- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1261-1262

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Katalys - Katalys 2. medicin - Katalysator - Katalytisk - Katamaran - Katamaran 1. slags flotte - Katamaran 2. flytande fvrstvrelsemaskin - Katamenier - Katanga - Katands - Kataplasma - Katapleiit - Katapleiitsyenit - Katapult - Katarakt - Katarakt 1. vattenfall - Katarakt 2. gre starr - Katarer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verkan på organiska väfnader kallades förr, efter
Remaks förslag, katalys l. katalytisk verkan.
Numera användes ordet inom fysiologien i samma
bemärkelse som i kemien.
1. H.E. 2. J.E.J-n.

Katalysator, kem., ett ämne, som förmår ändra
hastigheten hos en kemisk reaktion. Se Katalys
och Hydrolys.

Katalytisk, kem., kallas en kropp, som åstadkommer
katalys (se d. o.), eller en reaktion, som försiggår
under inflytande af katalysator (se d. o.).
H. E.

Katamaran l. Katimaron. 1. Ett slags flotte,
bestående af 3-7 hopsurrade stockar af furu eller
kokosträ. Den begagnas på kusterna af Koromandel,
Ceylon, Syd-Amerika m. fl. ställen, både till fiske
och att öfverföra varor o. d. till förbipasserande
eller till ankars liggande fartyg. Katamaranen är
vanligtvis 6-7 m. lång och 3 m. bred. Den framdrifves
medelst pagajer (korta åror utan stöd) och för
stundom ett trekantigt segel af bastmattor, hvilket
på af stånd ger den utseende af en boj. Rodret
utgöres af en planka, som står lodrät. I svåra
bränningar vid kusten äro dessa farkoster särdeles
lämpliga. – 2. Namn på flytande förstörelsemaskiner,
som af engelsmännen konstruerades för att antända
Napoleons Boulogne-flottilj. Dessa maskiner bestodo
af 6,2 m. långa och l m. breda kistor, som byggdes
af plankor, voro något kilformiga mot ändarna samt
utanpå kläddes med blyplåtar och ytterst med
segelduk, öfverdragen med beck. Utom så mycket
ballast, att öfverkanten låg något öfver vattenytan,
funnos i kistan omkr. 1,700 kg. krut och andra
brännbara ämnen samt ett urverk med en fjäder,
som 6-10 minuter efter dess igångsättande
skulle aftrycka ett lås, hvarvid krutladdningen
skulle bringas till explosion. Denna s. k.
brandkatamaran l. coffin (likkista) hade hvarken
mast eller segel, utan bogserades till närheten af
sin bestämmelseort, hvarefter den släpptes, för att
genom ström och vind drifva ned på fiendens fartyg.
I dess ena ända fanns ett tåg med en dragg, som genom
kork hölls flytande. Då katamaranen kom på bogen af
ett fartyg, skulle draggen haka sig fast vid dettas
ankartåg och katamaranen af strömmen svängas längs
sidan af fartyget. Dessa förstörelseverktyg visade
sig emellertid vara lika otjänliga för sitt ändamål
som invecklade i sin sammansättning.
R. N.*

illustration placeholder




Katamenier (af grek. katamenios, månatlig),
månadsrening. Se Menstruation.

Katanga, bergigt landskap i sydöstra delen af
belgiska Kongo mellan Luapula i ö. och Lualaba i
v., i midten genomflutet af Lufira. K. är dels
stäpp-, dels skogsland samt anses vara synnerligen
rikt på koppar och eger äfven tenn- och järnmalmer.
Hufvudort är Bunkeja l. Kimpatu. Jfr Msiris rike.
J. F. N.

Katanäs, fornnordisk benämning på nordöstra delen
af Skottland (nuv. Caithness), af Pentlandfjorden
(Pentland firth) skild från Orkney-öarna.
(J. F. N.)

Kataplasma (grek.; omslag, plåster). Se Gröt.

Katapleiit Weibye och A. Sjögren, miner., ett i
nefelinsyeniten (katapleiitsyeniten) vid Norra Kärr i
Grenna socken och i zirkonsyeniten vid Brevik (Norge)
förekommande gråhvitt eller gulbrunt, bladigt och
vattenhaltigt silikat af zirkonjord och natron. Det
har sitt namn af grek. kata, bredvid, och pleion,
mera, med afseende därpå, att katapleiiten alltid
ledsagas af andra mineral.
P. T. C.*

Katapleiitsyenit, petrogr., en vid Norra Kärr
i Grenna socken ö. om Vättern 1905 nyupptäckt varietet
af nefelinsyenit, karakteriserad af det som
konstituerande beståndsdel ingående sällsynta mineralet
katapleiit (se d. o.). Bergarten, hvilken är grågrön
till färgen, innehåller, förutom de vanliga mineralen
fältspat, nefelin och egirin, äfven det sällsynta,
zirkonhaltiga mineralet eudialyt (se d. o.). Jfr
Eleolitsyenit. – Se A. E. Törnebohm,
"Katapleiitsyenit, en nyupptäckt varietet af nefelinsyenit
i Sverige" (i "Sver. Geol. undersökn.", ser. C., n:r 199).
E. E.

Katapult (lat. catapulta), krigsv., krigsmaskin,
som hufvudsakligen slungade stenar. Katapulten
(se fig.) bestod af en skopformig häfarm, som
framtill var instucken mellan hopsnodda tåg, fästa
i en grof träställning. Häfarmen tvangs medelst
blocktyg tillbaka, och stenen lades i skopan, ur
hvilken den slungades, då den frigjorda häfarmen
slog mot ställningens tvärstycke.
G. af Wdt.

illustration placeholder



Katarakt (grek. katarrhaktes, vattenfall).
1. Vattenfall, särskildt ett stort, hvilket imponerar
genom sin vattenmassa samt, i olikhet med fors och
kaskad (se d. o.), störtar sig rakt ned i djupet utför
en lodrät klippvägg utan afsatser. För Nilens katarakter
(se bild å pl. I till art. Egypten) har uttrycket
blifvit stående (ehuru visserligen dessa mer ha
karaktären af forsar).
2. Med., den vetenskapliga benämningen på grå
starr
. Se Starr.
1. (J. F. N.)

Katarer (af grek. katharos, ren), ett
kollektivnamn för de många sekter med dualistisk
grundåskådning, hvilka på 1000-talet började utbreda
sig i Västerlandet. Denna dualism var den gamla
persisk-orientaliska, nära besläktad med manikeismen,
hvarför ock katarerna numera ofta betecknas som
nymanikéerna. Grundtanken var den eviga
motsatsen mellan en god och en ond gud, af hvilka
den senare skapat jorden, materien, och där håller
människosjälarna fångna i kroppens band; den gode
guden hade sändt Jesus i en skenkropp för att lära
människorna vägen till frälsningen: materiens
öfvervinnande, försakelse af alla jordiska egodelar
och njutningar. Åskådningen var sålunda ej en
korrigerad katolicism, utan en kristendomen radikalt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0663.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free