- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1063-1064

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korntal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hamnar har K. flera starkt besökta handelsplatser,
såsom Madras, Trankebar och Pondichéri.

Koromgång kallas i tre- eller flerskeppiga kyrkor
med rikare utbildadt kor den gång, hvilken löper
som en fortsättning af sidoskeppen omkring hufvudkoret,
ofta på yttre sidan följd af en s. k. kapellkrans.
Upk.*

Koron [kårån], mindre riktig namnform för staden
Korone (se d. o.).

Korona [kåråna]. 1. Se Corona och Norrsken.
– 2. Ungerska namnformen för österrikisk-ungerska
myntet krone (se d. o.).

Koronarkärl, fysiol., benämning på hjärtats egna
blodkärl. Jfr Hjärtsjukdomar, sp. 867.

Korone [kåråne] 1. Korōni, stad och fästning
på grekiska halfön Peloponnesos, nomos Messenia,
vid Koroneviken. Omkr. 3,000 inv. K. är forntidens
Asine l. Rion. Det var en bland de städer, i hvilka
det grekiska befrielsekriget mot turkarna började,
1821.
(J. F. N.)

Koroneia (grek. Κορωνεια, lat. Coronēa),
forngrekisk stad i landskapet Beotien, beläget på en
kulle vid sydvästra sidan af Kopaisdalen. I
närheten låg ett åt Athena Itonia helgadt tempel, vid
hvilket de beotiska städerna firade sin förbundsfest
(pamboiotia). Fältslag vid K. 447 f. Kr., då
beoterna frigjorde sig från Atens öfvervälde, och 394
f. Kr., då Agesilaos och spartanerna under det
s. k. korintiska kriget (se Korint) tillkämpade sig
en blodig och dyrköpt seger öfver atenare, tebaner
och deras bundsförvanter. Endast få ruiner af K.
finnas i behåll.
A. M. A.

Koroneviken [kåråne-] 1. Messeniska
viken
, den västligaste af de stora vikar, som
Medelhafvet bildar på södra sidan af Peloponnesos, mellan
Kap Matapan (Tainaron) och Kap Akritas (Gallo).

Koroni. Se Korone.

Koronis, astron., en af småplaneterna.

Koronium (Coronium), kem., ett hypotetiskt
grundämne i solatmosfären, hvilket man tillskrifver
vissa karakteristiska, intet jordiskt grundämne
tillhörande linjer i solspektret. Koronium är sannolikt
betydligt lättare än väte och förekommer
hufvudsakligen i solatmosfärens öfversta skikt, coronan (se
d. o. 2).
H. E.

Korop, stad i ryska guv. Tjernigov, vid Desna.
6,208 inv. (1897).

Kororofa, negerrike i sydvästra Sudan, s. om
floden Binue och v. om Adamaua, hör till de s. k.
Bánsa bókoi (se Haúsa) och består af flera
nästan oberoende landskap, med Vukari till hufvudstad.
(J. F. N.)

Korosko [kårå′skå], hufvudort i distriktet Kenuz,
egyptiska prov. (mudirije) Nubien, under 22° 40′
n. br. på högra Nilstranden, i ett vulkaniskt
ökenlandskap. 1,746 inv. (1897), köpmän och beduiner.
K. är station för fartyg, som gå från Nedre Egypten
och där aflasta sin för Sudan bestämda last, som på
kameler föres vidare genom Nubiska öknen till Abu
Hammed längre upp vid Nilen. Under mahdistkriget
var K. en militäriskt viktig punkt och var besatt af
en stark garnison; nu äro fort och baracker
öfvergifna.
J. F. N.

Korotja [ka-], kretsstad i ryska guv. Kursk, vid
Korotja, en biflod till Donets. 14,405 inv. (1897).
Tillverkning af ljus, olja och läder samt handel med
trädgårdsalster, boskap och spannmål.
(J. F. N.)

Korotojak [karatåjāk], kretsstad i ryska guv.
Voronesj, på Dons högra strand. 9,391 inv.
(1897).
J. F. N.

Korpbenen, ossa coracoidea, zool. Se Däggdjur,
sp. 1200, och Kloakdjuren.

Korpen, zool. Se Korpsläktet.

Korp-Floke. Se Island, sp. 935.

Korpgamsläktet, zool. Se Cathartes.

Korphacka, spetsig hacka, som användes för
upphackning af tätt packad, särskildt stenig
jord.
H. J. Dft.

Korpilaks (fi. Korpilahti), imperiellt pastorat af
2:a kl., Jämsä kontrakt, Borgå stift, Finland,
Tavastehus län, Jämsä härad och domsaga. Landareal
1,045 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 13,353
pers. (1908).
A. G. F.

Korpilombolo. 1. Kapellförsamling i Norrbottens
län, Korpilombolo tingslag, till Öfver-Torneå,
Luleå stift, Norrbottens norra kontrakt. 1,513
kvkm. 1,967 inv. (1909). K. skall framdeles bilda
eget pastorat. – 2. Tingslag i Norrbottens län,
ingår i Torneå domsaga och fögderi samt omfattar de
båda kapellförsamlingarna Korpilombolo och
Tärendö. 3,197 kvkm. 3,468 inv. (1909).

Korpo. 1. Ö-socken af Virmo härad och Masku
domsaga, Åbo och Björneborgs län, Finland.
Landareal 161 kvkm., befolkningen, svensk, 2,717 pers.
(1908). Kalkbränning idkas som näring. K. är ett
imperiellt pastorat af 3:e kl., Åbo ärkestift,
Domprosteriet. – På Korpoström, farvattnet s. om
K., angrepos 20 maj 1743 tjuguen ryska galärer af
svenska skärgårdsflottan under viceamiral Abraham
Falkengreen. Stridens utgång blef sådan, att Falkengreen
måste draga sig tillbaka till Åland. – 2.
Friherreskap, som 30 aug. 1649 förlänades åt den 12
aug. 1608 till friherre utnämnde Nils Bielkes sonson
Nils Turesson Bielke, med succession för hans broder
Ture samt hans farbröder Gustaf och Sten Nilssöner
Bielke. Friherreskapet omfattade 143 hemman om
140½ mantal i Finland (Masku härad) samt Korpo
socken.
1. O. I. (A. G. F.) 2. G. F.*

Korporal. Se Korpral.

Korporation (fr. corporation, af lat. corpus,
kropp, samfund), förening,, samfund, skrå, gille; en
samling personer, som för ett visst ändamål gett sig
stadgar och af staten fått sig tillerkända vissa
rättigheter. Jfr Juridisk person.

Korporationsakten. Se Episkopalkyrkan,
sp. 712.

Korpo ström. Se Korpo.

Korpral, Korporal (fr. caporal, it. caporale,
af capo, lat. caput, hufvud, således eg. ”hufvudman”),
krigsv. 1. Inom flera arméer och särskildt
den svenska (utom vid artilleriet) benämning på
innehafvaren af den lägsta underbefälsgraden.
Redan på 1600-talet indelades kompaniet i korpralskap,
hvart och ett under befäl af en korpral. Denna
indelning finnes, i hvad som rör den inre tjänsten,
ännu kvar i flera arméer, äfven i den svenska (dock
ej vid artilleriet, äfven om den där benämnes tropp
eller halftropp). I svenska armén räknas korpralerna
till manskapet och indelas i tre grader:
distinktionskorpraler, korpraler och vice
korpraler
, af hvilka distinktionskorpralerna
(hvilken grad tillkom 1858) vanligen göra samma
tjänst som sergeanter. – 2. Vid svenska marinen
(flottan och kustartilleriet) finnas två

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free