Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karolinska mediko-kirurgiska institutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anslogo i anledning af hans förslag 3,000 rdr b:ko
till ett institut för bildande af fältläkare
och i sammanhang härmed 1,825 rdr b:ko till ett
garnisonssjukhus. 24 maj 1810 tillsattes för
behandling af denna och en del andra medicinska
frågor en k. kommitté, som i utlåtande 9 juli
1810 föreslog bl. a. följande: ett institut till
danande af fältläkare och ett med institutet
förenadt garnisonssjukhus böra inrättas i
Stockholm; för detta ändamål böra, förutom de
redan befintliga professurerna, två nya inrättas,
den ena i de teoretiska delarna och den andra
i utöfningen af såväl utvärtes som invärtes
läkarvetenskapen; practices professorn, som förut
bör hafva beklädt någon betydligare medicinsk
syssla i fält, skall bestrida sjukvården vid
det föreslagna garnisonssjukhuset och därstädes
meddela undervisning åt institutets elever
särskildt rörande de sjukdomar, som äro vanligast
i fält; efter fullgjord kurs aflägges examen,
och ifall denna godkännes, förklaras eleven af
Collegium medicum för chirurgiæ studiosus och
kan sedan erhålla förordnande som underläkare i
fält. 17 nov. 1810 förklarade Sverige krig med
England. Frågan om det föreslagna institutet
blef därför nu brännande, och kommittén ingaf
8 dec. 1810 en ny skrifvelse i ämnet.
13 dec. 1810, hvilken dag kan betraktas som
Karolinska institutets egentliga stiftelsedag,
beslöt K. M:t, att ett "institut till danande
af skickliga fältläkare" skulle inrättas och
att de två föreslagna professurerna skulle
tillsättas. 14 februari 1811 förordnades
E. Gadelius och C. F. Weltzin att vara, den förre
medicinæ theoretices professor och den senare
medicinæ practices professor vid Institutet för
fältläkares danande, den senare blef tillika
öfverfältläkare vid Stockholms garnison. I
k. förordn, af 13 dec. 1810 finnes intet
nämndt om, att de förutvarande professurerna i
Stockholm skulle tillhöra det nya institutet. I
de officiella kalendrarna för 1812 och 1813 äro
också endast Gadelius och Weltzin upptagna som
professorer vid Medico chirurgiska institutet,
såsom det då kallades. Det nya institutets
elever åtnjöto dock undervisning äfven
af professorerna i anatomi och i farmaci,
hvilkas undervisning, såsom förut nämnts,
stod öppen för både medicine och kirurgie
studerande. I Collegii medici protokoll för
1811 räknas anatomie professor Hagström och
farmacie professor Berzelius som professorer
vid det nya institutet. Det nya institutets
elever skulle få sin medicinska utbildning vid
ett garnisonssjukhus. I början afsågs att för
undervisningen tills vidare skulle upplåtas
Andra lifgardets (numera Göta lifgardets)
sjukhus, men redan 1811 öppnades ett provisoriskt
garnisonssjukhus i en f. d. kasern på Kungsholmen
(det nya, 1812 beslutade garnisonssjukhuset,
se Allmänna garnisonssjukhuset, blef färdigt
först 1834). 25 april 1811 bestämdes genom ett
k. bref, att en direktion för garnisonssjukhuset
skulle tillsättas, hvilken direktion skulle
utgöras af ett antal officerare, en assessor
i Collegium medicum och institutets två
professorer. I juni 1811 lät Collegium medicum
införa i tidningarna en annons af innehåll,
att ynglingar, som vid skolor, gymnasier eller
akademier inhämtat kunskap i språken och nödiga
vetenskaper och vore hågade att utbilda sig
till underläkartjänster, skulle erhålla fri
undervisning och dagtraktamente af 16 skillingar
banko, äfvensom att
föreläsningarna skulle börja 1 juli. 17 juni 1811
utfärdade Collegium medicum en instruktion för
undervisningen vid institutet, hvaraf framgår,
att eleverna borde inhämta de första elementerna
af anatomi, af sjukdomsdiagnostik och af terapi,
hvarefter de skulle examineras af professorerna
under kontroll af kollegiet för att sedan
utsändas som underläkare i fält. 1 juli 1811
antogos institutets nio första elever. 1811-12
fortgick undervisningen hufvudsakligen efter
denna plan. 1813 utvidgades institutet högst
väsentligt och fick betydligt större uppgifter. I
det k. br. af 27 jan. 1813, hvarigenom Collegium
medicum förändras till Sundhetskollegium, heter
det bl. a.: ."för att befria Sundhetscollegium
från göromål, hvilka upptaga tid och tjänligare
af andra kunna bestridas, och för att vinna
en sammanstämning mellan de flera här i staden
varande undervisningsverk i den inre och yttre
läkarekonsten samt i synnerhet för att gifva åt
Me-dico-chirurgiska institutet mera fullkomlighet
och verksamhet hafva vi beslutat: 1) att de redan
här inrättade professurer, nämligen anatomiæ
och chirurgiæ, artis obstetriciæ samt chemiæ
och pharmaciæ... böra anses såsom lärare vid
Medico-chirurgiska institutet; 2) medicinæ
theoretices och practices professorerna vid
själfva institutet förblifva vid den befattning,
som dem redan är uppdragen;... 4) collegium
behåller ... öfverinseendet vid institutet ...,
men alla examina, som hittills blifvit anställda
vid Collegii medici sessioner, komma hädanefter
att förrättas af vederbörande professorer... 6)
Serafimerordenslasarettet skall vara
tillgängligt för institutets elever..." Först
6 dec. 1815 fastställde K. M:t reglemente för
Medico-chirurgiska institutet, hvars föremål
är att "undervisa i läkarekonstens såväl
teoretiska som praktiska delar med särdeles
afseende på tilldanande af läkare för armén
och flottorna". Enligt detta reglemente skulle
vid institutet finnas 6 professorer med hvar
sin adjunkt, nämligen i naturalhistoria,
i kemi, i anatomi, i obstetrik, i teoretisk
medicin och kirurgi, i praktisk medicin och
kirurgi. De två sistnämnde professorerna
meddelade undervisning på garnisonssjukhuset,
den förre i patologisk anatomi vid obduktionerna,
den senare i klinisk medicin och kirurgi. För
att antagas till elev vid institutet erfordrades
antingen mediko-filosofisk examen, som aflagts
vid något universitet, eller ock en motsvarande
vid institutet aflagd elevexamen. Vid institutet
aflades tre mediko-kirurgiska examina. Den
första omfattade naturalhistoria, kemi,
anatomi och fysiologi. Den andra, för hvars
afläggande fordrades betyg öfver tjänstgöring
å garnisonssjukhuset och å Serafimerlasarettets
medicinska afdelning (Serafimerlasarettets båda
öfverläkare tillhörde ej institutet), omfattade
teoretisk och praktisk medicin, kirurgi och
obstetrik samt medicinallagfarenhet. Den
tredje examen, för hvars afläggande
erfordrades intyg öfver tjänstgöring å
Serafimerlasarettets kirurgiska afdelning och
å Allmänna barnbördshuset, innefattade läran
om kirurgiska operationer och förband samt
instrumentförlossningar. Alla examina förrättades
af institutets professorer i närvaro af
deputerade från Sundhetskollegium. Efter aflagd
tredje examen fick eleven af Sundhetskollegium
diplom som kirurgie magister och legitimerad
läkare. Den, som vid svenskt universitet blifvit
med. licentiat eller med. doktor, behöfde,
för att bli kirurgie magister,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
