertegnspostil, dansk uppbyggelseskrift. Se
Kristiern Pedersen.
Jerubbaal. Se Gideon.
Jerusalem (hebr. Jeruschalaim[ajim], i
Amarna-brefven Urusalim, i assyriska inskrifter från Sanheribs
tid Ursalimmu, grek. Hierusale’m, Hieroso’lyma,
So’lyma, fnod. Jorsala, arab. el-Kuds) är Palestinas
hufvudstad och i religionshistoriskt hänseende världens
märkligaste stad (Heliga staden). Den
är belägen (31° 47’ n. br., 35° 15’ ö. lgd fr. Greenwich)
omkr. 2 km. ö. om det judiska berglandets
högsta (817 m. öfver Medelhafvet belägna) kam, på
ett afstånd af 22 km. från Döda hafvet och 52 km.
från Medelhafvet och på en höjd af 789–744 m.
öfver sistnämnda haf. Det judiska berglandet är i
denna trakt på vissa afstånd genomfåradt af dalar,
som under sitt lopp mot s. ö. hastigt tilltaga i djup;
J. ligger (se kartan) vid utgångspunkten af två sådana
dalar, af hvilka den ena börjar som en bred sänkning
i marken i n. ö. och sedan som en djup dal begränsar
staden i ö., och den andra, som börjar på
liknande sätt i n. v. och efter en hastig krökning mot
ö. förenar sig med den förra, begränsar den i s. v.
och i s. Den förra dalen är den från bibeln bekanta
Kidrondalen, hvars botten endast om vintern
sköljes af en "bäck", men under den öfriga delen
af året är alldeles torr. Namnet Josafats dal,
som äfven (sedan medeltiden) förekommer som
benämning på denna dal, beror på en missuppfattning
af Joel 3: 2, 12. Bland de infödde kallas den f. n.,
från och med Mariakällan (se nedan), Jungfru
Marias dal, längre ned, från byn Silwan,
Silwans dal. Den andra dalen är från bibeln känd
under namnet Hinnoms dal (eg. dess s. om
staden liggande del) bland de infödde går den under
namnet Wadi er-rababi. Den punkt, där de båda
dalklyftorna förenas till en (därefter kallad Wadi
en-nar) ligger endast 630 m. öfver Medelhafvet; och då
de midt emot staden i s. och ö. liggande kullarna
nå en höjd, som öfverstiger stadens genomsnittshöjd,
kommer omgifningen från de lägre partierna och
särskildt från de båda dalarna att te sig som
"berg". Det i s. liggande har bland de kristne
fått namnet "Det onda rådets berg" efter
berättelsen i Joh. 11: 47–52, som förlägges
hit; bland de infödde heter det Djebel abu tor
(777 m. öfver Medelhafvet). I ö., på andra sidan
Kidrondalen, höjer sig Oljeberget (med sin högsta
topp liggande 818 m. öfver Medelhafvet), dess
södra del kallas "Förargelsens berg" (lat. mons
offensionis, efter berättelsen 2 Kon. 23: 13). I
n. v. sammanhänger det på tre sidor sålunda
begränsade området med bergsluttningen. Staden
ligger f. n. på en visserligen något ojämn, men
dock sammanhängande yta med hufvudsluttning åt
s. ö. I äldsta tider bestod dess område däremot
af ett antal mer eller mindre fristående höjder
med mellanliggande, till en del branta dalar. Det
f. n. bäst synliga märket efter en sådan
gammal dalgång skönjes som en svag sänkning i
terrängen, gående först från n. v. till s. ö.,
sedan från n. till s., sålunda delande staden i
en västlig och en östlig halfva, af hvilka den
senare i s. har varit betydligt smalare än den
förra. Denna sänka betecknar läget af den gamla
Tyropojondalen, som i gamla tider mot s. var en
djup dalklyfta. Genom en mindre djup, i nyare
tid vid utgräfningar dock tydligt iakttagen dal,
gående från trakten af den s. k. Hiskiadammen
till södra delen af tempelplatsen (nuv.
Haram esch-scherif), delades vidare den västra
sidan J en nordlig och en sydlig del. Likaledes
var den östra halfvan afdelad i tre höjder
genom två dalar; den nordligaste gick från
trakten af den s. k. Gyllene porten (se nedan)
i västlig riktning och synes ha varit mindre
djup, den andra, sydligare, delade åter den
öfriga delen af östra sidan i två fristående,
från hvarandra skarpt afgränsade delar; den
gick från trakten af nuv. Mariakällan i västlig
riktning och utmynnade i Tyropojondalen. Denna
klyfta utfylldes på Makkabéertiden, och
samtidigt bortskaffades den öfre delen af
sydöstra höjden, så att den tillsammans med
den n. därom liggande kom att bilda ett mot
s. jämnt sluttande plan. För att förstå det
gamla J:s topografi bör man vidare ihågkomma,
att regnvattnet, dels i följd af berggrundens
porösa beskaffenhet (kalksten), dels i följd
af de brant sluttande dalarna, här icke kan
bilda några vattensamlingar – alla dammar
i äldre och nyare tid äro konstgjorda. Den
enda källan i närheten måste därför få en stor
betydelse. Den är belägen i Kidrondalen, s. om
nuv. staden, och kallas f. n.
Mariakällan l. Trappstegskällan; man stiger ned till
dess vatten på två trappafsatser, och ingången
har lätt kunnat tillstängas genom en mur. Denna
källa motsvarar G. T:s Gihon (se d. o.). Om
dess betydelse i äldre tider vittna de olika
försöken att (vid belägringar) draga vattnet
inom staden. Det äldsta bestod i en i klippan
uthuggen underjordisk kanal i västlig riktning,
där vattnet samlades i en behållare, hvarifrån
det medelst en likaledes i berget uthuggen
underjordisk gång kunde komma de i staden
boende till godo; denna anläggning upptäcktes
1867–68 af engelsmannen Ch. Warren. Det andra,
mera betydande försöket var genomförandet, af
den i nyare tid mycket omtalade
Siloakanalen, en i berget uthuggen underjordisk
kanal i syd-sydvästlig riktning genom hela
sydöstra höjden till dess västra sida i s. vid
Tyropojondalen. Tunneln, som flera forskare i
nyare tid genomvandrat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
