- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
435-436

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knäred - Knärot. - Knäskål, anat. Se Knä. - Knästorp - Knästycke - Knäsvamp. 1. Med., en populär, men ovetenskaplig benämning - Knäsvamp. 2. Veter., ansvällning på framknäet, - Knätte - Knäveck, anat. Se Knä. - Knölbakterier, bot., de bakterier, som bilda rotknölarna hos leguminoserna och några andra växter. Se Assimilation, sp. 240-242. - Knölbegonier - Knölfloka, bot., detsamma som knörfvelrofva (se Chærophyllum). - Knölhafre, bot. Se Knylhafre. - Knölhval, norska namnet på puckelhvaln. Se Fenhvalar, sp. 28. - Knölsjuka - Knölstam - Knölsvinsläktet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

435

Knärot-Knölsvinsläktet

436

Menved en vänskaplig sammankomst med svenske konungen
Birger. 1569, 1571, 1575, 1580 och 1612-13 höllos
i trakten möten af svenska och danska fullmäktige,
hvarvid danskarna merendels uppe-höllo sig i K.,
svenskarna i den omkr. 10 km. från gränsen belägna
Ulfsbäcks prästgård i Markaryds socken, Kronobergs
län. Vid den s. k. kungsstenen invid Sjöareds å
själfva gränsen belägna gästgifvargård undertecknades
efter l*/2 månads underhandlingar den s. k. f r e d
e n i K. 20 jan. (g. st.) 1613. Det danska brefvet
är dateradt Knäred, det svenska Ulfsbäck. Sveriges
kommissarier voro rikskansleren A. Oxenstierna
samt riksråden N. Bielke, G. Stenbock och H. Horn,
Danmarks rikskansleren K. Friis samt 3 andra riksråd;
freden slöts under medling af de engelska sändebuden
J. Spens och E. Anstruther. Sammankomsterna höllos
på en bro of ver gränsbäcken. Fredsvillkoren voro,
förutom bekräftelse af 1570 års Stettinfördrag,
hufvudsakligen följande. Båda rikena återställde de
gjorda eröfringarna (Sverige: Jämtland och Härjedalen,
Danmark: Kalmar, Borgholm med Öland, o. s. v.); men
som pant för krigsskadeståndet, hvilket bestämdes
till l mill. riksdaler, att betalas inom 6 år,
behöll Danmark under tiden Älfsborg med städerna
Nya och Gamla Lödöse samt Göteborg jämte Askims,
Hisings, Säfvedals, Bollebygds, Ale, Vätle och Flundre
härad af Västergötland med alla deras inkomster och
uppbörd. Sverige af stod sina anspråk på Soneburgs
slott (på ösel) och afträdde till konung Kristian och
Norges krona "rättighet, höghet, härlighet, skatt
eller uppbörd" öfver sjölapparna vid Västerhafvet
mellan Titis- och Varangerfjord; hvartdera rikets
konung skulle ega rätt att föra vapnet tre kronor,
dock med den "kondition och förbehåll", att ingendera
skulle därigenom pretendera någon rätt till den
andres land; alla undersåtar och invånare i Sverige
och dess underlydande provinser skulle få fritt och
obehindradt köpslaga i Danmark-Norge och vice versa;
ingen tull skulle i Öresund läggas på svenskarnas
personer eller gods. Freden garanterades genom
särskilda, af konung Jakob af England utfärdade
bekräftelsebref. Fredsurkunderna äro tryckta i
"Sverges traktater med främmande mag-ter" (d. V).
(V.S-g.)

Knärot, bot., namn på Goodyera repens R. Br.

Knäskål, anat. Se K n ä.

Knästorp, socken i Malmöhus län, Bara härad. 587
har. 476 inv. (1909). K. bildar med Tottarp ett
konsist, pastorat i Lunds stift, Bara kontrakt.

Knästycke, målark., en målning (teckning, gravyr,
fotografi o. d.), som framställer endast öfre delen
af en person, ungefär till knäna. Benämningen
nyttjas äfven om en på samma sätt framställd
grupp. Knästycket uppkom under högrenässansen i
Italien vid början af 1500-talet. Dess framträdande
sammanhängde med det denna stil kännetecknande
behofvet att ge betydande och värdiga uttryck för
personligheten. Vid noggranna porträtt-beskrifningar
bör man skilja mellan hel figur, knä-stycke,
höftbild, half figur (midjestycke) samt bröstbild.
Upk. (A. L. B.)

Knäsvamp. 1. Med., en populär, men ovetenskaplig
benämning för den form af knäledsinflammation,
hvarvid bildning af sjukliga väfnader i och omkring
leden är förhärskande. Charlataner svänga sig mycket
med detta ord, hvarmed de beteckna

hvarjehanda lidanden, äfven vida lindrigare än det,
till hvilket det egentligen skulle passa. De flesta
af de sjukliga förändringar i knäledskapseln och
af densamma inneslutna fastare delar, hvilka kunna
betecknas som knäsvamp, framkallas af en lokal,
tuberkulos inflammation. - 2. V eter., ansvällning
på framknäet, som oftast förekommer hos nötkreatur,
men någon gång äfven hos hästar, och som vanligen
består i en ökad vätskeansamling i en under huden
liggande s. k. slemsäck, men någon gång kan bero
äfven på utgjutning i de på knäets framsida löpande
senskidorna. Orsaken är vanligen tryck mot hårda och
ojämna stallgolf vid otillräckligt strö. Svullnaden
uppstår oftast långsamt och är från början mjuk och
fluktuerande, men kan med tiden väsentligt förstoras,
så att den uppnår storleken af ett barnhufvud och
stundom nästan når marken. Hos nötkreaturen förtjockas
väggarna alltmer, och ofta förhornas svulsten på
ytan. Åkomman medför vanligen ingen större olägenhet
och kräfver sällan någon särskild behandling.

1. Rsr. (J. Å.) 2. E. T. N.

Knatte, socken i Älfsborgs län, Redvägs härad. 2,666
har. 519 inv. (1909). Annex till Böne, Skara stift,
Redvägs kontrakt.

Knäveck, anat. Se K n ä.

Knölbakterier, bot., de bakterier, som bilda
rotknölarna hos leguminoserna och några andra
växter. Se Assimilation, sp. 240-242.

Knölbegönier, bot., Begonia-^tei med underjordisk
stamknöl, hvilkas of vanjordiska delar under torrtiden
vissna ned. Många af dessa arter och deras hybrider
odlas allmänt som prydnadsväxter i trädgårdarna och i
boningsrum för de stora praktfulla blommornas skull,
t. ex. B. boliviensis, B. Veitchii, B. Froebelii,
B. octopetala m. fi. De härstamma från västra
Syd-Amerika. G- L-m.

K n ö l fi o ka, bot., detsamma som körfvelrofva
(se Chserophyllum).

Knölhafre, bot. Se Knylhafre.

Knölhval, norska namnet på puckelhvalen. Se F e n h
v a l a r, sp. 28.

Knölsjuka, i Norrland namn på spetälska.

Knölstam, bot., en starkt uppsvälld, näringsrik
stam. Knölstammen 1. stjälkknölen, som den också
kallas, är vanligen underjordisk (jordstam)
och försedd med små, fjällika blad, såsom hos
potatisen, jordärtskockan m. fl. Som exempel på
en ofvanjordisk knölstam, med örtblad, kan nämnas
kålrabbin. Några knölstammar lefva endast några
månader (t. ex. potatis), andra äro mångåriga
(t. ex. Cydamen). Rädisan är en knölstam bildad af
hypokotylen, andra knölstammar uppstå ur ett eller,
hvilket är det vanligaste, ur flera internodier.
G. L-m.

Knölsvinsläktet, Potamochoerus, zool., hör till
svinfamiljen (Suidce) och de partåiga hofdjurens grupp
inom däggdjurens klass. Det igenkännes på en mellan
ögonen och näsan befintlig benknöl, långt ansikte,
måttligt långt och fint byggdt tryne, stora, smala,
skarpt tillspetsade, med ett hårknippe försedda öron,
medellång, buskig svans och 6 kindtänder i hvarje
käkhalfva. - Hit hör penselsvinet, P. porens (se
fig.), som blir l,e m. långt, utom den 25 cm. långa
svansen, och 55 till 60 cm. högt öfver bogarna. Färgen
är brunröd, stötande i gulaktigt, eller mörkt rödgul;
pannan, hjässan och

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free