- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
633-634

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaliumacetat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

633

Kaliumsilikat-Kalk

634

svårlösligare koksaltet (bergsaltet) först
utfaller. Vid starkare intorkning kristallisera
äfven kalium- och magnesiumkloriderna i form af
dubbelsaltet k a r-nallit (se d. o.), som dock
till följd af sin lättlöslighet endast under
särdeles gynnsamma förhållanden bevaras under
tidernas lopp. Där otillräckliga vattenmängder
träffa karnallitlagren, utlöses endast den
lättlösiigare magnesiumkloriden, och klor-kalium
återstår som s y l v i n. Där åter gipsmättadt
vatten nedträngt i kalilagren, har gipsen omsatt
sig med dessa till svårlösliga dubbelsarter,
k a i n i t (se d. o.) och s c h ö n i t. De
tyska ädelsaltlagren torde under en oöfverskådlig
framtid kunna täcka industriens och landtbrukets
behof. (I tyska riksdagen antogs 1910 en lag af
seende att främja kalilagrens utveckling till
ett naturligt monopol för Tyskland.) Den årliga
genomsnittsbrytningen af kali-salter i Tyskland
omfattade under perioden 1900- 04: af karnallit
1,816,733 ton, af kainit och schönit 1,450,020
ton, af sylvin 191,448 ton.

Kalium, infördt direkt i blodet på lefvande
varmblodiga djur i form af t. ex. kaliumklorid,
är ganska giftigt. Giftigheten tillkommer icke
kloren, då natriumklorid (koksalt), som i lösning
uppdelas i natrium- och klor-ioner, ej ens i
mångdubbelt större mängd visar sig nämnvärdt
giftig. Redan 0,i till 0,2 gr. kaliumklorid dödar
på nämnda sätt hastigt en hund, katt eller kanin
genom förlamning af centrala nervsystemet och
af muskelbildningar, särskildt hjärtat. Men
saltet måste införas så att säga på en gång
i blodmassan; ty sker insprutningen mycket
långsamt, så att koncentrationen i blodet ej når
0,a proc., kunna betydande mängder införas utan
skada; of verskottet aflägsnas nämligen mycket
hastigt, förnämligast genom njurarna. Vissa
cellslags känslighet för tillförsel af
kalium-ioner är ganska egendomlig, då vanligen
celler innehålla väsentligt mera kalium än
kroppsvätskorna (medan förhållandet är det
motsatta med förekomsten af natriumför-eningar);
så innehålla de flesta djurs blodkroppar mycket
mera kalium än deras blodplasma. Troligen
finnes kalium normalt inne i cellerna i någon
för dessa oskadlig form eller bindning, medan en
jämförelsevis ringa ökning af fria kalium-ioner
i blodplasma och kroppsvätskor, framkallad
genom insprut-ning af kaliumkloridlösning
i blodet, verkar starkt giftigt på vissa
cellslag. Efter intagande af måttliga, ja äfven
betydande mängder kaliumsalter fördelas dessa
vid uppsugningen från matsmältningskanalen så,
att inga förgiftningssymtom af ofvannämnda slag
kunna uppstå. Mar har beräknat, att irländska
arbetare i potatis ofta förtära intill 40
gr. kaliumsalter på dagen utan att däraf blifva
förgiftade. Lätt resorberade kaliumsalter verka
okande på urinaf-söndringen (se Diuretica).
H. E, C. G. S.

Kaliumsilikat. Se Vattenglas.

Kaliumsulfät 1. Svafvelsyradt kali, med. farm. Se
Dovers pulver och Kaliumsalter.

Kaliumsulfhydrät, kem. Se Kalium.

Kalix. 1. Domsaga i Norrbottens län,
omfattar Eåneå tingslag, Neder-Kalix t:g
och Öfver-Kalix t:g. 6,868 kvkm. 29,094
inv. (1909). - 2. Socknar. Se Neder-Kalix och
Öfver-Kalix. - 3. Revir, tillhörande Luleå
öfverjägmästardistrikt och Norrbottens län,
omfattar Neder-Kalix ’socken och Öfver-Kalix
socken med undantag dels af Tore-

fors kronopark, dels af vissa delar af
kronoparken Angeså. Reviret innehåller 28
allmänna skogar med en sammanlagd areal
af 133,245 har, hvaraf 23 kronoparker om
tills. 119,935 har (1905). Det är indeladt i
5 bevakningstrakter. 3. M-g.

Kalixtiner (Calixtiner). Se H u si t er,
sp. 1353.

Kalix älf 1. K a Ii s älf (fi. Kaalasäno,
"fiskan"), i Norrbottens län, upprinner med två
källarmar, af hvilka den norra, Vistesajokki,
kommer från några småsjöar vid riksgränsen,
den södra, Ladtjojokki, får tillflöden från
Kebnekaise. De förenas i sjön Pajttasjärvi
(468 m.), hvarefter floden genomflyter
Kaaiasjärvi (465 m. ö. h.) samt ödsliga
fjälltrakter, bildande gränsen mellan Torne
och Lule lappmarker. Fr. h. upptages Kajtum
älf. Sedan floden inkommit i Paj åla, upptager
den fr. v. genom bifur-kation större delen af
Torne älfs vattenmassa under namn af Tärändö älf
(164 m.). Där vänder älf ven mot s. samt flyter i
denna riktning genom Korpilom-bolo, Öfver-Kalix
och Neder-Kalix till sitt utlopp i Bottniska
viken, ett stycke nedanför Neder-Kalix kyrkostad,
under vägen vid Bränna, n. om Öfver-Kalix (37,5
m.), upptagande det betydliga tillflödet Ängesån
med Lina- och Skröf älf varna, öfre floddalen
är alldeles obebyggd. Längre ned träffas några
spridda nybyggen på de låga och stenbundna
stränderna; först vid Tärändö börjar den
egentliga odlingen, hvarefter stränderna söderut
delvis äro väl bebyggda. Svåra forsar göra älfven
till större delen of ärbar. Af dessa forsar, som
lära finnas till ett antal af omkr. 80, märkas
Parakakurkio, nedanför Kajtum älfs inflöde,
16,7 m. på en längd af 1,255 m., Pahakurkio,
21,9 m. på en längd af 2,i km., Tiangikoski,
Tievakoski samt nedanför Tärändö älfs inflöde,
Pärkämäkoski och Mestoslinka, den förra inom
Pajala, den senare inom Korpilom-bolo socken,
båda tills. 20,2 m. på en längd af något öfver
3 km., Narkforsen vid Narkens by, Jokkfallet
i norra delen af Öfver-Kalix, älfvens största
fall, där vattnet, sammanträngdt mellan två höga
klippor, störtar ned 10 m. i en enda stråle och
där laxfisket upphör, Räktforsen vid gränsen
mellan öfver- och Neder-Kalix samt Kamlunge
forsar i Neder-Kalix. De breda, ofta sjölika
lugnvattnen mellan forsarna befaras endast
af båtar; sjögående fartyg kunna icke gå upp
längre än till Neder-Kalix kyrkostad, strax
ofvanför mynningen. Älfvens af vattningsområde
beräknas till 17,880 kvkm. (oberäknadt det med
Torne älf gemensamma området af 10,000 kvkm.) och
längden till 335 km. K. är rik på lax, och nästan
hvarje by har sitt fiske; det mest gifvande är
kronofisket Kengis-fors, nära polcirkeln, om
hvilket redan Gustaf Vasa utfärdade en förordning
(1541). A. G.*

Kaliyuga. Se Kali, sanskr. 3.

Kalja’zin, kretsstad i ryska guv. T ver, vid
högra stranden af Volga. 8,408 inv. (1897).

Kalk. 1. (Lat. calx). Kem. /arm., oxiden till
metallen kalcium (k a l c i u m o x i d), är
sammansatt enligt formeln Ca O och erhålles
genom glödgning af karbonatet (det kolsyrade
saltet), som förekommer i naturen i olika
former, t. ex. såsom marmor, kalksten, kalkspat,
krita. Oxiden, som till skillnad från hy dr ätet
(se nedan) kallas osläckt kalk, är en hvit, först
vid de högsta temperaturgrader (omkr. 3,000°)
smältbar massa, eg. v. 3,is. Den upptager

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:47:55 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free