- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1221-1222

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kraszna horka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1221

Kraszna horka–Kr ät in o s

1222

flydde till Dresden. Emellertid fortfor K. att vara
polska nationalpartiets ifrigaste förkämpe, svärmande
för återställande af Polens själfständighet med 1772
års gränser. En i sin art märklig tilldragelse var K:s
50-åriga skriftställarjubileum, hvilket med stor ståt
firades i Krakau 1879 som en nationalfest, utmärkt af
det lifligaste deltagande från alla samhällsklasser i
samtliga polska länder. (Bland det hundratal adresser,
som öfverlämnades till honom, var äfven en från
Sverige, hvilket land K. 1874 besökte i sammanhang med
arkeologiska kongressen i Stockholm. 1879 kallades
han ock till korresp. led. af Vitt. hist. och
ant. akad., och s. å. restes till hans ära en
ståtlig minnesvård å Engeströmska fideikommisset
Göksbo i Västmanland.) Han häktades som misstänkt
för spioneri i Berlin 1883 och anklagades inför
Tyska rikets högsta domstol i Leipzig. Åklagaren
androg, att K. genom lejda mellanhänder svikligt
skaffat sig upplysningar om ’’strängt sekreta saker"
och särskildt 1876-81 lämnat franska regeringen
underrättelser rörande tyska arméns uppmarsch
och järnvägstransport till västra riksgränsen
samt nämnda armés reglemente för fälttelegraf
af delningen. Stor sensation väckte under denna
rättegång ett bref från furst Bismarck till preussiske
krigsministern, med åtskilliga delvis ogrundade
anklagelser mot K., "polska militära sällskapet"
i Paris och några franska statsmän. K. dömdes
af riksrätten till 3J/2 års fästningsstraff,
men sattes mycket snart på fri fot på grund af
svag hälsa. - K. var ej något snille af högsta
rang. Men han har genom sina sunda och värdefulla
berättelser verkat synnerligen mycket för den polska
nationella bildningen, i det han brutit medelklassens
likgiltighet för vitterheten. K:s produktivitet var
oerhörd. Hans arbeten på olika områden uppgå till
öfver 600 bd. Här må nämnas romanerna Swiat i poeta
(Världen och skalden; 1839), Ulana (1843), Latarma
czar-noksieska (Trollyktan; 4 bd, 1843), Ostap
Bondar-czuk (1848), Jaryna (1850), Hrabina Kosel
(1876; "August den starke och grefvinnan Cosel",
1880; 2:auppl. 1884), Resurrectnri ("Adelskronan",
1893), Pan Twardowski, Kordecki, Caprece och Rom,
de flesta efter 1863 utgifna under signaturen Bole-s
l a w i t a. Bland K:s skaldeverk framstå Anafielas
(3 bd, 1840-43), med kraftfulla skildringar af den
äldre litauiska historiens hufvudepoker, och Szatan i
kobieta (Djäfvulen och kvinnan; 1841). Vidare märkas
reseskildringarna Wspomnienia Podlasia, Woly-nia i
Litwy (Minnen från Podlachien, Volynien och Litauen;
2 bd, 1840), Wspomnienia Odessy (3 bd, 1845-46)
och Pod wloskiem niebem (Under italiensk himmel;
1845), de litterärhistoriska Stndya liter-ackie
(1842) och Nowe studya literackie (2 bd, 1843) samt
de historiska verken Wilno od poczatkow j ego do 1750
(4 bd, 1840-42), behandlande staden Vilnas historia,
Litica (2 bd, 1847-50), om Litauens arkeologi, samt
Polska w czasie trzech rozbiorow (Polen vid tiden
för de tre delningarna; 3 bd, 1873 -75). - Biogr, i
"Ny ill. tidn." 1887 och (af J. Ahrenberg) i "Finsk
tidskr." 1894. (A-d J.)

Kraszna horka [kräsna-]. Se Kosenau.

Krater (grek. krater, eg. skål), geol., den
öfre, vanligen trattformigt insänkta delen
af en vulkan. Vid vulkanutbrott är det genom
kratern, som vattenånga, vulkanisk aska, glödande
lavastycken m. m. utslungas. Se V u l k a n.
E. E.

Krater af terrakotta.

Krater, grek., blandningskärl, skål, bål, benämning
på större, vida och kittelliknande kärl, hvari

forntidens greker och ro- ____________________

mare blandade vinet med vatten vid måltiderna
och dryckeslagen. Kratererna voro försedda med två
gre-par och stodo antingen på fot eller hade nedtill
en afrundad eller spetsig form, i hvilka senare
fall de hvilade på ett ställ. Ur krateren östes
drycken med smärre kärl. Kratererna voro mestadels af
terrakotta och då gärna försedda med figurmålningar
(se fig.), mindre ofta af metall (se fig. 2 å pl. l
till art. Guldsmedskonsten).

Kra’teros (grek. KQarsQog, lat. Crat^rus), en bland
Alexander den stores fältherrar, till en början
befälhafvare vid den kungliga lifvakten och sedermera
betrodd att utföra flera viktiga uppdrag. 324
f. Kr. fick han befallning att återföra de till
Macedonien hemförlofvade veteranerna, men nåddes under
vägen af underrättelsen om konungens död. I förening
med Antipatros öfvertog han tillsvidare styrelsen af
det vidsträckta rikets europeiska länder och bistod
honom i striderna såväl mot de förenade grekerna
i det s. k. lamiska kriget som mot Perdikkas och
Eumenes. I en drabbning med denne senare stupade han
(321) i Kappadocien. A. M. A.

Kratersjö; vattensamling i kratern
af en slocknad eller hvilande vulkan.
J. F. N.

Kra’tes (grek. Kgdrrjg). 1. Lustspelsförfattare i Aten
omkr. 460 f. Kr., var en af de äldste representanterna
för den s. k. äldre attiska komedien (se Grekiska
litteraturen, sp. 206). - 2. Grammatiker från
Mållös i Cilicien, lefde under förra hälften af 2:a
årh. f. Kr. och var en längre tid huf-vudman för den
grammatiska skolan och biblioteket i Pergamos. Han
var yngre samtida till Aristarchos i Alexandria,
med hvilken han låg i vetenskaplig fejd, särskildt
beträffande kritiken och tolkningen af de homeriska
texterna. 167 företog K. på uppdrag af konung
Attolos en resa till Kom och gaf där väc-kelss till
grammatiska studier. Han efterlämnade åtskilliga
grammatiska och litteraturhistoriska skrifter,
af hvilka dock endast några titlar och obetydliga
fragment kommit till vår tid. 1. o. 2. A. M. A.

Kratinos (grek. Kgarivog, lat. Cratmus), f
örn-grekisk lustspelsförfattare i Aten, enligt
sannolikaste-beräkning f. omkr. 520 och d. omkr. 424
f. Kr. Kraftfull originalitet och uppfinningsförmåga,
kvickhet och poetisk hänförelse voro egenskaper,
som i hög grad utmärkte K:s skaldskap. Han
bidrog väsentligen till den attiska komediens
utveckling genom att föra den in på de offentliga
frågornas område och göra den till politisk
tendensdiktning. K. var en stor älskare af vinet
och skall under dess inflytelse ha författat sina
lustspel. Hans sista stycke, som uppfördes kort före
hans död och mottogs med stort bifall, bar titeln
Pytine (Vinflaskan). De bibehållna fragmenten af
hans dikter äro utgifna af Meineke i samlingen
"Comicorum grsecorum fragmenta" (1839) och Kock,
"Comicorum atticorum fragmenta" (1880). Ett i senare
tid återfunnet papyrusfråg-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0643.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free