Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 493-494 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jönköpings revir ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jönköpings tändsticksfabrik (hufvuddelen af fabriksområdet).

1,8 mill. askar pr dag (pr år 540 mill.). Förutom
de i handeln vanligen förekommande tillverkas
askar jämte stickor i en hel del variationer,
beroende på olika länders anspråk och med olika
etiketter äfvensom för export fosforstickor efter
en i senare tid förbättrad metod. Fabriksområdet
(se ofvan och kartan öfver Jönköping) omfattar
omkr. 15,4 har, bebyggdt med 70 st. större och
mindre hus. Taxeringsvärdet var 1908 2,387,800
kr. Till fabriken höra ett litografiskt
och accidenstryckeri, såg med 2 ramsågar,
snickarverkstad och mekanisk verkstad, där
alla fabrikens arbetsmaskiner tillverkas,
centralstation för frambringande af elektrisk
energi till såväl fabriksdriften som till
belysning. För fabrikens arbetare, omkr. 1,000,
finnas kassor (290,748 kr. 1 jan. 1909), donerade
dels af bolaget till sjuk- och begrafningshjälp
samt understöd och pensioner, dels af enskilda
personer till undervisning och änkepensioner,
och åt arbetarna ha sedan 1873 i 7 tvåvånings och
14 envånings stenhus jämte 1 tvåvånings och 2
envånings trähus uppförts bostäder om tills. 103
lägenheter om 1 rum och kök, 2 d:o om 2 rum och
kök och 10 d:o om ett enkelrum. Dessutom finnas
stora samlingssalar med lokaler för bibliotek,
läsning, föredrag, musik m. m. Vid 1903 års
början ingick bolaget tillika med 5 andra af
landets större tändsticksfabriker (Jönköpings
västra, Vulcans, Uddevalla, Annebergs och
Västerviks nya) i det då nybildade Jönköpings och
Vulcans tändsticksfabriks aktiebolag (inbetalt
aktiekapital 10,014,000 kr.). Disponent är
fr. o. m. 1 jan. 1909 E. von Seth (förut sedan 1
jan. 1903 vice disponent). Jfr K. F. Lundström,
”Tändsticksindustrien ... inom Sverige”
(1899), och ”Jönköpings tändsticksfabrik”
(i G. Ekerots ”Svenska industriella verk och
anläggningar”, 1904).

Jönköping—Vaggeryds järnväg, en särskildt i
Jönköping använd benämning på järnvägslinjen
Vaggeryd—Jönköpings hamn. Se
Halmstad—Nässjö järnväg.

Jöns Bengtsson, ärkebiskop. Se Oxenstierna.

Jönsforsen. Se Fällforsen 2.

Jöns Håkansson. Se Johannes Haquini.

Jöns Jerichsson. Se Johannes Jerechini.

Jönson-Rösiö, P. Se Rösiö.

Jönsson, Önnert, sjömilitär, f. 13.april 1755,
blef 1773 fänrik vid arméns flotta, 1777 löjtnant
och 1785 kapten. Han deltog med utmärkelse i
skärgårdsflottans strider mot ryssarna under
1788—90 års krig. Han anförde en division
kanonslupar och jollar vid det s. k. viborgska
gatloppet 3 juli 1790 samt vid Svensksund 9
s. m. Efter krigets slut utnämndes J. till
major och 1804 till öfverstelöjtnant. Som
chef för en afdelning kanonslupar deltog han
äfven 1808 i kriget mot Ryssland och förde 2
aug. s. å. befälet i slaget vid Sandöström,
i hvilket han stupade. En vacker minnesvård är
rest å hans graf på Galärvarfvets kyrkogård på
Djurgården i Stockholm.
L. H.*

Jönsson, Peter, riksdagsman, f. 16 dec. 1791
i Nässjö socken i Jönköpings län, d. 11
dec. 1859 å sitt hemman Träslända därstädes,
representerade Tveta, Vista och Mo domsaga i
bondeståndet vid riksdagarna 1834—35, 1840—41,
1847—48, 1853—54 och 1856—58. Mestadels led. af
allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, gjorde
sig J. bemärkt för den kvicka träffsäkerhet och
skärpa, hvarmed han häfdade sina från ståndets
flertals afvikande konservativa åsikter.
V. M.


Jönsson, Ola, riksdagsman, f. 25 aug. 1826
i Kungshult, Allerums socken, Malmöhus län,
d. 17 april 1904 i Stockholm, öfvertog 1854
fädernegården Kungshult. 1859 valdes han
till led. af bondeståndet, och i besittning
af goda själfstudier samt ett klart och ledigt
framställningssätt, fördes han snart i första
ledet inom ståndets liberala fraktion. Han
återvaldes för de följande ståndsriksdagarna
och var 1862—63 led. af allmänna
besvärs- och ekonomiutskottet samt 1865—66 af
konstitutionsutskottet. S. å. valdes han till
statsrevisor. Efter representationsförändringen
tillhörde J. Andra kammaren de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>