- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1135-1136

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kosmogonisk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1135

kossa-Kossuth

1136

M al ek, hvilken störtades 1186 af ghoriden Sche-häb
ed-Din.

Kossa, spelt. Se Ko d il j. Kökssak, Karl L u d w i
g Ernst, tysk litteratör, f. 1814, d. 1880, lefde
i Berlin och gjorde sig först känd genom kritiska
bidrag till musiktidskrifter. Från 1847 uppsatte
han efter hvartannat tidningarna "Zeitungshalle",
som efter franskt mönster införde följetongen,
"Feuerspritze" och "Montagspost". Hans teckningar af
lifvet i Berlin och reseskildringar utmärka sig genom
fin iakttagelse och god humoristisk framställning
samt utgåfvos i fleTa samlingar, bl. a. Berlin und
die berliner (1851), Berliner f eder-zelchnungen
(6 bd, 1859-65; ny uppl. 1875), Wanderbuch eines
literarischen handwerksburschen (1856; 2:a uppl. 1858)
och Reiseliumoresken (1862). Efter landskapsmålaren
E. Hildebrandts dagböcker och muntliga berättelser
skref han Reise nm die welt (3 bd, 1867; 8:e
uppl. 1888). Se biogr, af Rutari (1884).

Ko’ssak, Adalbertvon, polsk målare, f. 1857
i Paris, elev af fadern, krigsmålaren Julius
v. K. (f. 1824, d. 1899), studerade i München
och Paris och har målat bataljtaflor, en
serie stora bilder från Sjuåriga kriget (på
uppdrag af kejsar Vilhelm II), ryttarporträtt
af densamme, manöverscener och panoramor.
G-g N.

KosseVr (K öser, Q os e I r), distriktshufvud-stad
i öfre Egypten, mudirije Keneh, vid Eöda hafvet, var
förr en betydande handelsplats och in-skeppningsort
för Mekkapilgrimer från det inre Afrika, men har nu
öfverflyglats af Sues och egde endast 1,802 inv. 1897.
(J. F. N.)

Ko’ssel, Albrecht, tysk fysiolog, f. 16 sept. 1853 i
Rostock, blef med. doktor 1876, docent i Strassburg
1881, e. o. professor i Berlin 1887 samt professor i
fysiologi 1895 i Marburg och 1901 i Heidelberg. K. har
eg-nat sin vetenskapliga verksamhet uteslutande
åt den fysiologiska kemien och inom densamma
utfört ett stort antal betydande undersökningar,
främst om nukleiner och protami-ner. De basiska
klyf-ningsprodukternas undersökning har af K. förts
längre, än man hittills nått i fråga om de andra
ägghvitegrupper-na, och den grupp, som kallas
histoner, är först iakttagen och ingående studerad af
K. Hans undersökningar äro till allra största delen
offentliggjorda i den af honom sedan 1895 redigerade
"Zeitschrift fur physiologische chemie". Sedan 1901
är K. led. af Vet. akad. i Stockholm och Vet. soc. i
Uppsala. Han erhöll 1910 Nobelpriset i medicin.
R. T-dt.

Kossinna, Gustav, tysk arkeolog,
språkforskare, f. 1858 i Tilsit, blef 1881 filos.
doktor i Strassburg, egnade sig åt bibliotekstjänst
i Halle, Berlin och Bonn, blef 1894 kunglig
bibliotekarie i Berlin och erhöll 1900 professors
titel. Sedan 1902 är K. professor i tysk arkeologi
vid Berlins universitet. Sina grundliga germanistiska
forskningars resultat har K.
nedlagt i en mängd arbeten, bl. a. Die Sueben
(1890), Ursprung des germanennamens (1895),
Die vorgeschichtliche ausbreitung der germanen
in Deutschland
(1896), Die indogermanische frage
archäologisch beantwortet
(1902) och Zur archäologie
der ostgermanen
(1905).

Kossogol [-gal], bergsjö i västra Mongoliet, nära
ryska gränsen, 1,615 m. ö. h., öfver 130 km. lång,
30 - 48 km. bred, med ett största uppmätta djup af
247 m., 3,300 kvkm. stor (större än Gottland). Dess
norra spets ligger 220 km. v. om Baikalsjöns södra
ända. K. utflyter genom Eginkol till Selenga. I dess
midt ligger den för buddisterna heliga ön Dalai-Kuh.
J. F. N.

Ko’ssovo polje, oriktig form för Kosovo pol j e
(se d. o.).

Kossuth [kå’jjot]. 1. K. La j os (Ludvig K.), ungersk
statsman, f. 19 sept. 1802 i Monok i komitatet
Zemplén, d. 20 mars 1894 i Turin, tillhörde en
urspr, slovakisk, protestantisk släkt, studerade
vid protestantiska kollegiet i Såros-Patak och vid
universitetet i Budapest samt egnade sig åt sin faders
yrke, advokat-verksamhet, från 1831 i Budapest. Sin
politiska bana började han 1832, då han som fullmäktig
för en frånvarande magnat blef medlem af ungerska
riksdagen i Pressburg. Han hyste redan då utprägladt
liberala åsikter och var entusiastisk anhän-

gare af den magyariska nationalismens kraf
allenabestämmanderätt - med herraväl andra
nationaliteter - inom den ungerska kronans
länder. Stort uppseende väckte de i början
hand-skrifna, sedan litograferade redogörelser för
riksdagens och komitatsförsamlingarnas förhandlingar
(hvilkas publicering då ännu var förbjuden),
som K. började utge (1832) ; i dem framhöll han
särskildt och förbättrade äfven stilistiskt de
liberale talarnas inlägg i debatterna samt röjde en
starkt framträdande tendens att häftigt bekämpa det
rådande Metternich-ska systemet. Sedan riksdagen 1836
upplösts, lät regeringen arrestera K. (1837) ; han
dömdes till fyra års fängelse för högförräderi, men
återfick friheten vid den allmänna amnestien i april
1840 och började i jan. 1841 utge oppositionstidningen
"Pesti hirlap", som genast vann vidsträckt spridning
och blef en samlingspunkt för de magyariskt nationella
och liberala sträfvandena i Ungern. Redan tidigt
kom K. därvid i konflikt med de liberale magnaternas
främste ledare, grefve Széchenyi, hvilken varnande
talade om K:s "känslopolitik, som alstrar förvirring
och slutar med inbördeskrig". K. lämnade 1844
redaktionen af "Pesti hirlap" och egnade sig några år,
i samarbete med grefve L. Teleki, åt organiseringen
af en vidt utgrenad patriotisk förening (Ve degylet,
"skyddsföreningen"), med syfte att verka för Ungerns
industriella oberoende af Österrike (dess medlemmar
förbundo sig att använda uteslutande ungerska
fabrikat). Efter en skarp val-strid valdes K. hösten
1847 af komitatet Pest till led.

på öfver

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free