- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1037-1038

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korea ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1037

Koreografi-Korf förgiftning

1038

1600-talet från Dclmenhorst till Bergen. Bland dess
många bemärkta medlemmar må nämnas:

1. Johan K., zoolog, f. 6 juli 1809 i Bergen, d.
där 3 okt. 1885, tog norsk medicinsk examen 1836,
tjänstgjorde 1838-54 som kompanikirurg
vid Bergcnska infanteribrigaden samt
därjämte från 1845 till sin död som konservator
vid den naturvetenskapliga afdelningen af
Bergens museum. Han har - oftast tillsammans med
andra zoologer - publicerat många och värdefulla
bidrag till d^n nordiska hafsfaunan. Bland hans
skrifter må nämnas: tieskrivelse orer Thyone
fusus og Cuvieria squa-mata (i "Nyt magasin for
naturvidensk.", 1845); tillsammans med M. v. Diiben
Ichtyologiske bidrag (i Sv. vet. akadrs handl., 1844)
Öfuersiyt af Skandinaviens echinodermer (s. å.);
tills, med öfverläka-ren Daniclssen tiidrag til
peclinibranchiernes udvik-lingshistorie (1851-52),
Til peclinibranchiernes, holothiiriernes og
sösljernernes udviklingshistorie (1856), llidrag
lil de ved den norske kyst levende pennaluliders
nalurhistorie (1877), Bidrag til de
norske gephyreers naturhislorie (s. å.), i
General-beretningen om den norske nordhavsexpedition
Ge-phyrea, III (1881), Holothurioidea, VI
(1882), Asteroidea, XI (1884) och Pennalulida, XII
(s. å.), samt Nye alcyonidery gorgonider og
pennatulider (1883).

2. Charlotte Amalie K., författarinna,
f. 22 febr. 1831 på Nes (Romerikc), d. 11 maj 1910
i Kristiania, var i yngre år hufvudlärarinna i en
af Zristianias större flickskolor, men egnade sig
sedermera åt historiska studier och skönlitterärt
författarskap. Skrifter: Fra en storbygd (1873,
anonym), Beva-gede lider (1880; ny uppl. 1893 med
titeln Familien Grib), Gertrud (1882),
Hans skjabne (1884), Fra för og nu (1886), Agga
(1889), Moderens testamente (1894) samt en serie
från den brittiska historien hämtade tidsbilder,
Henrik VIII og Anna tioltyn (1896), Dronninger
og partikämpe (1898), Fra Edvard VI:s og Maria den
blodiges lid (1900-01), Dronning Elisnbrt og
Maria Stuart (1907) och To dronninger (1909).

3. Kristian Brinch K., arkivman,
f. 23 maj 1863 i Trondhjcm, tog 1889
filologisk ämbetscxamen och blef 1891 stiftsarkivarie
i Trond-hjom. Några år var han därjämte
bibliotekarie i Videnskabssolskabet. Han har varit
ordf. i Trond-hjems historiske förening sedan dess
stiftande. Skrifter: Om kilder til Norges hislorie
i middelaldcren i engelske arkirer (1893) och en
rad innehållsrika lokal historiska skildringar.
l-3. O- A. O.

Koreografi, K o r e s: r a f i (af grek. choro’s,
dans, och gr<i’fe1n, bcskrifva), uppteckning af danser
medelst en följd konventionella tecken för stegen,
rörelserna och ställningarna, anbragta öfver eller i
förbindelse med tillhörande musiknotcr. Den första
dylika handledningen utgafs 1588 af Thoinot Arbeau
(anagram för Johan Tabourot), som benämnde don
"Orchésographie" (ny uppl. 1888). Feuillot införde
don nya termen med sitt verk "Chorégraphie" (1701),
men döt utförligaste och noggrannaste vorket är Magnys
"Principes de chnré-graphie" (1765). - Koreografis k,
som sammanhänger med koreografi/

Kores, gammaltestamentligt namn på K y r o s
(se denne).

KoresjtsjVnko [ka–––ka], Arseni Nikola-

j e v i t j, rysk tonsättare, f. 1870 i Moskva,
utbildad vid därv. konservatorium, lärare i
kontrapunkt och formlära vid detsamma, har
komponerat 3 operor, musik till Euripides’
"Trojanskorna" och "Ifige-neia i Aulis", större
och smärre orkestersaker, kantaten Don Juan.,
cykler af armeniska och georgiska sånger, flera
häften körer, romanser och pianostycken m.jn.
E. F-t.

Koreutik (af grek. koréufein, dansa), danskonst.

Korff, Johann Albrecht von, baron, rysk diplomat,
f. 30 nov. 1697 på Eegenhof i Kurland, d. 7 april
1766 i Köpenhamn, blef 1740 rysk minister i Köpenhamn
och anställdes 1745 som envoyé extraordinaire i
Stockholm. Här kastade han sig lidelsefullt in i
partistriderna och framträdde vid riksdagen 1746-47
i öfverensstämmelse med sin regerings order som
ifrig befordrare af mösspartiet i dess kamp mot
hattarna. Ledd af personligt hat till rådets främste
man, K. G. Tessin, och okritiskt litande på sina
rådgifvare bland mössorna, strödde K. omkring sig
ryskt guld för att befordra mössornas seger, gick
deras ärenden inför sin egen regering, rekommenderade
deras förslag och råd och öfverdref deras framgångar
och utsikter. Sällsynt taktlös och smidig, öfverhopade
han svenska regeringen med memorial, fulla af
opassande klagomål, närgångna råd och öfvermodiga
hotelser. I nov. 1746 gick han därhän i oförsynthet,
att han tilldelade arffursten Adolf Fredrik en
skrapa för hans förbindelser med hattpartiet. Detta
framkallade emellertid en antirysk demonstration, den
ryktbara, på A. J. von Höpkens initiativ tillkomna,
"Nationella förklaringen". K:s uppträdande vann
till en början mycket gillande i Petersburg och
förskaffade honom (22 jan. 1746) rangen af ambassadör,
men mössornas stora nederlag vid rådsvalen i dec. 1746
öppnade ryska regeringens ögon för öfverdrifterna i
K:s skildring af det inre läget och för hans okloka
tillvägagående. Han fick uppbära många förebråelser,
befalldes inställa penningutbetalningarna till
mössornas riksdagsutgifter och fick i juli 1747
återtaga den lägre rangen af envoyé. Trött vid K:s
öfvcrmod, begärde konung Fredrik i ett handbrof till
kejsarinnan Elisabet hans rappcll. Han rappellerados
också l febr. 1748, men samtidigt underrättades
konung Fredrik om K:s utnämning till gehoimeråd som
tecken på hans goda tjänster, hvarjämte fordrades,
att svenske envoyén i Petersburg, Wulfwenstierna,
skulle återkallas. I maj 1748 förflyttades K. tillbaka
till Köpenhamn. K. var, förrän han 1740 lämnade
Ryssland, president i vet. akad.; han samlade ett
stort bibliotek, hvaraf en betydlig del på 1800-talet
förärades Helsingfors’ universitet. - En biografi
öfver K. finnes författad (1847) af hans frände, den
för sitt deltagande i ryska lagkommissionens arbeten
och som direktor för keiserliga biblioteket bekante
grefve Modest Andrejevitj von K. (f. 1800, d. 1876).
(L. s.)

KorfFörgiftning Hat. ^Mi^nm, af boftufas, korf) har
uppträdt icke blott efter förtärande af korf, utan
äfven efter ätandet af saltadt kött, skinka, fisk
o. a. animaliska födoämnen, som längre tid förvarats
i konsorveradt tillstånd. I färskt tillstånd och i
början af konserveringen har köttet kunnat förtäras
utan men. Under förvaringcn har det s. k. korfgif-t
e t småningom bildats af en specifik bakterie, som

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0551.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free