- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
375-376

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kmita, Jan Achacy - K. M. O., - K. m. st. k., - K. M:t - kmt, - Knabl, Joseph - Knack - Knackfuss, Hermann Wilhelm Johann - Knafahólar - Knafvel, bot. Se Scleranthus - Knaggrockan, zool. Se Rockor. - Knallbygden - Knalle. 1. Sjöv., torkadt, svart rågbröd i skorpform. - Knalle. 2. (Skålknalle) Se Gårdfarihandel. - Knallgas - Knallgasblåsrör. Se Knallgasbläster. - Knallgasljus, detsamma som kalkljus. Se Glödljus. - Knallgasmikrosop. Se Skioptikon. - Knallgaspistolen, detsamma som elektriska pistolen (se d. o., sp. 305). - Knallguld - Knallhatt - Knallkvicksilfver

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

375

Kmita-Knallkvicksilfver

376

KmFta, Jan A c h a c y, polsk poet, d. 1624,
tjänsteman vid saltgrufvorna i Bochnia
(Galizien), öfversatte Vergilius’ Bucolica
och delar af ^Eneiden, skref en hyllningsdikt
vid Sigismund III:s ankomst till Polen (Psalma
przyjazdu Zygmunta III, 1587), den efter"Grod-
och råttkriget" efterbildade komiska hjältedikten
Spitamegeranomachia, full af satiriska hänsyftningar
på samtida förhållanden (1595; ny uppl. 1897),
och gaf i Morocosmea Babinskie (1617) intressanta
upplysningar om den s. k. Babinska republiken
(se d. o.). Dessutom författade han många mot de
polske judarna riktade satirer, hvaraf Bref från
de polske judarna till Messias utgått i flera uppl.
A-d J-

K. M. 0., förkortning för Kungl. Maj:ts orden
(Serafimerorden).

K. m. st. k., förkortning för kommendör med stora
korset (af någon viss orden).

K. M:t (k. m:t), förkortning för Kunglig majestät.

kmt, förkortning för kopparmynt.

Knabl, Joseph, tysk bildhuggare, f. 1819, d. 1881,
var förnämligast bildsnidare och utförde kyrkliga
bildverk i trä och sten, bl. a. på 1850-talet bilder
för domen i Augsburg, senare högaltaret i Frauenkirche
i München, med en berömd framställning af Jungfru
Marias kröning. K. blef 1862 professor vid akademien
i München. G-g N.

Knack, hasardspel, som spelas med den vanliga
kortleken. Antalet spelare obestämdt; gifven utdelar
tre kort till hvarje, hvarefter trumf slås upp. Man
har rättighet till två köp, för hvilka i händelse af
förlust betalas med respektive l eller 2 betar. Bud
förekomma icke, hvaremot en knackning anger, att
en spelare önskar deltaga i spelet. Hvarje hemtaget
stick ger vinst. Bland afarter kan nämnas svängknack,
af norrländsk härstamning. R-n B.

Knackfuss [-foss], Hermann Wilhelm Johan n,
tysk målare, författare, f. 1848 nära Sieg-burg,
studerade i Düsseldorf och Rom och är sedan 1880
professor vid konstindustriskolan i Kassel. Han
har utfört allegoriska och historiska målningar i
Strassburgs järnvägsstation, i tyghuset i Berlin, i
regeringsbyggnaden i Kassel och för kejsar Vilhelm
II :s räkning Kejsarens intåg i Jerusalem 1898
(1903) m. fl. Efter utkast af kejsaren utförde
K. ett par politisk-symboliska målningar (Den gula
faran m. fl.). K. är äfven porträttmålare och en
mycket alsterrik tecknare. Äfven som konsthistorisk
författare har han varit verksam, utgaf Deutsche
kunstgeschichte (2 bd, 1888), började 1895 en
serie rikt illustrerade konstnärsmonografier -
ett 100-tal volymer hittills utkommet -, af hvilka
han själf författat åtskilliga, samt utgaf 1897-
1903 Allgemeine kunstgeschichte (3 dlr, till större
delen författade af M. G. Zimmermann och W. Genzel).
G-g N.

Knafahölar [knavahoular], "Skurkhöjderna", två kullar
af vulkanisk aska och slagg något n. om Keldur vid
östra Känga i Eangårvalla syssel på Island. Där
lade sig, enligt Nials saga, Starkad och Egil med
tillsammans trettio man i bakhåll för Gunnar från
Hliöarendi och hans bröder Kolskegg och Hjort. I
den följande striden på en udde i ån stupade Hjort,
men bröderna fällde fjorton man, hvarefter de öfrige
flydde. C. U.*

Knafvel, bot. Se Sele rån t hus.

Knaggrockan, zool. Se Ro ekor.

Knallbygden, folklig benämning på de sju härad
af Älfsborgs län: Ås, Vedens, Kinds, Marks,
Bollebygds, Gäsene och Rcdvägs, hvilkas allmoge,
de s. k. "knallarna", var berättigad att i landet
kringföra och försälja sina egna eller ortens
tillverkningar. Jfr Gårdfarihandel.

Knalle. 1. Sjöv., torkadt, svart rågbröd i
skorp-form. - 2. (Sk ål k n alle) Se Gårdfarihandel.

Knallgas, Knalluft, Hydroxygengas, kem., en
blandning af 2 vol. vätgas och l vol. syrgas, som
vid antändning under våldsam explosion förenas till
vatten. Under förbränningen frigöres en betydlig mängd
värme, enligt Thomsen 68,357 kalorier för hvarje
grammolekyl (18 gr.) vatten, som bildas. Vill man
undvika den häftiga explosionen vid gasblandningens
ögonblickliga förbränning och i stället, för
tekniska behof, småningom utnyttja förbränningen,
användes s. k. knallgasbläster (se d. o.).
P. T. C.*

Knallgasblåsrör. Se Knallgasbläster.

Knallgasbläster, Knallgasblåsrör 1. H
y-droxygengasbläster, en kemisk apparat, som består
af ett metallrör, hvilket omsluter ett annat,
vid spetsen med en skärm omgifvet rör. Genom det
inre röret ledes syrgasen, och genom det yttre
får vätgasen strömma. Antänder man gasblandningen
(knallgasen) vid apparatens mynning, förbrinner
den, i samma mån den bildas, med en liten, föga
lysande låga, som emellertid utvecklar en betydlig
hetta. Med ett sådant blåsrör kan man smälta platina,
lerjord, kiselsyra m. fl. svårt smält-bara ämnen
samt upphetta kalk till hvitglödgning och sålunda
framkalla ett intensivt ljus (kalkljus, Drummonds
ljus). Större apparater, konstruerade efter samma
principer, användas till smältning af större
massor platina, destillering af silfver o. s. v.
P. T. C.*

Knallgasljus, detsamma som kalkljus. Se Glödljus.

Knallgasmikroskop. Se Skioptikon.

Knallgaspistolen, detsamma som elektriska pistolen
(se d. o., sp. 305).

Knallguld, kem., ett redan af alkemisterna
kändt, explosivt guldpreparat, som erhålles,
när guldsalter, t. ex. guldklorid, fällas med
ammoniak. Det fram-ställes bäst genom inverkan
af ammoniak på guld-hydrat och bildar i torrt
tillstånd ett olivgrönt pulver, som vid rifning,
slag eller upphettning exploderar med största
våldsamhet. Knallguld användes till förgyllning af
porslin. I kemiskt hänseende är det en kväfvehaltig
förening, imidoguldamid, af sammansättningen HN :
Au NH2. ?. T. C. (H. E.)

Knallhatt kallades fordom en liten med tändsats,
vanligen knallkvicksilfver och krut, fylld
koppar-hatt, som, anbringad å ett slaglåsgevärs
tändhatts-tapp, antände gevärets krutladdning
vid hanens nedfallande. Ett för samma ändamål
afsedt antänd-ningsmedel kallas numera vanligen t
ä n d h a 11 och anbringas i hylsan till gevärs-
eller artilleripatroner. Se vidare Explosion.
G. af Wdt

Knallkvicksilfver, kem., upptäckt 1824 af Gay-Lussac
och Liebig, bildas, när en lösning af 3 dlr
kvicksilfver i 36 dlr kall koncentrerad salpetersyra
inhälles i kall alkohol. Det hvita kristall pulver,
som därvid erhålles, är mycket giftigt och explode-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free