Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kondensor - Kondh, detsamma som khond (se d.o.). - Kondiktion - Kondition - Konditional - Konditionalis - Konditionalism - Konditional konjunktion. Se Konditionalsats. - Konditionalsats - Konditionalt-koncessiv. Se Koncessivsats. - Konditionera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
två zoner med öfvergång i hvarandra, nämligen en
kallare upptill och en varmare nedtill. Enl. Daltons
lag är det tillnärmelsevis konstanta, absoluta trycket
hvar som helst i kondensorn = summan af de därstädes
rådande ång- och lufttrycken, hvaraf det förra beror
allenast af temperaturen på stället. Häraf följer,
att i den varmare zonen ångtrycket företrädesvis
är rådande, hvarför varmvattnet, hvilket uttages
längst ned i kondensorn, i det närmaste kommer
att uppvärmas till en mot nämnda tryck svarande
temperatur, d. v. s. i högsta möjliga grad. I
kondensorns öfre zon åter, där kondenseringen
afslutas, är följaktligen lufttrycket förhärskande
och temperaturen hos luften obetydligt högre
än kylvattnets, d. v. s. luften förekommer här
starkt koncentrerad, hvarför den med minsta
möjliga arbete kan medelst torr luftpump afsugas
från kondensorns öfverdel. Varmvattnet får ofta
afrinna af sig själft genom ett s. k. barometerrör (=
fallrör af 10–11 m. längd, i hvilket den nedhängande
varmvattenpelaren kan öfvervinna atmosfärens tryck);
stundom användes äfven pump för bortskaffandet
af detsamma. Motströmskondensorns hufvudsakliga
fördelar framför parallellströmskondensorn äro
sålunda följande. Luftpumpsarbetet blir vid samma
vakuum betydligt mindre hos den förra än hos den
senare, och detsamma gäller äfven om erforderliga
kylvattensmängden på grund af bättre värmeutbyte
mellan ånga och vatten i en motströmskondensor. Den
högre temperatur, hvarmed varmvattnet lämnar den
senare, medför äfven bränslebesparing vid direkt
användning af detsamma för matning af pannorna. –
I ytkondensorn, uppfunnen af engelsmannen Hall
omkr. 1850, kommer, som ofvan nämnts, kylvattnet
aldrig i beröring med ångan, hvars kondensat, såsom
icke pannstensbildande, därför kan med fördel användas
som matarvatten (sjömaskiner). Är kondensorn ansluten
till en vanlig ångmaskin, erfordras emellertid i regel
en s. k. fettafskiljare, i hvilken kondensatet renas
från cylinderoljan. Ytkondensorn förses merendels med
våt luftpump för bortskaffande af luft och varmvatten;
kylvattnet, det s. k. cirkulationsvattnet,
tryckes medelst cirkulationspumpen (kolf-
l. centrifugalpump) genom tuberna. Ibland anordnas
ytkondensorer äfven enl. motströmsprincipen
och förses då med torr luftpump.
E. R-r.
Kondh, detsamma som k ho n d (se d. o.).
Kondiktiön (lat. condi’ctio, af condlcere,
förkunna), rom. rätt^ var urspr. ett förkunnande
eller en uppfordran af käranden till svaranden,
att denne skulle inom viss tid inställa sig inför
pretor för att välja judex. Kondiktionsförfarandet
(legis actio per condictionem), som var en senare än
legis actio sacramento och legis actio per judicis seu
arbitri postulationem införd form för den judiciella
processen, hade således sitt namn däraf, att processen
inleddes genom en sådan condiclio. När sedermera
legisaktionsprocessen ersattes af formularprocessen,
användes condictio som beteckning för ett särskildt
slag af actiones, nämligen sådana, som gingo ut på ett
certum dåre (en fullt individualiserad prestation) och
grundades på en strängt ensidig förpliktelse. Sålunda
kallas talan på grund af såväl försträckning (mutuum)
som ensidig utfästelse till ett certum i form af
stipulation (se d. o.) för condictio. Likaså betecknas
som condictio den actio, som ges i. följ d
af obehörigt riktande på annans bekostnad och sorn
går ut på återlämnande af så mycket, som motsvarar
riktandet. Kondiktionen har därför efter hand fått
karaktären af en personlig återvinningstalan. Rid.
Kondition (lat. condi’cio 1. condi’tio), villkor,
af-tal, beting; existensvillkor; tillstånd,
beskaffenhet; anställning, tjänst hos enskild
person (t. ex. som handelsbiträde, handtverksgesäll,
huslärare o. d.); i idrottsspråk betyder "i kondition"
krafttillstånd. Människan eller djuret kan under olika
förhållanden vara i väsentligen olika kondition, och
det är träningens uppgift att sätta individen i bästa
möjliga kondition till en kommande täfling. En häst
t. ex. säges vara "i god kondition", då hans hjärta,
lungor, nerver, muskler m. m. äro i sådant tillstånd
och så utvecklade, att han under täflingen förmår
uppbjuda hela sin kraft, utan att ansträngningen
medför skadliga följder för hans välbefinnande. När
hästens kondition icke lämnar något öfrigt att önska,
säges han vara "fit" (se d. o.). B. C-m.
Konditionäl (af lat. conditio, villkor), villkorlig.
Konditionälis, fr. conditionnel (af lat. condi’tio,
villkor), en i franskan och andra romanska språk
förekommande nybildad, således icke från latinet
ärfd modus, sammansatt af infinitiv med verbet
avoir: faimer-ais, jag skulle älska, je vendr-ais,
jag skulle sälja, o. s. v. Konditionalen uttrycker
öfver hufvud en beroende handling, t. ex. j’espérais,
qu’il viendrait, jag hoppades, att han skulle komma,
och brukas i synnerhet i konditionala 1. villkorliga
hufvudsatser (med eller utan bisats) i sådana fall, då
den konditionala satsfogningen uttrycker förutsättning
och följd som stridande mot verkligheten, t. ex. si
j’y étais, cela ne se ferait pas, om jag vore där,
skulle detta icke hända. Konditionalen har två
tempora, 1) present: j’aimerais, jag skulle älska, med
presensbetydelse, 2) passé: faurais aimé, jag skulle
ha älskat, med preteritibetydelse. Lll.
Konditionali’sm, läran om villkorlig odödlighet. Se
Apokatastasis och Eskatologi.
Konditionäl konjunktion. Se Konditional-sa t s.
Konditionälsats 1. Konditionäl bisats (af
lat. condiftio, villkor), villkorssats, en
sådan bisats, som innehåller ett villkor eller
en förutsättning för hufvudsatsens handling,
t. ex. om det regnar, stannar jag hemma. Äfven
hufvudsatsen, som innehåller följden, går ofta,
med hänsyn till satsernas ömsesidiga beroende af
hvarandra i modus och tempus, under benämningen
konditionalsats. Konditioualsat-sen kan inledas af en
s. k. k o n d i t i o n a l konjunktion (t. ex. om,
ifall, därest), men kan äfven karakteriseras
af den direkta frågesatsens ordföljd (kommer
B. hit, så går jag) och saknar då konjunktion.
Lll.
Konditionalt-koncessiv. Se Koncessivsats.
Konditionera (se Kondition), vara anställd i
enskild tjänst; utröna beskaffenheten af särskildt
fuktighetshalten hos vissa handelsvaror och därigenom
bestämma dessas verkliga handelsvikt. - I synnerhet
silke och halffärdigt kamgarn (s. k. kammzug)
underkastas konditionering, men äfven lös ull och
färdigspunnet ullgarn samt andra hygroskopiska ämnen
bruka stundom konditioneras, synnerligast när tvist
uppstått mellan köpare och säljare. Då silke ur luften
kan uppsuga fuktighet ända till 30 proc. af sin egen
vikt och ull kan
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
