- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1197-1198

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kasernbyggnadsndmnd - Kasernera - Kasernetablissemang - Kasernfartyg - Kasernofficer - Kasernsystem - Kasernvakt - Kaserun - Kashgil - Kashmir

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nämnden under den tid dess verksamhet för
uppförandet af nämnda kasernetablissemang
fortgår". Nämnden, som trädde i verksamhet 1
juli 1907, utgöres af en byggnadschef och ordf.,
2 ord. led. och 1 e. o. led. samt biträdes af en
sekreterare. Kasernbyggnadsnämnden, under hvilken
en rit- och byggnadsbyrå samt ett kassakontor
upprättats, har hos sig tillsatt följande
tjänstemän: en arkitekt, en förste byråingenjör,
en byråingenjör och en kassaförvaltare. Af de 15
kasernetablissemang, hvilkas uppförande nämnden
skall omhänderhafva och af hvilka enligt därom af
K. M:t utfärdade bestämmelser de första skulle
påbörjas 1908 och de sista 1912, ha ännu (juli
1910) endast de för Lifregementets grenadjärer i
Örebro, Värmlands regemente i Karlstad, Upplands
infanteriregemente i Uppsala, Bohusläns regemente
i Uddevalla och Skaraborgs regemente i Sköfde
påbörjats. Utförandet af några "andra byggnader
för armén" har ännu icke af K. M:t åt nämnden
uppdragits.
L. W:son M.

Kasernera, inkvartera (manskap) i kasern (se
d. o.).

Kasernetablissemang. Se Kasern.

Kasernfartyg, sjöv., ett fartyg, hvilket,
liksom kasernen i land, nyttjas till bostad för
sjöfolk. Jfr Logementsfartyg.

Kasernofficer, krigsv., kallas sedan 1908 den
officer – öfverstelöjtnant, major eller kapten
– vid ett regemente eller motsvarande enhet,
som handlägger alla ärenden rörande vården
och underhållet af till regementet upplåtet
kasernetablissemang med tillhörande öfningsfält,
skjutbanor m. m., öfvervakar byggnadernas
underhåll, reparationers utförande, sotning
och åtskilligt annat. Till sitt biträde har han
regementsväbeln och en maskinist. Kasernärenden
handläggas i öfrigt af den för byggnader
afsedda afdelningen i arméfördelningsstaben
eller motsvarande myndighet samt af
Arméförvaltningens fortifikationsdepartement.
C. O. N.

Kasernsystem. Se Arbetarbostäder, sp. 1306.

Kasernvakt, krigsv., kallas den vakt, som
utställes vid en kasern för att vaka öfver
ordningen inom och närmast utomkring dess
område. Kasernvakten står under befäl af en
underofficer eller korpral och räknas icke till
garnisonens vakter.
C. O. N.

Kaserun. Se Kasrun.

Kashgil [kash-], ort i Kordofan s. om
El Obeid. Vid K. tillintetgjordes den
egyptiska armén under Hicks pascha (se
Hicks, W.) af mahdin l–4 nov. 1883.
J. F. N.


illustration placeholder
Landskap kring floden Jhelam i Kashmirdalen.


Kashmir [kash-], Cashmere, eg. Jammu och K.,
vasallstat vid nordvästra gränsen af brittiska
Indien mellan 32° 17’ och 36° 58’ n. br. samt 73°
26’ och 80° 30’ ö. lgd, i n. och ö. omgifvet af
Kina (Öst-Turkestan och Tibet), i s. af Punjab,
i v. af Punjab, Nordvästra gränsprovinsen
och Chitral; i n. v. når det på en kortare
sträcka fram till Afganistans gräns. Inberäknadt
Baltistan, Gilgit, Ladak och Rupshu har staten en
areal af 209,530 kvkm. K. är ett väldigt alpland,
som uppfylles i n. af Karakoram och nordvästra
Himalaya med toppar af öfver 8,000 m., i s. af
Panjalkedjan (4,730 m.). Den centrala delen
är den berömda Kashmirdalen, en elliptisk
högslätt, af 190 km. längd, 140 km. bredd,
som ligger 1,600–1,800 m. ö. h.
Indus’ biflod Jhelam genomströmmar
(se fig.), upptagande flera tillflöden, högdalen
i nordvästlig riktning, bildar på 1,581 m. höjd
den största bland landets sjöar, den 16 km. långa
och 10 km. breda Vularsjön, vänder sig vid
utloppet ur denna mot s. v., tills den genom
Baramulapasset lämnar dalen. Den enda vägen till
K. följer strömmens lopp. Dessutom leder till
dalen ett tjog alppass af 3–4 tusen m. höjd,
af hvilka intet är farbart
med vagn och de flesta stängda af snö under
vintermånaderna. K:s kitteldal har en viss
likhet med en ofantlig krater. Jordbäfningar
inträffa ofta. De våldsammaste i nyare tider
egde rum 1828 och 1885, då dalen i två månader
led af dagliga skakningar. Enligt nyare
geologiska undersökningar har dalen urspr,
varit ett sjöbäcken. På grund af majestätiska
omgifningar, mildt klimat, yppig växtlighet,
bördig, välodlad jord är K. en af de skönaste
nejder på jorden, och österländska författare,
som med öfverdrifna loford prisa dess skönhet,
kalla den "Indiens paradis", "den eviga vårens
trädgård" och "skapelsens mästerverk". Till
K. förlades också fordom paradiset och
människosläktets urhem. Årsmediet är i Srinagar
omkr. 13°, växlande mellan 4,5° och 24° i
månadsmedier. Regnmängden är 1,160 mm. Floran är
nära släkt med den europeiska; barrträd bilda
stora skogar upp till 3,350 m. höjd; löfträden
äro desamma som i södra Europa. Den viktigaste
frukten är ris; f. ö. odlas öfriga sädesslag;
vinrankor kläda bergsluttningarna till 2,700
m.; för oranger och citroner är klimatet för
kallt. På de större höjderna träffas gaseller,
myskdjur, stenbockar, vargar, björnar, räfvar,
schakaler; äfven apor förekomma. Fågelfaunan är
rik, ormar äro sällsynta. De vanligaste husdjuren
äro får, getter och nötkreatur (mest jakar).
– Befolkningen uppgick 1901 till 2,905,578 inv.,
af hvilka 689,073 voro hinduer, 25,828 siker,
422 kristna och nästan alla öfriga sunnitiska
muhammedaner. Omkr. 1/3 är bosatt i K.-dalen. Den
är af arisk stam, dock starkt blandad med
mongoler, och särskildt hos de muhammedanske
invånarna ser man mongoliska drag, medan
hinduerna (panditerna) äro oblandade arier. De
egentlige kaschmirerna (omkr. l mill.) äro stora,
starka och välvuxna, glada och kvicka, men äfven
falska, fega, tjufaktiga och utsväfvande. Språket
är i K.-dalen kashmiri, i de yttre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:35:18 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free