- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1171-1172

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kartesch - Kartfjärilen - Karthago - Karthli - Karthweli - Karthäuserkatten - Kartikeja - Kartlaf - Kartmätning, Kartometri - Kartnagel - Kartoffel - Kartoffelkrieg - Kartograf - Kartografiska sällskapet - Kartogram - Kartometri - Kartong - Kartong 1. Ett slags tjockt styft papper - Kartong 2. Boktr. blad (kartongblad) - Kartong 3. Bikarta till större geografisk karta - Kartong 4. Målark. på papper utförd målning eller teckning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid skottlossningen af en bakom lagd drifskifva
(spegel) af trä eller järn; sedermera
inneslötos de i en dosa af trä (skråkappa)
eller järnbleck, och mellanrummen mellan
skroten fylldes med sågspån. Då de rafflade
pjäserna infördes, gjordes dosan vanligen af
zinkbleck, skroten af järn eller hårdbly, och
mellanrummen fylldes med harts. Dosans tjocklek
skall afpassas så, att dosan kan motstå stötar
under transport, men den skall sönderslitas vid
skottlossningen, hvarigenom skroten, så snart
de lämnat mynningen, sprida sig i form af en
böjd kon. Skrotens vikt växlar mellan 20 och
70 gr., och deras antal beror på karteschens
vikt. – Karteschelden kan användas endast
mot trupper på korta afstånd – under 500
m. – och är där synnerligen verksam. Fordom,
då striderna utkämpades på korta håll, var
karteschen artilleriets viktigaste projektil,
och det var på den slätborrade materielens tid
hufvudsakligen genom densamma, som artilleriet
gjorde sitt inflytande gällande. Ett bland de
många bevisen härpå är Cardells uppträdande
vid Dennewitz 6 sept. 1813. Cardell, som
skulle förstärka förbundsarméns högra flygel,
framsprängde med ett par batterier ridande
artilleri mot en fransk infanteri-fyrkant och
ofversållade densamma på 400 stegs af stånd
med kartescher med den följd, att fienden, som
väntat sig en kavalleristrid, blef fullständigt
nedmejad. Sedan granatkarteschen (se d. o.) –
hvilken ej skall brista vid skottlossningen,
utan sammanhålla kulorna, tills den genom
brandröret spränges på ett visst afstånd
från pjäsen – tillkommit och utvecklats i sin
nuv. form, har karteschen förlorat sin forna
betydelse. Granatkarteschen kan nämligen på de
korta hållen verka lika kraftigt som karteschen,
men har dessutom äfven förmågan att verka på
långa håll. Karteschen användes sålunda numera
ej i fältkriget, utan endast i fästningskriget
för grafflankering o. d., där endast skjutning
på korta håll kan förekomma och där karteschen
på grund af sin prisbillighet är att föredraga.
G. af Wdt.

Kartfjärilen, zool. Se Vanessa.

Karthago. Se Kartago.

Karthli (Kharthli) l. Karthweli (Kharthweli),
inhemska namn på Georgien (se d. o.) och dess
folk.

Karthweli. Se Karthli.

Karthäuserkatten [kartöjser-]. Se Huskatten.

Kartikeja. Se Karttikeya.

Kartlaf, bot., namn på Lecidea geographica, en
på sten allmänt växande laf, bildad af gröngula
(båldelar) och svarta (fruktkroppar) små rutor.
G. L–m.

Kartmätning, Kartometri, mätning på handritade
eller tryckta kartor. De vanligaste måtten äro
läge (koordinater), riktningsvinkel, längd, yta,
kubikinnehåll; de motsvarande instrumenten äro
mångahanda: cirkel och längdmått, gradskifva,
transportör, kartometer (kurvi- och longimeter),
pollett, planimeter, integrator m. fl. Vid
mätningen måste kartans skala och projektion
(se Kartprojektion) samt papperets krympning
tagas med i räkningen. Detta sker på kartor
med koordinatrutnät eller geografiskt gradnät
lättast därigenom, att man hänför mätningens
enhet till mått direkt tagna
på de närmaste rutorna i nätet, hvars
sanna dimensioner ju kunna exakt beräknas.
K. Rn.

Kartnagel kallas hvarje nagel på fingrar eller
tår, som icke har sin normala form, glans och
tjocklek, utan är ojämn, sprickig, spröd, för
lång eller för kort och merendels mycket tjockare
än normalt. Dessa missbildningar bero antingen
på någon sjuklig förändring af det nagelbildande
organet, nagelbädden (såsom inflammation,
varbildning med förstöring af densamma,
psoriasis, syfilis), eller på svampbildning
i eller under nageln (onychomycosis).
F-B.*

Kartoffel, ty. och da., potatis. Uti Italien,
där man på 1600-talet började odla potatis,
kallades urspr. denna växt, till följd af
knölarnas likhet med tryffel, tartufolo
(tryffel). Därifrån kom potatisen under det
följande århundradet till Tyskland, där den
italienska benämningen fick formen tartuffel,
som sedan förvrängdes till kartoffel. Detta ord
har i sin tur gifvit upphof till det skånska
panntoffla l. panntoffel.

Kartoffelkrieg [-krig], Der, ty.,
"potatiskriget", skämtsam benämning på bajerska
tronföljdskriget (se d. o.).

Kartograf (af karta, se d. o., och
grek. grafein, skrifva, teckna), person, som
är kunnig i att upprätta kartor, kartritare; vid
Rikets allmänna kartverk anställd tjänsteman. –
Kartografi, vetenskapen om kartor, ofta fattad
i mer inskränkt bemärkelse som läran om kartors
ritning och mångfaldigande.

Kartografiska sällskapet i Stockholm, bildadt
190S, har till uppgift att höja intresset för
Sveriges kartarbeten och söka främja deras
utveckling.

Kartogram (af karta, se d. o., och
grek. grafein, beskrifva). Se Grafisk
framställning
.

Kartometri. Se Kartmätning.

Kartong (fr. carton, af lat. charta,
pappersblad). 1. Ett slags tjockt, styft papper;
papp, papparbete, pappmodell; större fodral
(ask, portfölj o. d.) af papp. – 2. Boktr.,
blad (kartongblad), som omtryckts för att
vid häftningen eller bindningen insättas i
stället för ett felaktigt. – 3. En inom ramen
af en geografisk karta anbragt liten bikarta,
som i större skala framställer någon detalj
af hufvudbladets innehåll. – 4. Målark. En
på papper utförd målning eller teckning,
afsedd att tjäna till ledning eller förebild
för en fresko-, mosaik- eller glasmålning,
en hautelisse-väfnad e. d. Den är vanligen
utförd i det blifvande originalets storlek. –
Rafaels kartonger är benämningen på en följd
af kolossala färglagda teckningar på papper,
framställande ämnen ur frälsarens och apostlarnas
historia. De utfördes 1515–16, på beställning
af påfven Leo X, för att tjäna som förebilder
för hautelissetapeter, hvilka skulle pryda
väggarna i det af Michelangelo något tidigare
med takmålningar försedda Sixtinska kapellet
i Vatikanen. Tapeterna utfördes i Bruxelles
och voro färdiga 1519, således före Rafaels död
(1520). Kartongerna kvarstannade på fabriksorten,
där 7 st. omkr. ett århundrade senare påträffades
af den flamske målaren Rubens, genom hvars
bemedling de inköptes af konung Karl I i England,
där de sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free