Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konditionera - Konditionering. Se Konditionera - Konditor - Kondoleans - Kondolens. Se Kondoleans. - Kondolera. Se Kondoleans. - Kondominat - Kondonationsbref - Kondoren. Se Kamgamarna. - Kondoriträ - Kondratenko, Roman - Kondratowicz, Ludwik - Kondrin - Kondrit. 1. Med., inflammation i broskväfnaden. Se Osteokondrit och Perikondrit. - Kondrit. 2. Miner. Se Meteorsten. - Kondrodit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
719
Konditionering-Kondrodit
720
innehålla 40 proc. vatten utan att kallas våt,
inses lätt, att en undersökning ang. fuktigheten
är synnerligen viktig för att skaffa
likformighet och rättvisa vid affärer i dessa
varuslag. Konditioneringen tillgår på följande
sätt. Sedan åtskilliga prof (tillsammans omkr. 1/2
kg.) uttagits från olika delar af partiet i fråga,
vägas dessa, först i rått, sedan i fullkomligt
torrt tillstånd, hvarefter hela partiets torra vikt
beräknas. Till den torra vikten läggas vissa procent,
motsvarande tillåten vattenhalt, och normalvikten
erhålles. Enligt internationell öfver-enskommelse må
för silke tilläggas 11 proc., för kardull 17 proc. och
för kamull 18’/4 proc. af torrvikten, för att partiets
normal- eller handelsvikt må erhållas. Vägning och
torkning verkställas i en för ändamålet särskildt
konstruerad apparat, k o n-
Konditioneringsapparat. a korg af galvaniserad
järntråd, 6 bunsenbrännare, c termometer, rf inlopp
för torr, kall luft, e aflopp för fuktig luft, /
utlopp för förbränningsgaser, g klaff för reglering
af lufttillopp, h våg inom glashuf.
ditioneringsapparat (se fig.). - K o n d i-t i o n
e r a d, beskaffad, i ett visst tillstånd (väl eller
illa konditionerad; om bokband o. s. v.). G. A. W.
Konditionering. Se Konditionera.
Konditor (af lat. condire, insylta, krydda),
sockerbagare. – Konditori, sockerbageribod; damkafé.
Kondoleans [-lea’ns] 1. K o n d o l e’n s
(fr. con-doléance, af lat. con, med, och dolére,
känna smärta), betygelse af deltagande i en annans
sorg eller olycka (i synnerhet vid dödsfall),
sorgebety-gelse. - Kondoléra, betyga sitt deltagande,
"beklaga sorgen".
Kondole’ns. Se Kondoleans.
Kondoléra. Se Kondoleans.
Kondominät (af lat. con, tillsammans, och domi-näri,
härska), flera härskares samfällda öfvervälde öfver
ett landområde, en stad, o. s. v. I freden i Wien
30 okt. 1864 skapades ett sådant kondominat genom
bestämmelsen, att Preussen-Österrike skulle gemensamt
härska öfver Slesvig-Holstein, hvilket kon-
dominat genom fördraget i Gastein 14
aug. 1865 ändrades därhän, att det
delades mellan Preussen och Österrike.
(S. B.)
Kondonatiönsbref (af lat. condonatio, gåfva),
gåfvobref.
Kondoren [-dåren; sp. condor]. Se Kamga-marna.
Kondoriträ, bot., ett till finare möbler och sniderier
användt ljust rödbrunt, ganska hårdt och tungt trä,
som erhålles af det i tropiska Asien inhemska, i
tropiska Afrika och Amerika odlade kon-doriträdet,
Adenanthera pavonina L., af fam. Legu-minoscK,
afd. Mimosoidece. G. L-m.
Kondrate’nko, Roman, rysk militär, f. 1857, var
efter hvartannat chef för Uralska arméafdelnin-gens
stab, chef för 20 :e skytteregementet, chef för 7:e
östsibiriska skyttebrigaden (vid japanska krigets
utbrott förvandlad till division). Fr. o. m. juli 1904
deltog K. i Port Arthurs försvar och var i själfva
verket försvarets egentlige ledare, främst icke blott
genom personlig tapperhet och rådighet och genom
grundliga och omfattande kunskaper, utan äfven genom
sin karaktär. Han dödades af en bomb 2 dec. 1904.
Lll.
Kondrato’wicz [-tj], L u d w i k (pseud. W \ a-dysJaw
Syrokomla), polsk poet, f. 1823, d. 1862, vann sin
popularitet hufvudsakligen g^nom en samling i versform
omarbetade familjekrönikor och historiska traditioner
med titel Gawe.dy i rymy ulotnie (1853), poetiska
berättelser med folkliga stoff, och den episka dikten
Urodzony Jan Deborog. Stor litterär betydelse för
Polen hade K. genom sina poetiskt förträffliga, om
också ej filologiskt tillfredsställande tolkningar
af Polens latinska poeter: Ko-chanowskis Elegier
och oden, Smogulicki, Bielski, Szymonowicz
m. fi. Bl. a. öfverflyttade han på polsk vers
Staenelius’ "Flyttfåglarna". Hans samlade verk utkommo
1872 (ny uppl. 1890). A-d J.
Kondrln (af grek. cho’ndros, brosk), kem.,
brosk-lim, ett slags lim, som erhålles af
permanenta brosk, liknar lim till utseendet, men
har icke limmets bindande egenskaper och fälles
icke heller som detta af garfämnen. Kondrin
är ej någon kemiskt enhetlig substans.
P- T. C.*
Kondrit (af grek. cho’ndros, korn, brosk). 1. Med.,
inflammation i broskväfnaden. Se Osteo-k o n d r i
t och Perikondrit. - 2. Miner. Se Meteorsten.
Kondrodit (af grek. chondro’s, kornig), miner.,
en naturlig mineralgrupp, innefattande de tre
närbesläktade mineralspecies humil, kondrodil och
klino-humil. Af dessa tre mineral kristalliserar det
förstnämnda i rombiska systemet, de båda senare i
mono-klina former, som stå de rombiska utomordentligt
nära. Till sin sammansättning kunna dessa mineral
betraktas som blandningar mellan Mff2 Si 04 (olivin)
och olika mängder Mg F12 (jfr H u m i t, där på grund
af tryckfel står Mg Fe2 i st. f. Mg F12) och Mg (OH)2
(tillsammans uppgående till nära 16 proc.). De tre
mineralens hufvudaxlar förhålla sig som 7:5:9, och
biaxlarna äro lika, så att man äfven kan hänföra dem
till en gemensam grundform. Då förändringen i längden
af hufvudaxeln motsvaras af förändringar i den kemiska
sammansättningen, har man här ett utmärkt exempel på
"morfotropi". De tre mineralen ha förr ansetts vara
identiska, till dess man genom optiska undersökningar
funnit, att
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
