Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kokain - Kokainförgiftning. Se Kokain. - Kokainhydroklorid. Se Kokain. - Kokainism. Se Kokain. - Kokan - Kokapparater, tekn. 1. I allmänhet smärre upphettningsanordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
("infiltrationsanestesi", efter Schleich). Genom
tillsats af ett spår adrenalin till vätskan
bringas blodkärlen till stark och långvarig
sammandragning. Detta bidrager till känsellösheten och
förlångsammar kokainets uppsugning och bortförande
från platsen, hvarigenom dess lokalt bedöfvande
verkan blir långvarigare och starkare. Opererande
i den så behandlade väfnåden blir så godt som
oblodigt. - Äfven kan man, för att möjliggöra
smärtfria operationer, framkalla känsellöshet inom
en viss nervs område genom att anbringa kokain på
den blottade nervstammen ("regionär anestesi",
mindre vanlig). - Slutligen kan man anestesera
benen och nedre delen af bålen genom att inspruta
ett lämpligt lokalanestetiskt medel mellan ett par
ländkotor in i ryggradskanalen. Denna djärfva metod,
som väsentligen utbildats af Bier, har vanligen
kallats "ryggmärgsanestesi" 1. "spinalanestesi"
(äfven "subaraknoidalanestesi", emedan insprutningen
sker innanför spindelväfshinnan, arachnoidea, i det
ganska vida vätskefyllda rummet mellan denna och
mjuka hjärnhinnan, pia). Det anestetiska medlet
verkar dock antagligen ej på ryggmärgen, utan på de
från denna utgående nervrötterna, företrädesvis de
bakre (sensibla), hvarigenom känselnervledningen
från de nämnda kroppsdelarna afbrytes för en
längre stund. Kokain egnar sig dock på grund af
sin betydliga giftighet ej till spinalanestesi; i
stället ha användts tropakokain, novokain, stovain
eller ännu andra, mindre giftiga ersättningsmedel. -
Mot magsmärtor och kräkningar, äfven sjösjuka,
försökes kokainsalt invärtes i dos af l till högst
5 cg. En utvärtes användning i salfva förekommer
äfven å smärtande hudåkommor, mot klåda o. d.
C. G. S,
Kokainförgiftning. Se Kokain.
Kokainhydroklorid. Se Kokain.
Kokainism. Se Kokain.
Kokan (ry. Kokand, pers. Chokand). 1. Fordom kanat i
Väst-Turkestan, sträckte sig, då det var som störst,
på ömse sidor om Sir-Darja från Kinas gräns till
närheten af Aralsjön och bildar nu, sedan det 1875-76
eröfrats af ryssarna, under namnet Fergana (se
d. o.) en provins i ryska generalguv. Turkestan. Det
forna kanatets dynasti härstammade direkt från
Timur. K. var 1511-97 beroende af Buchara och var
sedan själfständigt, tills det 1841 åter eröfrades
af Buchara. I nyare tid led landet af ofta upprepade
tronstrider. Däraf begagnade sig ryssarna, hvilka
1853 framryckte uppför Sir-Darja, eröfrade staden
Akmes-djid, där de anlade fästet Perovskij,
och voro slutligen herrar öfver kanatets norra del,
mellan Aralsjön och Issik-kul, af hvilken de 1865
gjorde en rysk prov., Turkestan. Sedan en revolution
i K. fördrifvit den ryska beskickningen därstädes,
besatte ryssarna 20 febr. 1876 hufvudstaden,
och en ukas af 2 mars s. å. förklarade resten af
kanatet för en rysk provins med namnet Fergana. -
2. Fordom hufvudstad i nämnda kanat, ligger omkr. 10
km. s. om Sir-Darja i en mycket fruktbar trakt. 99,200
inv. (1908). K. har liflig bomulls- och silkesodling,
flera industrier och ett arkitektoniskt framstående
gammalt kanpalats, en mycket stor fyrkantig
byggnadskomplex med många gårdar och byggnader,
murar och grafvar, fyra hörntorn och midteltorn,
klädda med glaserade hvita, gröna och blå tegel.
l o. 2. J. F. N.
Kokanada, hamnstad i distriktet Godavan, Madras,
Indien, vid en nordlig mynningsarm af Godavari. 48,096
inv. (1901). K. är exporthamn för Godavaris rika
omgifning, företrädesvis för bomull, ris, socker
och oljefrön.
Kokapparater, tekn. 1. I allmänhet smärre
upphettningsanordningar för kokningsändamål, som
användas, då kokningen är af kortare varaktighet eller
mindre omfattning och det därför är af ekonomisk
vikt att ha lätt igångsatta apparater med liten
värmeabsorption. Vid kokning i större skala användas
däremot eldstäder med afsevärd värmemagasinering,
såsom ugnar, spisar, ångkök o. d. De mest förekommande
kokapparaterna äro fotogen-, sprit- och gaskök samt
elektriska värmeapparater. För mindre kokningsbehof
ha i hushållen länge användts fotogenkök
och spritkök, hvilka kännetecknats därigenom, att det
flytande bränslet uppsuges ur sin behållare genom en
veke och förbrännes direkt från densamma. Att en dylik
anordning är mindre ekonomisk och angenäm, framgår
af den sotbildning och det os, som åtfölja sådana
kök. En svensk uppfinning, fotogenköket Primus, som,
konstrueradt af ingenjör F. V. Lindqvist, framträdde
1892, åstadkom en fullständig omhvälfning härutinnan,
i det den införde principen att förgasa bränslet före
dess antändning och därigenom möjliggjorde såväl en
fullständigare förbränning som väsentlig ökning af
förbränningsintensiteten. Primusköken äro numera en
betydande svensk exportartikel, känd i alla delar af
världen liksom svenskt järn och svenska separatorer. I
dessa kök (fig. l o. 2) användes ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>