Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kooperation, samverksamhet. I. Konsumentföretag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
955
Kooperation
956
kvinnogillena (Women’s guilds), har från
Storbritannien utbredt sig till åtskilliga andra
länder. Det beräknas, att öfver 90 proc. af
medlemmarna inom den konsumentkooperativa
rörelsen i Storbritannien tillhöra den egentliga
lönearbetarklassen. Köreisen iakttar partipolitisk
neutralitet.
Konsumentkooperationen har spridt sig till olika
länder inom och äfven utom vår världsdel, och
dess kvalitativa tillväxt har med vissa undantag
där hållit ganska jämna steg med den industriella
utvecklingen. Ryssland torde emellertid ha det
största antalet konsumentföretag af grupp l och
2: vid början af 1908 3,510 (hvaraf öfver tre
fjärdedelar på landsbygden), men med endast 550,000
medlemmar. - Därnäst kommer Frankrike med 2,500
(vid 1909 års ingång), af hvilka 2,260 hade 725,770
medl.; ett motsvarande antal hade under 1908 en
totalomsättning på 2281/4 mill. frcs. Föreningarna
tillhöra olika riks- och distriktsförbund, hvilka
delvis stå i strid med hvarandra, enkannerligen
af partipolitiska skäl. Partiinköpsrörelsen är
relativt föga utvecklad. - I Schweiz voro vid 1908
års utgång 295 föreningar anslutna till Allmänna
förbundet af konsumtionsföreningar. Af dem hade
279 188,000 medl.; omsättning under 1908 öfver 81,6
mill. frcs, nettoöfverskott nära 6,7 mill. frcs. Ett
antal föreningar står utanför nämnda förbund, som
själft drifver ett en-gros-företag (omsättning under
1908 17 mill. frcs). Förbundet i fråga intar en
socialpolitiskt progressistisk, men partipolitiskt
neutral ståndpunkt. - I Tyskland, där kooperationen
först framträdde som en handtverkarrörelse för
anskaffande af billiga penninglån, råmaterialier
etc., utgjorde vid utgången af 1908 de anmälda
konsumtionsföreningarna 2,220, med nära 1,230,000
medl. Af konsumtionsföreningarna tillhörde 1,020
(med nära 967,000 medl. och under 1908 en omsättning
af 276 mill. mark samt ett nettoöfverskott af mer
än 20 mill. mark) de tyska konsumtionsföreningarnas
centralförbund, under det att 266 föreningar (med
257,000 medl., en omsättning af 69 mill. och ett
nettoöfverskott af mer än 7 mill. mk) tillhörde
Det allmänna förbundet af tyska förvärf s- och
hushållsföreningar, som är det äldsta, medan
centralförbundet kom till stånd efter den 1902
inträdda splittringen. Allmänna förbundet intar
en afgjordt neutral ståndpunkt i partipolitiskt
hänseende. Centralförbundet proklamerar lifligt
nog partipolitisk neutralitet, medan medlemmarna,
som i stort sedt representera arbetarklassen, ganska
allmänt tillhöra socialdemokratien. Riksförbunden
äro indelade i revisionsförbund, som kunna utse
förrättare af den lagligen påbjudna revisionen. Tyska
konsumtionsföreningarnas partiinköpsförening,
med hufvudsäte i Hamburg och sammanhängande med
centralförbundet, hade 1909 en omsättning af nära 75
mill. mk. Föreningar, tillhörande centralförbundet,
hade 1908 en egen produktionsverksamhet, hvars
alster åsattes ett värde af nära 37 mill. mk. Bland
öfriga konsumentkooperativa sällskap märktes 1908
bortåt 800 bostadsföreningar (med nära halftannat
hundratusental medlemmar) samt ett ringa antal
bageri- o. d. föreningar. - I Österrike är den
kooperativa rörelsen mångsidigt utvecklad, rikast
emellertid på kreditväsendets område. De egentliga
konsumtionsföreningarna utgjorde vid 1909 års
början 1,130, hvartill-kom ett par hundratal
bostadssällskap. 383
af konsumtionsföreningarna, med 207,000
medl., hade 1908 en omsättning på ung. 60
mill. krönen. En-gros-föreningen stannade samtidigt
vid en omsättning, öfverstigande 13 mill. krönen. Här
existera talrika kooperativa förbund, begränsade af
språkligt nationella, geografiska och partipolitiska
skäl. - Ungern, hvars kooperativa rörelse i
allmänhet är liflig, har en starkt centraliserad
konsumentkooperation. - Belgiens kooperativa rörelse
företer däremot en stark splittring och brist på
centralisering. Några föreningar äro neutrala, men
flertalet är sam-mankoppladt med något af de tre
stora politiska partierna: det socialdemokratiska,
det klerikala och det liberala. 1909
utgjorde konsumentsällskapens antal 750. Till
Socialdemokratiska kooperativa förbundet hörde 175
föreningar med 141,000 medl. och en omsättning 1908
på 40,7 mill. frcs. Företag som Mai-son du peuple
(Folkets hus) i Bruxelles och Vooruit (Framåt) i
Gent bilda med sina olika institutioner medelpunkter
för den socialdemokratiska politiska och fackliga
rörelsen. Samma förbunds en-gros-företag hade 1908
en omsättning på endast 3 mill. frcs.
- Italiens konsumentkooperation var i
slutet af 1906 representerad genom 1,450
konsumtionsföreningar och 240 konsumentkooperativa
produktions-föreningar. Många konsumtionsföreningar
äro små.
- I Nederländerna möta vi en icke obetydlig
konsumentkooperativ rörelse; likaledes i Serbien
o. a. europeiska länder. Förenta staterna förete
åtskilliga konsumentkooperativa företagsgrupper,
af hvilka byggnads- och bostadsföreningarna torde
intaga det främsta rummet. 1905 inrapporterades
5,300 sådana med ett medlemstal af P/s mill.; en del
af dessa bör dock karakteriseras snarare som kredit-
än som konsumentkooperativa (jfr Arbetarbostäder).
- I Danmark har landsbygden blifvit
konsumentkooperationens hufvudfält.
Konsumtionsföreningarnas antal var 1909 nära 1,300,
dessas medlemsantal 170,000, och omsättningen
under 1909 belöpte sig till öfver 50 mill. kr.
En-gros-föreningen hade 1909 en omsättning
på omkr. 42 mill. kr. - I Norge beräknades
350 konsumentkooperativa företag finnas till 1908
års utgång. Medlemsantalet skulle vara 90,000.
Endast ett mindretal af dessa föreningar tillhör
Norges kooperativa landsförening. - Finland
visar en stark och månggrenig kooperativ rörelse.
Konsumtionsföreningarna, som där ha sitt fäste på
landsbygden, voro 514 vid 1908 års slut; 431 hade
86,000 medl. och 45*/2 mill. fmks omsättning. Den
en-gros-förening, som existerar vid sidan af
den jordbrukarkooperativa centralandelsaffären
Hankkija, hade 1908 en omsättning på 14,2 mill. fmk.
Kooperationens utveckling bör i väsentlig mån
tillskrif-vas det energiska, partipolitiskt neutrala
sällskapet Pellervo.
I Sverige bildades konsumtionsföreningar redan under
senare hälften af 1860-talet, och under 1870-talets
högkonjunktursperiod kom ytterligare ett antal sådana
föreningar till stånd. Under 1880-talets förra hälft
gick den rörelse, som är känd under namnet Arbetarnes
ring (se d. o.), med sin kooperativa innebörd öfver
landet. Sedan denna domnat af, fort-gingo visserligen
konsumtionsföreningssträfvandena, men de togo ingen
riktig fart förrän under seklets allra sista år. 1899
bildades Kooperativa förbundet, och sedermera har den
konsumentkooperativa rörelsen hastigt nog utvecklat
sig, hvilket
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
