- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
901-902

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kontingent - Kontingentborgare - Kontingentera. Se Kontingent. - Kontingenteringsskatt. Se Reparationsskatt. - Kontinuation - Kontinuera - Kontinuerlig - Kontinuerliga storheter. Se Kontinuerlig. - Kontinuerlig funktion. Se Kontinuerlig. - Kontinuitet - Kontiolaks - Konto

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vidröra), andel, bidrag; särskildt den andel af manskap (stundom äfven af vapen, penningar eller materiel), som en del af en stat eller en medlem af ett förbund skall lämna till den gemensamma hären. Ordet nyttjas äfven för att beteckna det antal manskap (årskontingent), som vid ett visst tillfälle skall inställa sig till tjänstgöring. - Kontingentera, bidraga, deltaga i. C. O. N.

Kontingentborgare. Magistraterna i de svenska städerna hade en tid rätt att bevilja personer tillåtclse att under viss kortare tid idka handel, utan skyldighet att söka burskap, men emot en öfverenskommen afgift, kallad genant, och mot förbindelse att efter nämnda tids utgång förvärfva burskap. Sedan denna rätt upphört, blef, genom Handelsordinantien 21 mars 1673, § 5, en formlig rätt tillagd adeln samt dem, som å sina sysslor hade kunglig fullmakt (undantagande kronouppbördsmän), att, utan förbindelse att vinna burskap, men emot en efter näringen lämpad afgift till staden, under namn af kontingent, handla i gross, men ej i minut. Denna rättighet att utan burskap mot en dylik afgift idka handel utsträcktes med tiden till andra personer (afskedade officerare, kvinnor m. fl.). Om afgiften egde de att förena sig med staden och i sådant afseende anmäla sig hos magistraten. De, som på detta sätt vunnit en mera eller mindre vidsträckt handelsrätt, kallades kontingentborgare, men voro ej fullt likställda med andra borgare. Så t. ex. deltogo de ej i val till borgmästare och rådmän. Genom de nu gällande villkoren för idkande af näring (k. förordn. af 18 juni 1864) har denna rättighet försvunnit och, äfven om den står kvar som ett privilegium för adeln, förlorat all praktisk betydelse.
Th. B.*

Kontingentera. Se Kontingent.

Kontingenteringsskatt. Se Repartitionsskatt.

Kontinuation (se Kontinuera), fortsättning utan afbrott, vidmakthållande af ett oafbrutet sammanhang.

Kontinuera (lat. continuare), fortfara utan afbrott; framhärda uti.

Kontinuerlig (se Kontinuera), sammanhängande, oafbrutet fortgående (se t. ex. Feber, sp. 1480), oaflåtlig. - Kontinuerliga storheter, mat., kallas storheter, så beskaffade, att man alltid till en uppgifven storhet kan finna en annan, som skiljer
sig från den första med en kvantitet, mindre än någon ändlig storhet. Motsatsen är diskreta storheter. Så äro t. ex. linjer kontinuerliga storheter, enär man alltid kan finna två linjer, hvilkas skillnad är mindre än någon ändlig kvantitet. Däremot äro de hela talen diskreta storheter, för så vidt de behandlas inom talteorien, emedan skillnaden mellan två af dem ej kan vara mindre än en hel enhet. - Kontinuerlig funktion, mat., kallas en funktion, som kontinuerligt öfvergår från ett värde till ett annat, då den oberoende variabeln kontinuerligt ändras; motsatsen är diskontinuerlig funktion. Så är t. ex. funktionen x^2 en helt och hållet kontinuerlig funktion, däremot 1/x en delvis diskontinuerlig sådan, enär den för värdet x = 0 öfvergår från + oo till - oo. (I.. F.)

Kontinuerliga storheter. Se Kontinuerlig.

Kontinuerlig funktion. Se Kontinuerlig.

Kontinuitet (lat. continuitas), oafbruten följd, bibehållet sammanhang mellan ett förflutet och ett vardande; fortgång; mat., en storhets egenskap att vara kontinuerlig. Leibniz var den förste, som till rang af naturlag upphöjde kontinuitetens lag, enligt hvilken allting i naturen sker med omärkliga gradskillnader. Han formulerade den sålunda: natura non facit saltus ("naturen gör icke några språng").

Kontiolaks (Ko’ntiolahti), socken af Libelits’ härad och domsaga, Kuopio län, Finland. Landareal 879 kvkm. Befolkningen, finsk, 10,996 pers. (1908). K. innesluter Joensuu stad och utgör jämte denna ett imperiellt pastorat af 1:a kl., Nyslotts stift, Karelens öfre prosteri. Pastoratets folkmängd 15,651 pers. (1908). A. G. F.

Konto, plur. Konton 1. Konti (it. conto, af lat. computus} sammanräkning; fr. compte, eng. account, ty. konto), eg. räkning, räkenskap, kallas i bokföring en i debet- och kreditform ordnad sammanställning af alla räkenskapsposter, som afse ett visst räkenskapsobjekt. Ett sådant konto föres i regel på två mot hvarandra liggande sidor (mer sällan på två vertikalhalfvor af samma sida), af hvilka den vänstra sidan (1. sidhalfvan), som upptill betecknas med ordet debet, upptager debetposterna (räkenskapsobjektets genom mottagna värden uppkomna skulder), föregångna af ordet an, den högra, som upptill betecknas med ordet kredit, kreditposterna (räkenskapsobjektets genom aflämnade värden uppkomna tillgodohafvanden), föregångna af ordet per (jfr Bokföring, sp. 951-952, och Kredit). Namnet på det räkenskapsobjekt kontot afser sättes som gemensam öfverskrift öfver båda sidorna. Vid den fullständiga (dubbla) bokföringen erhåller hvarje räkenskapsobjekt sitt särskilda konto. Därvid kan man gå mer eller mindre långt i specificering; så t. ex. kan man föra ett allmänt varukonto för samtliga varor eller ett särskildt konto för hvarje varugrupp (t. ex. kolonialvaror) eller för hvarje särskild vara (t. ex. kaffe) eller varuart (t. ex. rio-kaffe) o. s. v. Allteftersom de olika kontona afse personer eller saker (sakliga förhållanden), kan man skilja mellan personliga (personella) 1. lefvande konton och opersonliga (impersonella) 1. döda konton. Då emellertid vid fullständig bokföring hvarje räkenskapsobjekt personifieras, d. v. s. tänkes som en person, som dels af andra räkenskapsobjekt mottager och dels till sådana aflämnar värden och hvars konto debiteras för det mottagna och krediteras för det aflämnade, intaga dessa två slag af konton i räkenskapsafseende egentligen samma ställning och behandlas också som fullt likartade, hvilket dock ej hindrar, att i vissa handelsböcker företrädesvis konton af ettdera slaget kunna sammanföras (så upptagas i regel blott personliga konton i den s. k. reskontran; däremot innehåller hufvudboken regelbundet såväl personliga som opersonliga konton). Vissa handelsböcker föras alltid i kontoform, så t. ex. kassaboken (som består af ett uppslag för uppslag fortsatt kassa konto), reskontran och hufvudboken (hvilka hvardera innehålla ett flertal konton); andra handelsböcker åter, såsom memorialen och journalen, föras icke i kontoform, utan i fortlöpande text sida efter sida.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free