- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
439-440

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knös. 2. Anders Olofsson - Knös. 3. Olof Andersson - Knös. 4. Karl Johan - Knös. 5. Gustaf - Knös. 6. Tekla Levina Andrietta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han led. af Ecklesiastikkommittén. – K. utöfvade
en icke obetydlig teologisk skriftställarverksamhet,
utmärkt af den öfvertygelse, som präglade hans lif,
nämligen att den sanna kristendomen är trons
hängifvenhet, hvilken verkar hjärtats förändring och
lefvernets förbättring. Till följd däraf intog han
en friare ställning till dogmatiken, hvarigenom han
invecklades i teologiska strider och äfven beskylldes
för heterodoxi (se R. Sundelin, "Svedenborgianismens
historia i Sverige under förra århundradet",
1886). Men han åtnjöt dock alltid allmän
aktning för sin fromhet. Bland hans utgifna skrifter
märkas, utom disputationer och predikningar,
Institutiones theologiæ practicæ (1768), Observationes
apologeticæ ad illustrationem argumenti de synergismo
recentiori
(1769), Anmärkningar öfver
Psalmboken och dess förbättring i anledning af
Prof-psalmboken
(s. å.), Compendium theologice practicæ
(1773), Anmärkningar öfver Pauli epistel till the
romare under jemförelse af Nya prof-öfversattningen
med grundtexten
(1776), Catechetiska
föreläsningar
(2 dlr, 1779–80) och Bref till N. N.
om religionen och den sanna moralen
(1784).

3. Olof Andersson K., den föregåendes son,
bokkännare, historiker, f. 21 mars 1756 i Leksbergs
socken,. Skaraborgs län, d. 15 jan. 1804 i Skara,
blef 1772 student i Uppsala, 1778 filos. kandidat,
antogs s. å. till e. o. amanuens vid K. biblioteket
i Stockholm samt blef 1779 filos. magister (primus)
i Uppsala, 1780 literarum humaniorum docens och
1784 e. o. adjunkt. K. gjorde sig känd som
utmärkt undervisare och skicklig, ytterligt noggrann
forskare, särskildt på svenska lärdomshistoriens och
bibliognosiens område, samt blef i det 1786 genom
hans nitälskan stiftade Historiska sällskapet (se
Historiska föreningar) den själfskrifna
medelpunkten och allas rådgifvare. 1796 erhöll och
1797 tillträdde K. ett lektorat i grekiska vid
gymnasiet i Skara, där han (i förening med P. Luth
och L. Kjerner) utgaf ett par häften, "Skara
månadsskrift" (1798). – K:s af trycket utgifna
arbeten (förtecknade i "Biogr. lexikon", d. 7) äro
af mindre betydenhet, men bland hans i K. biblioteket
i Stockholm förvarade litterära kvarlåtenskap
märkas två om utomordentlig flit vittnande,
ofullbordade handskrifter af värde: Repertorium Sueciæ
biographicum
, en anvisning på källor för
lefvernesbeskrifningar öfver svenska män och kvinnor, samt
Repertorium Sueciæ diplomaticum, en förteckning
på diplom och tryckta handlingar i svenska historien
sedan 1521.

4. Karl Johan K., den föregåendes broder,
teolog, predikant, pedagog, f. 10 dec. 1767 i Skara,
d. där 10 maj 1835, student i Uppsala 1784, filos.
magister 1791 och docent i historia 1792. Professor
Tingstadius erbjöd honom för hans insikter i
österländska språk docentur äfven i detta ämne. 1796
utnämndes K. till gymnasieadjunkt i Skara samt
kyrkoherde i Vings prebendepastorat, 1801 till andre
teol. lektor med Vinköl till prebende samt 1805
till förste teol. lektor och kyrkoherde i Götene.
1809 blef han teol. doktor samt fick 1818 teol.
professors namn, heder och värdighet. 1825 blef
han domprost i Skara. 1826 träffades han af ett
slaganfall, som för hans återstående lifstid band
honom vid sjuksängen i svåra plågor. – K. var
en mild, älsklig och djupt anlagd personlighet samt
framstående både som pedagog och predikant. Men
han saknade därjämte ingalunda begåfning för
mera praktiska värf. Då Skaraborgs läns k. hushållningssällskap stiftades
(1807), blef K. dess sekreterare och fortfor därmed i 10 år. Stor del
hade han i stiftandet (1816) af Skara stifts bibelsällskap, hvars vice
ordf. han blef. Vid riksdagarna 1809–25 var K. stiftets representant.
Bland hans skrifter må nämnas Hebreisk språklära jemte inledning om
hebreiska litteraturen och sättet att lättare lära språket

(1818) samt dissertationer och tal.

5. Gustaf K., den föregåendes broder,
orientalist, teolog, f. 20 okt. 1773 i Skara, d. 30 dec.
1828 i Uppsala. K. blef student i Uppsala 1791,
filos. magister 1797 och teol. kandidat 1800,
hvarefter han utnämndes till docent i gamla och nya
testamentets exegetik. Under de närmast följande
åren företog han utrikes resor samt studerade
österländska språk vid universiteten i Rostock, Paris och
Göttingen. På grund af ett fördelaktigt vitsordadt
specimen vid Göttingens universitet utnämndes han
1806 till akademiadjunkt i Uppsala med grekiska
och österländska språken till läroämne. K. utnämndes
1810 till professor i grekiska språket, hvilken
professur han 1814 utbytte mot en i österländska språk.
1817 lät han prästviga sig och kallades s. å. till
kyrkoherde i Väster-Åkers och Dalby patronella
pastorat med k. tillåtelse att därjämte få behålla
sin professur. Han blef teol. doktor 1818. – Det
djupa religiösa sinnet hade K. gemensamt med sin
farfader, fader och sina bröder. Säkerligen har
man att i hans kontemplativa väsen söka orsaken
till, att de stora förhoppningar vetenskapen hyste
om honom icke uppfylldes. Det enda arbete af K.,
som väckte någon större uppmärksamhet, var den
bekanta skriften Samtal med mig sjelf om verlden,
menniskan och Gud
(1824; 2:a uppl. 1827). Den
innehåller en själfbekännelse, som är ett troget
uttryck af hans väsen och åskådning. Han framstår i
den som svedenborgian af öfvertygelse. Redan som
barn hade han i hemlighet studerat Swedenborgs
skrifter i faderns bibliotek. En skarp recension i
tidskriften "Svea" föranledde utgifvandet af Försök
att utreda några vigtiga frågor
, som utkom året
före hans död. För den yttre världen syntes K.,
i den mån han blef äldre, alltmer främmande. I
sällskap var han tyst och sluten, men i förtroligare
kretsar meddelade han på ett fängslande sätt sin
inre rikedoms skatter. I förening med sin broder
O. A. Knös och G. Rosén utgaf han Ossians
skaldestycken
(h. 1–3, 1794–1800). Bland hans öfriga
arbeten må nämnas <i><Chrestomathia syriaca maximam
partem e codicibus manuscriptis collecta</i> (Göttingæ
MDCCCVII) och De lingua Sabæorum (i "Acta
societatis scientiarum Götting."). Han efterlämnade
äfven en stor mängd akademiska dissertationer.

6. Tekla Levinia Andrietta K., den
föregåendes dotter, författarinna, f. 17 juni 1815

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free