Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvad som gagnar dem själfva. Systemet med rådgifvande japaner vid sidan af en inhemsk regering öfvergafs i aug. 1910, då den siste kejsaren förmåddes att "frivilligt" abdikera och landet som generalguvernementet Chosen införlifvades med Japan. Den siste japanske generalresidenten, Japans krigsminister general Terauchi, hvilken i maj 1910 aflöst Itos efterträdare vicomte Sone, blef Chosens förste generalguvernör.
Litt.: Dallet, "Histoire de l’église de Corée" (1874),
Oppert, "Ein verschlossenes land" (1880),
Ross, "History of Corea" (s. å.),
Gottsche, "Land und leute in K." (i "Verh. d. gesellschaft f. erdk.", 1886),
Cavendish och Goold Adams, "K. and the sacred White mountain" (1894),
Hesse-Wartegg, "Korea" (1895),
Rossetti, "Coréa e coreani" (2 bd, 1895),
Isabella Bishop, "K. and her neighbours" (2 bd, 1898),
Griffis, "K. the hermit nation" (7:e uppl. 1904),
Angus Hamilton, "Korea" (s. å.),
Tayler, "Koreans at home" (s. å.),
Vautier och Frandin, "En Corée" (s. å.),
Millard, "The new far East" (1905),
Mc Kenzie, "The unveiled East" (1906),
och Allén, "Things Korean" (1907).
Dessutom har i ryska finansdepartementet utarbetats en beskrifning af K. i 3 delar (1900).
J. F. N.
Koreanska språket, det språk, som talas på halfön
Korea (se d. o.), intager tills vidare, i likhet
med sin granne japanskan, en själfständig ställning,
då det ännu icke kunnat uppvisas vara besläktadt med
något annat språk. I morfologiskt hänseende torde
det stå japanskan närmast, särskildt med afseende
på nominalflexionens rika och verbalböjningens
torftiga utveckling. Ljudsystemet innehåller 6
vokaler: a, e, t, o, w, ö, flera diftonger med
börjande eller slutande i, konsonanterna k, (, p,
men ej de motsvarande #, J, 6 (ehuruväl g och b hos
oss brukas som tecken för k och p i vissa lägen),
affrikatorna c (tj) och y (dj), frikativorna ch och
///, s, n, m samt både r och l, hvaremot japanskan
har blott r och kinesiskan blott 1. Grammatiskt kön
och artikel saknas. Substantivens böjning sker med
6 olika kasussuffix (för ackus., genit., dat., abl.,
in-strumentalis och lokativus; nomin. saknar suffix),
men mellan stammen och kasusändelsen träder oftast ett
till sin betydelse dunkelt determinativelenient tha,
chö 1. ö. Pluraländelsen är -töl. Ex.: nara-chö-i,
"rike(t)-s", nara-löl-ö-i, "riken(a)-s"; kat-tha-ro,
"med hatten". Dock kan såväl plural- som kasus-ändelse
jämte "determinatfvct" saknas, c-m sammanhanget
tydligt anger meningen. Adjektivet är oföränderligt
och föregår sitt substantiv, t. ex. kchön öip, "stort
hus", kchön cip-töl-ei, "i stora hus". Räkneorden,
grundade på dekadsyste-met, gå icke längre än
till 99. Personliga och demonstrativa pronomina ha
samma plural- och kasus-ändelser som substantivet,
t. ex. /iVt, "han", tie-löl, "de", tie-töl-ö-i,
"deras". Possessiva uttryckas med genit. af
personalpronomina. Relativ saknas och ersattes af
verbets gerundier. Liksom i japanskan och mandschu
saknar verbet all egentlig personal-flexion, men har
ett rikt utveckladt tcnipussystem. Ingen annan form
finnes än aktiv, och af modi finnas blott indikativ
(infinitiv) och imperativ, den förra betecknad genom
suffixet -la, t. ex. ka-la, "gå", mek-ta, "äta",
den senare genom -ke-ra, plur. -<5a, t. ex. fca-ra,
"gån!". Hufvudtempora, presens, pre-teritum, futurum,
fut. exactum, inskjuta sina stam-
tecken mellan roten och suffixet -fa, t. ex. fea-n-to,
jår", mek-nan-ta, "äter", mek-et-la, "åt". Bi-tempora,
imperf., pluskvamperf., konditionalis, bildas
af hufvudtemporas stammar med suffixet -eni,
t. ex. mek-et-eni, "hade ätit". Gerundierna utgöras
af de rena tempusstammarna. Af alla verbformer
finnes dessutom en mängd egendomliga modifikationer
alltefter den tilltalades högre eller lägre rang. Vid
satsbildningen går det styrda ordet före det styrande,
och ordföljden är: subjekt, objekt, verb. - Den
inhemska skriften synes vara en utveckling af det
indiska devanägari, men med särskildt tecken för det
där i konsonanttecknen ingående a, och bkrifves som
kinesiskan i lodräta, från höger till vänster följande
kolumner. Därjämte nyttjas allmänt den kinesiska
skriften, hvilken ingår i all skolundervisning. -
Enligt all sannolikhet fanns förr en ganska betydande
litteratur på koreanska språket; men utom en officiell
öfversättning af Kong-fu-tses arbeten finnas numera
blott några samlingar af poesi, folksägner o. d. på
detta språk. All annan litteratur, riksannalerna,
lagar, afhand-lingar, offentliga inskrifter etc.,
är skrifven på kinesiska, som dock i Korea läses och
talas på ett sätt, som icke förstås af kineserna, och
blott de kristne missionärerna arbeta för det inhemska
språkets höjande. - Jfr de af missionärerna på Korea
utarbetade verken "Dictionnaire coréen-francais"
(med en lexikalisk, en grammatisk och en geografisk
del, 1850) och "Grammaire coréenne" (1881), Aston,
"Comparative study of the japanese and korean
lan-guages" (i "Journal of the Royal asiatic society",
1879), Allén, "Corean tales" (1889), Underwood,
"Introduction to the korean spöken language"
(1890), Scott, "Korean manual" (2:a uppl. 1893),
Arnous, "Korea. Märchen und legenden" (1893), Gale,
"Korean-english dictionary" (1897) och Hul-bert,
"Comparative grammar of the korean langua-ye and
the dravidian languages of India" (1906 -07).
H. A.*
Koreasundet, sundet mellan södra Korea och japanska
öarna Kiushiu och Hondo (Nippon), hvilket förenar
Japanska hafvet med Kinesiska hafvet. Dess bredd
är omkr. 100 km., längden 170 km. Ungefär midt i
sundet ligsa Tsu-shima-öarna, som dela sundet i en
nordvästlig del, Broughtonsundet, och en sydöstlig,
Krusenstcrnsundet. I det senare sundet stod d(^t
ryktbara sjöslaget vid Tsu-shima (se d. o.) mellan
ryssar och japaner 27 maj 1905. J- F- N-
Koregi, C h or e g i. 1. (Grek. choregifa)
Bekostandet och ombesörjandet af körens utrustning. I
Aten hörde koregien till de s. k. enkykliska
leitur-gierna, d. v. s. sådana prestationer,
hvilka som ett slags skattskyldighet gingo i tur
bland de förmögnare medborgarna. Jfr K o r a g. -
2. (Äfven C h o r o g i) Bot. Se St a c hy s.
1. A. M. A.
Koregrafi. Se Koreograf i.
KoréTn, E l, ort i egyptiska prov. (mudirije)
Scharkieh. Omkr. 10,000 inv. J-
F- N.
Koreis,chiter. Se K u r e i s c h i t e r.
KoremoYfosis (af grek. ko’re, pupill, och
mor-ftin, bilda), kir., mindre bruklig benämning
för operationer, som bostå i bildandet af en
artificiell pupill i ögat, såsom iridektomi
och i r i d o-to m i (se dessa ord).
Rsr.*
Koren, norsk släkt, som invandrade i början af
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
