- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
811-812

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanslibyrå ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rådgifvarkall. Kansliets expeditioner blefvo departement,
sju till antalet: Justitie-, Utrikes-,
Landtför-svars-, Sjöförsvars-, Civil-,
Finans- och Ecklesiastikdepartementen. I
spetsen för Justitiedepartementet ställdes
justitiestatsministern, som likaledes fick
ledningen Nedre justitierevisionen; chef för
Utrikesdepartementet blef utrikesstatsministern,
för hvart och ett af de öfriga ett
statsråd. Endast tre statsråd bibehöllos utan
departement (de konsultativa). Hofkanslerens
ämbete försvann. Inom hvarje departement
blef en expeditionschef statsrådets närmaste
man (inom Utrikesdepartementet bibehölls
dock titeln kabinettssekreterare), och
under expeditionschefen arbetade kansliråd,
byråchefer, kanslisekreterare, registratorer
och amanuenser. 1900 tillkom ett nytt, åttonde
departement, Jordbruksdepartementet. F. n. (1910)
arbetar en k. kommitté, som behandlar flera
frågor ang. ytterligare omregleringar
(departemen-talkommittén). För samtliga
departementen, Nedre justitiere visionen och
Justitiekanslersämbetet kvarstår ännu benämningen
K. M : t s kansli, men någon organisatorisk
enhet innebär den ej numera. Fördelningen af
arbetet mellan departementen är bestämd genom
en k. förordning, departementals t a d g a n,
den sista af 31 mars 1900. Se vidare Departement.

Från riksregeringen har namnet kansli blifvit
öfverflyttadt också till de afdelningar, inom
centrala eller lokala myndigheter, som sköta
deras expedition, och kvarstår således här i
viss mån i sin gamla grundbetydelse. Kansliaf
delningar finnas sålunda inom Fångvårdsstyrelsen,
Arméförvaltningen, Lots-styrelsen o. s. v. Likaså
i länsstyrelserna (landskansli) och vid
universiteten. Äfven vid riksdagen och kyrkomötet
användes benämningen för att beteckna den
personal, som biträder vid protokollering
och expedition.

2. Riksdagens kansli åligger, enligt R. O.
§ 80, att uppsätta och expediera de för bägge
kamrarna gemensamma skrifvelser, som icke
tillhört ständigt eller i dess ställe särskildt
tillsatt utskotts behandling, äfvensom
riksdagsbeslutet, hvarjämte detta kansli,
enligt Regi. föreskrifter för riksdagen §
13, har att ombesörja tryckningen af alla de
handlingar, hvilka till kamrarna inkomma och
från dem utgå samt ej i annan ordning blifvit på
allmän bekostnad tryckta, för att till kamrarnas
ledamöter utdelas. Inseendet öfver riksdagens
kansli utöfvas af kanslideputerade (se d. o.).

1. N. E–n.
2. H. L. R.*

Kanslibyrå, afdelning af vissa ämbetsverk. Se
Generalpoststyrelsen, Generaltullstyrelsen och Järnvägsstyrelsen.

Kanslideputerade kallas de riksdagens ledamöter,
som enligt R. O. § 80 skola utses, 2 af
hvardera kammaren, för att ha öfverinseende
öfver riksdagens kansli, hvars tjänster till
antal, som riksdagen anser erforderligt,
af dem tillsammans med kamrarnas talmän och
vice talmän tillsättas. Kanslideputerades
förnämsta uppgift är att ha inseende öfver
uppsättandet och expedierandet genom detta
kansli af riksdagsbeslutet och kamrarnas
gemensamma skrifvelser i mål, som ej handlagts
af ständigt eller i dess ställe tillsatt utskott.

H. L. R.
(S. B.)

Kansliexamen kallas, enligt gällande stadga
ang. juridiska examina af 29 april 1904, den
lägsta examen, som vid de svenska universitetens
juridiska fakulteter och, jämlikt särskildt
k. tillstånd, gifvet för viss tid, vid den
stats- och rättsvetenskapliga afdelningen af
Stockholms högskola må afläggas. Kansliexamen,
som kräfver en normalstudietid af två år,
omfattar hufvudgrunderna för civil-, straff-
och processrätten äfvensom ämnena juridisk
encyklopedi, nationalekonomi, statsrätt,
finansrätt och förvaltningsrätt, hvarjämte
för examens afläggande fordras bevistande af
en s. k. propedeutisk kurs, som årligen af
fakulteterna anordnas för samtliga nybörjare
bland de juris studerande. Några särskilda
föreskrifter ang. kompetens till vissa ämbeten
eller tjänster på grund af aflagd kansliexamen
finnas icke, ehuru sådana föreskrifter voro
gifna med hänsyn till den äldre genom 1904 års
examensstadga afskaffade examen till K. M :
t s kansli, som omfattade samma ämnen som den
nuv. kansliexamen utom straffrätt, men i stället
med tillägg af folkrätt, samt 1863 inrättats
i sammanhang med den gamla kameralexamens
af skaffande. I motsats till denna äldre
kansliexamen, hvilken i likhet med andra
äldre ämbetsexamina förrättades af en särskild
examenskommission, bestående af vederbörande
lärare i de ämnen examen omfattade, är den
nuv. kansliexamen en juridisk fakultetsexamen,
men som sådan lägre än juris kandidatexamen
och utan dennas mera vetenskapliga läggning.

Rld.

Kansligebyr (se Gebyr), kam., den lösen för af
K. M:t utfärdade fullmakter, som förr efter
fastställd taxa erlades till Kanslikollegium
och användes till aflöning åt kollegiets
tjänstepersonal.

Kbg.

Kanslikollegium. Se Kansli.

Kansliordning, jur., en stadga, som innehåller
bestämmelser om det svenska rikskansliets
organisation och uppgift samt om arbetets
fördelning bland där anställda ämbets- och
tjänstemän, deras skyldigheter m. m. Den
äldsta ordningen för rikskansliet är uppsatt
af A. Oxenstierna i febr. 1612 (hertig Karl,
sedermera Karl IX, hade redan 17 jan. 1592
utfärdat en kansliordning för sitt furstliga
kansli). Sedan därefter mindre omfattande
kansliordningar gifvits 1613(?), 1618 och
1620, utfärdades den första mera utförliga
kansliordningen i juni 1626. Utom en kort
"ordning’1 för kansliet 1651 finnas sedermera
fullständiga kansliordningar af 1661, 1713,
1719, 1720, 1773, 1801 och 1809. Efter 1840
års omorganisation af kansliet, hvarigenom
detta fördelades på sju departement,
utfärdades särskilda instruktioner 3 juli
1840 för Justitiedepartementet och 10 juli
s. å. för de öfriga departementen med undantag
af Utrikesdepartementet, som först 27 april
1858 synes ha erhållit särskild instruktion. Nu
gällande instruktioner för ämbets- och tjänstemän
i K. M:ts kansli äro gifna 7 juni 1878 med
ändringar af 8 dec. 1904 och 30 dec. 1905 –
utom för Kabinettet för utrikesbrefväxlingen,
hvars sista instruktion är af 31 dec. 1909 –,
för Nedre justitierevisionen, som erhöll ny
instruktion 16 dec. 1901 med ändring 13 okt. 1905
och 27 maj 1909, samt Justitiekanslersämbetet,
hvars instr. är af 29 nov. 1909. Se vidare Kansli.

(S. B.)

Kanslipresident, sedan 1680, då
rikskanslersvärdigheten afskaffades, till
1790 titel på Kanslikollegiets chef och
1801–09 titel på chefen för K. M:ts och
rikets kansli. Kanslipresidenten, hvilken
under frihetstiden var att betrakta som ett
slags premiärminister, hade företrädesvis
utrikesärendenas ledning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free