- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1141-1142

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kosteloryzo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1141

Kosteloryzo-Kostomarov

1142

tagit från svågern Alle och varnade förgäfves sin
make. Se vidare Gjukungar och Hogne. Th. W.*

Kostelory’zo, Kasteloryzo, Gastellorizo,
CastelRosso, ort på ön Meis (forntidens Megiste) vid
södra kusten af Mindre Asien (i det forna Lycien). 5-6
tusen inv., nästan uteslutande greker; svampfiske
och sjöfart. J. F. N.

Ko’sten, kretsstad i preussiska reg.-omr. Posen,
vid Obra. 6,868 inv. (1905). K., som fordom var
befäst, besattes af svenskarna 1655, hvarefter dess
befästningar förstärktes under ledning af ingenjör
Weider, som sedan stupade där i april 1656, då K.,
ehuru förgäfves, anfölls af polackerna. L. W:sonM.

Ko’ster, färjställe på den danska ön Möen öfver
Ulvsundet till Kallehave på Själland.

Ko’ster, Lourens Janszoon. Se Coster-legenden.

Ko’ster, Samuel, holländsk dramatiker. Se Coster.

Ko’ster, Edvard Bernard, holländsk författare, f. 16
sept. 1861 i London, promoverades till filos. doktor
i Leiden och är sedan 1896 redaktör för den kritiska
veckoskriften "De nederlandsche Spectator". Han
har författat diktsamlingarna Gedichten (1888)
och Liefde’s dageraad (1890), den betydande episka
dikten Niobe (1893), Natuur-indrnkken en -stemmingen
(1895), Tonen en tinten (1900) och utgett de kritiska
samlingarna Över navolging en overeenknmst in de
literatuur (1904) samt Werk (I-III, 1905). 1902
började han öfver-sätta Shakspere i afsikt att
åstadkomma en fullständig holländsk upplaga af
hans verk.

Kosterbåt, skpsb., en efter Kosteröarna uppkallad,
på klink byggd segelbåt, som allmänt används på
Sveriges västkust (se Kosteröarna);
den har mycket fallande stäfvar och akterstäfven ej
försedd med akterspegel samt har ett, i förhållande
till båtens storlek, betydligt djupgående och är
mycket skarp under, men däremot mycket fyllig öfver
vattnet. Tacklingen består i allmänhet af en mast med
vant och stag, ett sprisegel och en stagfock. Äfven
förekommer gäckmast med ett litet sprisegel samt
klyfvare och toppsegel. Till följd af sin form är
kosterbåten lättmanövrerad, styf, välseglande,
lastdryg och rymlig. Den är en utmärkt god sjöbåt,
dock ej under länsning i hög sjö, då
båten på grund af sitt lutande roder, fylliga förskepp
och jämförelsevis skarpa akterskepp har benägenhet
att vid hög fart skära under med akterskeppet.
J. G. B. (C. K. S.)

Kosterfjorden. Se Kosteröarna.

Kosteröarna, två i norra delen af Bohus läns skärgård
i Skagerak belägna öar, Nordkoster och Sydkoster,
hvilka skiljas genom det smala Kostersund. Öarna
tillhöra Tjärnö socken i Vette härad samt skiljas
från Tjärnön och den öfriga skärgården genom den 4–7
km. breda Kosterfjorden. Nordkoster saknar alldeles
skog, hvaremot Sydkoster är till stor del klädt med
löfskog. På Nordkoster finnes en lostplats. Öarnas
befolkning, som 1900 uppgick till 533 personer, är i
allmänhet ganska välmående och idkar indräktigt fiske,
företrädesvis af hummer. Kosterbåtar (se d. o.) byggas
till stort antal för afsalu. Goda hamnar finnas i
Kostersund och vid östra kusten af Sydkoster. Jfr
Grisbådarna.
A. G.*

Kostheim [kå’sthajm], by i hcssiska
prov. Rhein-hessen, vid Main, midt emot
Gustavsburg. 6,888 inv. (1905). Cellulosa-,
tändsticks- o. a. fabriker; vinodling.
J. F. N.

Kostin-sjar, hafssund vid sydvästra kusten af Novaja
Zemlja, mellan denna ö och Mezjdusjarski-ön, 71°-71°
30’ n. br. 45 km. långt. J. F. N.

Ko’stinskij, Sergej Konstantinovitj, rysk astronom,
f. 12 aug. 1867 i Moskva, blef 1890 astronom
vid observatoriet i Pulkova och är f. n. chef
för den astrofotografiska afdelningen af denna
institution. Han har utfört viktiga och värdefulla
arbeten inom den praktiska astronomien, framför allt
astrofotografiska arbeten samt undersökningar öfver
polhöjdsvariationerna. Bland de förra märkes särskildt
Untersuchnngen auf dem gebiete der stern-parallaxen
mit hilfe der photographie (1905), där han med
framgång i stor omfattning tillämpat Kap-teyns (se
denne) astrofotografiska metod för bestämningen af
fixstjärnornas afstånd. B-d.

Ko’stnitz, stad. Se K ön st a n z.

Kostnitz-konsiliet. Se Konstanz-konsi-liet.

Kostomarov [kastama;råf], Nikolaj Ivano-vitj,
rysk vitter och historisk författare, f. 1817 i
Voronesjska guv., d. 1885 i Petersburg, aflade-1840
magisterexamen i historia i Charkov och disputerade Om
unionen (den polsk-litauiska af 1569). Disputatio-nen
godkändes af fakulteten, men ogillades af ministeriet,
1843 försvarade K. för magistergraden en ny afh.,
Om den ryska folkpoesiens historiska betydelse, var
sedan några år bosatt i Volynien, sysselsatt med
etnografiska undersökningar och lokalstudier till
sitt arbete om Chmielnicki. Redan känd och uppburen
både såsom vitter och vetenskaplig författare, blef
K. 1846 docent i rysk historia i Kiev, men anklagades
redan s. å. utan grund jämte skalden Sjevtjenko,
på angifvclse af en

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:35:26 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free