- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1057-1058

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korkalm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1057

Kornaceer-Kornett

1058

blef 1759 mästare i målarämbetet. Det var mestadels
åt landskapsmåleriet K. egnade sig, först som
rumsdekoratör, sedan som utöfvare af det egentliga
tafvelmåleriet. Han sökte ännu som mästare den
undervisning, som Målarakademien kunde erbjuda, och
erhöll äfven en och annan belöning därstädes (1761
m. fl. år). Men i hufvudsak synes han ha utbildat
sig själf, endast med ledning af de förebilder
af holländska och franska mästare, som den tidens
svenska tafvelsamlingar kunde erbjuda. - Sedan korn
väl äfven den från Paris återvände Sävenbom att
utöfva något inflytande på hans konst. K:s landskap,
merendels i tämligen litet format, framställa vida,
idylliska utsikter öfver lugna ängder, lundar och sjö,
kojor och båtar, ibland med en liten fors eller flod,
någon gång en klipphöj d. Ofta äro de staffagerade med
figurer. Hans färgskala har en varm gul eller brun
grundton, åtminstone i hans större och bättre verk;
i de mindre förefaller den ofta kallare, mer dragande
i grått. Han målade på såväl duk som trä, det senare
dock mera sällan. Jämväl dekorativa väggmålningar,
dörrstycken o. d. träffas af hans hand i Stockholm;
någon enda gång utförde han en genre i liten skala. Ej
heller saknar man bland hans arbeten porträttutsikter,
i synnerhet från Stockholmstrakten. K. valdes
1777 till agré af Målarakademien. Taflor af honom
finnas i Nationalmuseum, konstakademien (hans
receptionsstycke) och i flera andra offentliga
samlingar. De bästa bland dem torde dock vara
i enskildas ego. De äro sällan signerade, men
alltid lätt igenkännliga. K. utbildade Anders Holm,
som ej utan talang fortsatte hans maner, hvarjäme
detta haft inflytande bl. a. på Hilleström d. y.
-rn.*

Kornacéer, bot. SeCornacese.

Korna’ros, Bikentios, it. VincensoCor-naro, nygrekisk
skald. Se Erotokritos.

KornautotypI, en autotypi (se d. o.), vid
hvars framställning i st. f. det vanliga
rutrastret ett s. k. kornraster blifvit användt.
J- Htzg.

Kornbillen, zool. Se Kornvifveln.

Kornblixt, meteor. Se Blixt.

Kornblomma, bot., detsamma som blåklint. Däraf har
klintblommans blåa färg fått namnet korn bl å fen
sammandragning af "kornbloms-blå"). Se C en t au re a.

Kornblå. Se Kornblomma.

Kornborraren, zool. Se Kornvifveln.

Kornbrännvin, brännvin, beredt af säd, företrädesvis
råg.

Korndådra, bot., namn på Neslea paniculata.

Kornein, kem., en albuminoid (se d. o.).

Kornelimiinster, by i preussiska reg. omr. Aachen
(Rhenprovinsen). 3,700 inv. (1900). Klädesfabrik,
stenbrott. K. var fordom abbotstift af
benediktin-orden; abbotskyrkan (från 1200-talet)
har många reliker, och stora vallfärder
företagas dit hvart sjunde år (senast 1909).
(J. F. N.)

Korne’11, bot. Se Cornacese.

Kornellkörs, bot., namn på Cornus mas.

Korner (G o m e r), ett i Cornwall (se d. o.) bosatt
keltiskt folk. Se G o r n e r. Suppl.

Korner [kå’rner], H e r m a n n, tysk
krönike-skrifvare, f. omkr. 1365 i Lybeck,
d. där 1438, var i början af 1400-talet lärare
vid predikarklostren i Halberstadt, Magdeburg och
(Burg vid) Lybeck samt vistades 1431-34 vid Erfurts
universitet, där han

1435 promoverades till teol. doktor. I hans Chrö-nica
noveila (utg. senast af J. Schwalm, 1895), soin
omfattar tiden t. o. m. 1435, utgöres ränningen af
Henriks af Herford, Vincenz’ af Beauvais och Martins
af Troppau krönikor, men sedermera ha- andra krönikor
och muntliga uppgifter tjänat som källor. I Linköpings
stiftsbibliotek förvaras en kodex (omfattande
tiden till 1423), hvilken tillhört domini-kanerna i
Stockholm och utgör en af de (minst sex) bearbetningar
K. företog af sin krönika. "Chronica noveila"
meddelar underrättelser af intresse äfven rörande
Sveriges historia. J- Th. W.*

Ko’rnerup, Jakob, dansk målare, författare, f. 19
nov. 1825, började som arkitekturmålare, men egnade
sig sedermera åt studiet af danska konstminnen från
forntiden och medeltiden, särskildt åt kyrklig
konst. K. har upptäckt och restaurerat många
väggmålningar i danska kyrkor och har särskildt
inlagt stora förtjänster om Roskilde domkyrkas
restaurering. Bland hans skrifter märkas studier
om Gnmlöse kirke i Skaane (1866), Om den tidligere
middelalders trcekirker (1869), ett omfattande verk om
Kongehöiene i 3eliinge (1875), ett annat stort verk om
Roskilde domkirke (1877) samt uppsatser i det af Höyen
m. fl. utgifna "Danske mindesmserker", i "Aarböger for
nordisk oldkyndighed og historie" och i "Kunstens
historie i Danmark", red. af K. Madsen. K. har
professors titel. G-s N.

Korne’tt (fr. cornel, it. cornetto, litet horn),
mus. 1. Detsamma som zink (se d. o.). - 2. I
orgeln en blandad stämma, vanligen 3-5-körig
och 8 fots. Från vanlig "mixtur" skiljer den sig
genom att äfven inbegripa den femte öfvertonen
(tersen). - 3. (Fr. cornet å pistons), ett mindre
bleckblåsinstrument

(se fig.), utveckladt ur posthornet genom tillsats
af tre ventiler, byggdt likt trumpeten, men med
kortare, tjockare rör och vidare klockstycke,
samt med klang midt emellan trumpeten och hornet,
men stående en oktav öfver den förra och två oktaver
öfver det senare. Dock nyttjas kornett en på höjden
vanligen ej mycket öfver trumpeten. Den vanligaste
stämningen äp den i B, hvarjämte i militärrausik
Ess-kornett används mycket. Kornetten är rörligare
än andra bleckblåsinstrument, men har på grund af
sin oädla klang ingen plats i symfoniorkestrar.
A. L.*

Korne’tt (fr. cornette,. af sp. corneta, standar),
krigsv., betecknade urspr. det standar, som fördes
vid hvarje kavallerikompani, och öfvergick snart
som benämning på den yngste officern vid kompaniet
(senare skvadronen), hvilken det ålåg att föra
standa-ret. Vid dragontrupper, hvilka urspr. hänfördes
till infanteriet, förekommer vanligen benämningen
fänrik i st. L kornett. Småningom har i alla länder
benämningen kornett blifvit utbytt mot underlöjtnant
e. d., hvilken förändring i Sverige genomför-

Tryckt den 4/i 11 Ord, som saknas under K, torde
sökas under C.

14 b. 34

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free