- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1233-1234

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kastrera - Kastrera 2. veterindrvdsendet, borttagande af testiklarna el. dggstockarna - Kastri - Kastri 1. Stad pe Peloponnesos - Kastri 2. grekisk by - Kastriota, Georg - Kastro - Kastrop - Kastrup - Kastrvrelse - Kastsimning - Kastspel - Kastsvm - Kastteg - Kastvind - Kastd varpd - Kastvfningar - Kasualism - Kasualpredikningar - Kasualtal - Kasuarerna - Kasuarin - Kasuariner - Kasuist - Kasuistik - Kasuistik 1. teologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

djurens lif, om den företages, innan
könsdelarnas verksamhet inträdt.
1. Rsr.* 2. C. A. L.*

Kastri. 1. Stad på Peloponnesos, nomarkien
Argolis. Se Hermione 2. – 2. By i
grekiska nomarkien Fokis, på det forna Delfis
plats.

Kastriota, Georg, albanesisk nationalhjälte,
mest känd under benämningen Skanderbeg
(af turk. Iskender beg, "furst Alexander"),
f. kort efter 1403, d. 17 jan. 1468 i Alessio
(Ljesch), lämnades af sin fader, Johan K.,
herre i Mat i norra Albanien, som gisslan åt
osmanske sultanen Murad II, som lät uppfostra
honom i muhammedanska läran. Då denne likväl
undanhöll honom hans fäderneärfda besittningar
(K:s fader dog 1442), återvände han efter
Hunyadys seger öfver turkarna vid Nisch (1443)
med 300 albanesiska ryttare till sitt hemland
och bragte sina landsmän till resning. På
grund af en ferman, som han med dolken på
strupen förmått sultanens statssekreterare att
utfärda, fick han fästningen Kroja i sin hand,
omfattade åter kristendomen och blef inom kort
herre öfver hela Albanien samt en kristenhetens
förmur mot islam. Flera turkiska härar slogos
af honom i grund. Förgäfves sökte Murad själf
med 100,000 man betvinga honom (1449-50), och
1461 nödgades Muhammed II i ett fredsslut lämna
honom i besittning af Albanien. 1464 bröt likväl
K. denna fred, på Pius II :s och venezianernas
uppmaning, samt kämpade ånyo lyckligt mot de
otrogne. En tid efter hans död måste albaneserna
åter gifva sig under osmanernas öfverhöghet,
1479. K:s son Johan K. begaf sig till Neapel,
där den siste af huset K. dog 1873. – Litt.:
Paganel, "Geschichte Skanderbegs" (1856), Pisko,
"Skanderbeg" (1894), Cuniberti, "L’Albania ed
il principe Skanderbeg" (1898).

Kastro (nygrek. Kastron, it. Castro, af
lat. castrum, borg), af italienarna under
medeltiden åt flera städer på öar vid Mindre
Asiens kust gifven benämning, hvilken numera i
allmänhet fått vika för dessa städers äldre namn,
såsom på Chios, Lemnos, Lesbos, Antiparos och
Imbros (se dessa ord).
(J. F. N.)

Kastrop, stad i preussiska reg.-omr. Arnsberg
(Westfalen), v. om Dortmund. 16,422inv. (1905).
Stor stenkolsgrufva och koksfabrik,
sprängämnesfabrik samt annan industri. K. blef
stad 1902.
J. F. N.

Kastrup, dansk by på östra kusten af ön Amager,
5 km. s. ö. om Köpenhamn, med en hamn och flera
större fabriker, kalkbränneri, svafvelsyrefabrik
och glasbruk. 1,910 inv. (1906); sedan 1907 har
det järnvägsförbindelse med Köpenhamn. Något
n. om K. ligger ett kustbatteri, uppfördt 1887,
och utanför K. på Nordre Röse K:s fyr, byggd
1877.
E. Ebg.

Kaströrelse. Se Ballistik och Projektilbana.

Kastsimning, idrottst. Se Simidrott.

Kastspel, idrottst. Se Kastlekar. - Om
diskuskastning, som hänvisats hit, se Kast,
sp. 1217.

Kastsöm. Se Sömnad.

Kasttåg, sjöv., ett tåg eller en lina, hvars
ena ända är fast ombord (eller i land) och
den andra, uppkransad, kastas till en farkost
för att kvarhålla densamma vid det föremål,
hvarifrån kasttåget gifves. Den ända, som
kastas, förses emellanåt med en mindre sandpåse.
L. H.*

Kastvind, sjöv., en vind, som icke stadigt
bibehåller samma riktning och styrka, utan
ryckvis ändrar sig såväl i det ena som det andra
hänseendet. Sådana vindar förekomma särskildt
invid uddar och höga stränder.
L. H.*

Kastä varpä. Se Folklekar, sp. 765.

Kastöfningar, idrottst. Se Kast 4.

Kasualism (af lat. casualis, tillfällig),
filos., den åsikt, enligt hvilken den blinda
slumpen är orsaken till allt, som sker i
världen. - Kasualist, anhängare af kasualismen.

Kasualpredikningar. Se Kasualtal.

Kasualtal, Kasualpredikningar, kyrkliga tal,
som anknyta sig till vissa betydelsefulla
tillfällen (lat. casus) i en enskild kristens
eller en kristen församlings lif, såsom tal vid
barndop, ungdomens konfirmation, skriftermål,
vigsel, jordfästning, invigning af kyrkor och
orglar m. m. samt olika installationsakter.
P.F.*

Kasuarerna, Hippalectryo l. Casuarius, zool.,
bilda ett släkte inom strutsfåglarnas ordning. De
ha lindrigt hoptryckt, smal och trubbig näbb,
en på pannbenet fäst kam eller hjälm, täckt
af en hornartad massa, och till hälften naken,
vanligtvis med en eller två hudflikar försedd
hals, de korta vingarna försedda med fem trinda,
fanlösa skaft, som likna horntaggar, i stället
för pennor. Fjädrarna likna ragg, emedan deras
fanstrålar sakna bistrålar. Fötterna ha tre,
med tjocka, något spetsiga klor väpnade tår,
af hvilka den innersta är stark och dubbelt så
lång som de öfriga. Egentlig stjärt saknas. Honan
är större än hannen. Af de till detta släkte
hörande arterna, som lefva på Ceram, Nya Guinea,
Nord-Australien och på några af Söderhafsöarna,
må nämnas hjälmkasuaren, H. galeatus, som är
svart, med grönblått ansikte och grönt bakhufvud,
samt har halsen framtill violett, på sidorna blå
och baktill lackröd. Ungarna äro ljust gulbruna,
med mörkbruna längdstrimmor, och ha kammen endast
antydd. Om artens utbredning vet man ingenting
bestämdt; den förekommer på den ostindiska ön
Ceram, uppehåller sig i de tätaste skogarna
och för ett så undangömdt lif, att man sällan
får se den. Kasuaren går med långsamma steg,
men kan springa med förvånande hastighet och
hoppa fullt halfannan meter högt. Den lefver
af växtämnen, men försmår icke h. o. h. föda ur
djurriket. Sina tre till sex gröna ägg lär honan
lägga på ett underlag af blad. Fångna kasuarer
värpa ofta ägg, som rufvas af hannen, och man
har i London lyckats uppföda ungar. Kasuaren är
klokare, men elakare än strutsarna, trätgirig
och stridslysten samt fruktas mycket af de
zoologiska trädgårdarnas väktare för sina elaka
streck och sitt hätska lynne. (Se bild 11 å
pl. Australisk fauna till art. Australien).
C. R. S.*

Kasuarin, färgämne. Se Casuarina.

Kasuariner, bot. Se Casuarina.

Kasuist. Se Kasuistik. – Kasuistisk,
fullföljande sådana syften, som äro utmärkande
för kasuistiken (se d. o.).

Kasuistik (af lat. casus, fall, casus
conscientiæ
, samvetsfall). 1. Teol., en sådan
behandling af etikens (se d. o.) problem, som
ställer som sin uppgift att lämna vägledning till
besvarande af tvistiga samvetsfrågor genom ett
såvidt möjligt fullständigt sammanställande af
regler för alla tänkbara enskilda fall. Behofvet
af en sådan behandling af etiska spörsmål,
som har sin förebild i juridikens behandling af
speciella rättsfall, inställer sig öfverallt,
där, på nomistiskt vis, sedelagen fattas efter
analogien af en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0649.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free