Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kastning - Kastning 1. fvrtidigt afgång av kreatursfoster - Kastning 2. Sddesrensning - Kastndt - Kastor (lat. Castor och Pollux) - Kastor - Kastor 1. astronomi - Kastor 2. mineral - Kastor, bdfverher till filtarbeten - Kastoria - Kastorin - Kastorolja - Kastpjds - Kastrat - Kastration - Kastratsengare - Kastrera - Kastrera 1. medicinskt, borttagande af testiklarna - Kastrera 2. veterindrvdsendet, borttagande af testiklarna el. dggstockarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig till nästa dräktighetsperiod och ånyo
framkallar kastning. Djur, som kastat, böra
aldrig betäckas, förrän flytningen upphört;
man bör undvika att använda samma tjur till
friska kor och till sådana, som kastat. –
2. Landtbr. I äldre tider kastades den tröskade
säden med skofvel utefter loggolf vet, för
att de fullmatade sädeskornen därvid skulle
afskiljas från de lättare delarna, såsom
slösäd, agnar m. m. Detta utföres numera på
särskilda maskiner, i hvilka säden fläktas
och sållas (se Sädesrensningsmaskin).
1. E. T. N. 2. H. J. Dft.
Kastnät. Se Fiskredskap, sp. 451.
Kastor och Polydeukes (lat. Castor och
Pollux). Se Dioskurerna.
Kastor. 1. Astron. Se Tvillingarna. -
2. K. Breithaupt, miner. Se Petalit.
Kastor (af grek. kastor, bäfver), bäfverhår,
som nyttjas till förfärdigande af hattar
m. fl. slags filtarbeten. Oäkta kastor
är numera mycket i bruk, till följd af
bäfverns sällsynthet; bäfverns hår ersättas
där med dylikt af uttern, bisamråttan, haren
o. a. pälsbärande djur. - Kastorgarn, tjockt,
mjukt garn af fin ull, användes till en del
tapisseriarbeten. - S. k. kastorhandskar
tillverkas af renhud, hjortläder o. s. v.,
som genom sämskning gjorts mjukt.
(G. A. W.)
Kastoria (turk. Kesrie), stad i vilajetet
Monastir, vid västra stranden af en 27,3
kvkm. stor karstsjö, som har aflopp genom floden
Vistrica l. Indze Karasu. Omkr. 8,000 inv. Säte
för en grekisk ärkebiskop. Liflig handel,
särskildt med pälsverk. – K. är forntidens
Keletron (Livius’ Celetrum), som intogs
af Sulpicius under kriget mot Macedonien
(200 f. Kr.) och som tappert försvarades
1084 af Bryennios mot Alexios Komnenos.
(J. F- N.)
Kastorin (af grek. kastor, bäfver), ett
mjukhårigt, plyschartadt tyg af ylle,
halfylle eller t. o. m. af enbart bomull.
G. A. W.
Kastorolja. Se Ricinolja.
Kastpjäs, artill., i motsats till flackbanepjäs
(se d. o.) en artilleripjäs, som ger krökta
kulbanor i ändamål att skada fienden uppifrån,
d. v. s. äfven då han är skyddad, t. ex. bakom
en vall. Kastpjäsen har i förhållande till
kalibern tämligen kort lopp och använder alltid
flera laddningar, svagare på kortare afstånd,
hvaraf följer, att tämligen hög elevation
behöfves för att nå ett visst afstånd och
att nedslagsvinkeln blir stor. Då projektilens
utgångshastighet vid kastpjäsen alltid är mindre
än vid flackbanepjäsen (kanonen), blir äfven
dess anslagshastighet mot målet mindre, men
detta upphjälpes därigenom, att kastpjäserna
i allmänhet göras af gröfre kaliber och förses
med tyngre projektiler än kanonerna. Genom sitt
kortare lopp kunna de ock göras gröfre utan att
bli tyngre. Kastpjäser äro antingen haubitser
eller mörsare (se dessa ord).
G. af Wdt.
Kastrat (se Kastrera), snöping; kastratsångare
(se d. o.).
Kastration, det konstmässiga borttagandet
af testiklarna hos människor eller djur. Se
Kastrera.
Kastratsångare (se Kastrera) kallades de under
närmast föregående århundraden blomstrande,
ofantligt uppburne italienske sångare, hos
hvilka genom kastrering målbrottets inträdande
hindrats, till följd hvaraf deras stämma alltid
bibehöll gossröstens klang och höjd, men förenad med mannens
utvecklade bröst och lungor. Kastraterna
åstadkommo det otroliga i fråga om uthållande
styrka och ändlösa passager. Deras popularitet
var en krass illustration till tidens onaturliga
och sensuella smak under den italienska
sångvirtuositetens herravälde. Kastraternas
egentliga tid var 1600-talet och större delen
af 1700-talet, ehuru exemplar existerat ännu
in i andra hälften af 1800-talet. Upptäckten
af kastreringens inflytande på mutationen torde
från början berott på någon tillfällighet. Senare
bedrefs en skändlig spekulation med gossar, som
för detta ändamål ofrivilligt underkastades
operationen. Kyrkan tolererade – om icke
gillade – affären, som bedrefs så oblygt,
att man kunde få se skyltar med påskrift: qui
si castra ad um prezzo ragionevole ("här blir
man kastrerad för billigt pris"). Redan 1562
fanns en kastratsångare i påfliga kapellet. –
De mest berömde kastratsångarna ha varit
Farinelli, Senesino, Ferri, Bernacchi,
Gaffarelli, Crescentini och Salimbeni.
A- L.*
Kastrera (lat. castrare, eg. göra tom; snöpa,
gälla). 1. Med., konstmässigt borttaga
testiklarna hos människor. Berättigad är
denna operation på yngre eller äldre manliga
individer endast vid sjukdomar i testikeln,
hvilka redan förstört densamma och dess funktion
samt vanligen dessutom äro af den art, att de
hota att genom vidare spridning undergräfva
hela kroppens hälsa, ja t. o. m. förorsaka
döden. Sådana äro i synnerhet kräfta och
tuberkelsjukdom; men äfven andra tumörer,
hvilka ej sällan förekomma i testiklarna, kunna
nödvändiggöra samma operation. Lyckligtvis
angripas mera sällan båda testiklarna hos
samme individ. Fordom aflägsnades testikeln,
äfven då man ville göra radikaloperation för
bråck, men detta är på vetenskapens nuvarande
ståndpunkt tillåtet endast i ytterligt sällsynta
undantagsfall. Operationen är f. ö. hvarken svår
att verkställa eller farlig för lifvets bestånd,
och ej sällan förekomma fall, där personer i
sinnesrubbadt tillstånd, till följd af religiöst
svärmeri eller af andra orsaker, på sig själfva,
med ett enda snitt, borttaga den ene eller båda
testiklarna, utan att dödlig utgång följer. På
människor har kastration utöfvats och utöfvas i
vissa länder ännu i mindre lofvärda eller rättare
i fullkomligt afskyvärda ändamål. Förnämligast
uti Italien och i synnerhet i Kyrkostaten
kastrerades förr ynglingar för att danas till
sopransångare vid de musikalisk-religiösa
festerna (se Kastratsångare). I de muhammedanska
länderna sker operationen för att bilda pålitliga
tjänare i harem (eunucker; se d. o.). Jfr
Inre sekretion. – 2. Veter., konstmässigt
borttaga testiklarna och äggstockarna hos
husdjuren eller upphäfva de nämnda organens
verksamhet. Ändamålet med operationen är,
att djuren efter densamma må blifva lättare
att handtera eller göda, eller att köttet må
blifva af högre värde som människoföda. Hos
våra husdjur utföres operationen på handjur
af alla slag och bland hondjur på suggor samt,
ehuru sällan, på kor. Kastration af kor, då de
voro i hög mjölkning, förordades för en del år
tillbaka ganska mycket, emedan djuren därefter
skulle lämna en stor mängd mjölk under flera
års tid samt, då mjölkafsöndringen upphörde,
lätt kunna gödas. Vid den nu vunna erfarenheten
i detta hänseende ha icke de nämnda fördelarna
erhållits. Operationen är af mindre fara för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
