Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korntal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1061
Korntal-Koromandel
1062
men jorden dock bildar en så tät massa,
att fuktigheten väl bibehålles och kan genom
hårrörskraften stiga upp från djupare lager
i den mån, som af-dunstningen fortgår i ytan.
H. J. Dft.
Korntal, beräkning af skörden i mångfald af utsädet,
är ett gammalt beräkningssätt, som så tillvida kan
vara vilseledande, som samma korntal kan beteckna en
mycket olika stor skörd, allteftersom utsädesmängden
varit stor eller liten. Så t. ex. är åttonde
kornet af hafre, d. v. s. skörd 8 gånger så stor
som utsädesmängden, dåligt, om utsädesmängden varit
150 kg. pr har, men rätt tillfredsställande, om 250
kg. utsatts på samma ytvidd.
H. J. Dft.
Korntal, by, med 1,270 inv. (1900), i württembergska
Neckarkretsen, 7 km. n. v. om Stuttgart, vid
württembergska Schwarzwaldbanan, grundlades 1819 af
en pietistisk församling, hvilken s. å. erkändes
som ett af württembergska statskyrkan oberoende
kyrkosamfund. Församlingen, som i mycket inrättat
sig efter Herrnhutförsamlingens mönster, har anlagt
och underhåller två räddningshem för vanvårdade barn,
ett institut för gossar och två för flickor, barnhem
och änkehus m. m. (J. F. N.)
Korntrötthet, landtbr. So K o r n s j u k a. Kornutin,
farm. Se M j öl d ryg a. Kornvifveln 1. Kor n
bi 11 en, Kornborra-ren, "Svarta k örn m asken",
Calandra granaria, zool.) en skalbagge, som
hör till viflarnas familj Curculionidce.
Kornbillen har smal snabel, nära hvars
bas de vinkelböjda antennerna äro fästa.
Antennklubban är ägg-formig, oledad. Färgen
är svartbrun, mellankroppen starkt punkterad
och täckvingarna strimmigt Kornvifveln
(mycket förstorad), punkterade. Längden 4 mm.
Larven till
"svarta kornmasken" är glänsande hvitaktig, saknar
fötter och har ett brunt, hornartadt hufvud. Strax
sedan larverna kläckts ur äggen, som korn-billen
lägger å sädeskornen, äta de å kornens skal en nästan
omärklig öppning samt borra sig in i kornen och
förstöra deras innehåll. Därefter förpuppas larverna
inom de tomma kornskalen. Denna art finnes hos oss ej
i det fria, men uppträder i spannmålsmagasin, troligen
urspr, med spannmål importerad från Orienten. Den
anställer stundom ganska stor skada. Kenlighet
och god luftväxling äro de bästa medel mot denna
skadeinsekt. O- T. S. (G. G.) Kornvinkel, krigsv. Se
Riktning. Kornål, bot., zool. Se Helminthoceci-d ier .
Korografi (af grek. chöra 1. chöros, ort, land, och
gra’féln, beskrifva), beskrifning öfver en viss trakt,
en provins, ett län, ett stift o. s. v. Korografien
behandlar ett inskränktare område än geografien,
men ett vidsträcktare än topografien. Jfr Geografi,
sp. 964. Korois [kå’råjs], gammalt biskopsgods i S:t
Marie socken invid Åbo, var ofta de finske biskoparnas
vistelseort under medeltiden, hvarför flera af deras
bref äro utfärdade från K. De egde där ett fast
stenhus. I Juustens biskopskrönika omnämnes, att ett
kloster skulle funnits på K., men denna uppgift har
blifvit vederlagd. 1905 exproprierades K. för
kronans räkning för att bevaras som fornminne,
sedan gräfningar blottat anläggningen.
M. G. S.
Korole’nko, Vladimir Galaktionovitj, rysk författare,
f. 1853 i Zjitomir (Podolien), son till en lillrysk
kosackättling och en polsk moder, har konstnärligt
omarbetat sina intryck från barndotoen i den hälft
biografiska berättelsen V durnom obsjtjestvje (I
dåligt sällskap). Efter skolgång i Rovno kom han
till teknologiska institutet i Petersburg 1871,
men relegerades 1874 därför, att han å kamraternas
vägnar öf-verlämnat en nådeansökan för en fängslad
student. I slutet af 1870-talet trakasserades han åter
af polisen och förvisades till det beryktade Vjatka
och östra Sibirien, där han fick stoff till sina
förträffliga skildringar Zapiski sibirskago turista
(En sibirisk resandes dagbok) och Sokolincts (från ön
Sachalin). 1885 fick han tillåtelse att bosätta sig i
Nizjnij Novgorod, där han 1893 utgaf det intressanta
verket V golodnyj god (I hungersåret). K. är
numera bosatt dels i Poltava, dels i Petersburg,
där han sedan 1895 redigerar tidskriften "Eusskoje
bogatstvo". 1907 väckte han stort uppseende genom
sina frimodiga afslöjanden af judeförföljelserna i
Kisjenev och omnejd genom den politiska broschyren
Sorotjinskaja tragedija. 1909 utkom bd I af hans
synnerligen intressanta kulturbilder i biografisk
skissform Istorija moego sovremennika (Min samtids
historia). Som rysk novellist intar K. ett hedersrum
genom fin konstnärlighet, djup psykologi och ädel
humanitet, med bevarande af sicnets friskhet och
tro på det mänskliga framåtskridandet. Som hans
yppersta berättelser anses Sljepoj muzykant (1887;
"Den blinde musikern", 1890) och Ljes sjumit (1885;
"Skogen susar", 1891) samt den uppseendeväckande
fantastisk-tendensiösa sibiriska skissen Son
Makara (Makars dröm). Urval af K:s skisser utkom
1886, 1893. Till svenska ha dessutom öfversatts
"I påsknatten", "På Volga" och "Skuggor" (i "Ny
ill. tidn.", 1896, 1897). A-d J.
Korollarium. Se Corollarium.
Korollinisk (af lat. cororlla, liten krona), bot. Se
Homoioklamydeisk.
Korologi, C h o r o l o g i (af grek. chöra, land,
och lo’gös, lära), bot., zool., vetenskapen om
utbredningen och fördelningen af det organiska
lifvet i hafvet (marin korologi) och insjöarna
(lakustrin korologi). Den marina faunan och
floran tillsammans kallas h a l o b i ö s (af
grek. hals, haf, och bi’os, lif), i motsats mot
limnobiös (af grek. IVmne, sjö), sötvattnets
organism värld, och geobiös (af grek. ge, jord),
den terrestriska djur- och växtvärlden. Halobios,
resp. limnobiös sönderfaller i 3 huf-vudgrupper:
b en t h os, plankton och pleus-t o n (se dessa
ord). Jfr D j u r g e o g r a f i och Zoologi.
G. L-m.
Koromandel benämnes den låga, sandiga kuststräckan
på östra sidan af Västra indiska halfön mellan 10°
30’ och 16° n. br. Trots sin brist på goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
